Sitter och kollar på Karjala cup. Men ärligt talat, det bästa är faktiskt periodpauserna.
Då sitter det ett mörkhårigt ögongodis och pratar.
Och jag sitter som klistrad framför tvn med ett fånigt förälskat leende.
Lägger märke till detaljer, han har klockan på höger arm, hans fina blåa ögon, dom där breda axlarna.
Och så blir jag alldeles pirrig.
Om det ändå kunde vara periodpaus hela tiden.
Fast då skulle det väl troligen blir overload i min hjärna.