Innan 2013 började hade jag inte varit i Stockholm särskilt många gånger.

Nu har jag varit där tre gånger på mindre än ett halvår, har åkt tunnelbana själv och till och med tyckt att det varit helt okej (när jag vet åt vilket håll jag ska, vilken linje jag ska med och vilken hållplats jag ska gå av vid...)

 

I fredags var det återigen dags för ett besök hos Susan på Bläck för tredje och sista sittningen på tatueringen.

Så jag la mig på mage på britsen och två timmar senare var jag klar med min allra första tatuering.

Nu är färgläggningen klar och därmed även tatueringen.

Den tog några timmar, den tog en hel del smärta, iallafall under andra sittningen.
I fredags var det inte alls lika illa. Kan inte säga vad det berodde på direkt.

Det sved en hel del, och ibland känns det ju faktiskt som att människan håller på att skrapa bort min hud med ett hett metallföremål. Men ibland kommer konstigt nog den där sköna känslan man får av att klia på ett myggbett...

Kanske berodde det på att jag inte hade "aunt flow" på besök den här gången.

Kanske berodde det på att jag var mätt och belåten efter att ha ätit en stor blåsbärsmuffins och druckit en stor kopp latte på Wayne's.

Kanske berodde det på att jag var lite småtrött och kunde halvsova bort smärtan första timmen.

Kanske berodde det på att jag under den andra timmen låg och kliade mig själv på händerna för att skicka lite blockerande nervsignaler till hjärnan...

(Nervsystemet är ju faktiskt lite lustigt. Väldigt komplicerat uppbyggt, men man kan störa ut smärtimpulser med att skicka ytterligare känselimpulser från en annan del av kroppen. Precis samma effekt som man får av att blåsa på ett sår, det funkar faktiskt!)

Troligtvis var det en kombination av allt.

 

Före tatueringen var vi även på återbesök till brudbutiken och Elina beställde sin jättefina brudklänning och köpte en slöja och ett diadem!

Efteråt åkte vi ut nånstans och åt god (dyr) mat och efteråt gick vi och kollade på fotboll! Kände mig lite chockad över att se mig själv på läktaren under en fotbollsmatch, men det var rätt trevligt ändå. Kanske nått man borde få för sig att göra även här i Karlstad.

 

På lördagen gifte sig prinsessan, men det var inte något jag eller mitt sällskap var särskilt intresserade av, så istället tog vi bilen och åkte så långt från händelsernas centrum som det var möjligt.

Blå lagunen kallades det ställe som vi åkte till, en stor badplats i något som jag tror var en gammal grusgrop eller liknande.

Nytatuerad som jag var blev det ju inget badande, men det var skönt att bara sitta i skuggan och slappa.

 

En skön helg i Stockholm helt enkelt. Nu vet jag inte riktigt när nästa gång blir, det får framtiden utvisa.

Men (mest för att lugna mamma och pappa) någon mer tatuering har jag inte några planer för just nu iallafall.

 

 

 

Efter några dagars semester hemma i Billingsfors och en långweekend i Stockholm var det dags att börja jobba igen.

Men på min nya arbetsplats, Ulvsby Smådjursklinik.

Som jag längtat efter den här dagen.

Satte mig i bilen på morgonen, pigg och glad för att vara måndag. Kände dock direkt att en termosmugg med kaffe inte hade varit fel att ha i handen, men det får bli en annan morgon.

 

Kom till jobbet strax innan åtta, lyckades komma samtidigt som Jenny så hon följde mig in och visade vart kläder och skåp fanns.

Dagen gick väldigt smärtfritt. En väldigt lugn måndag, ovanligt lugn till och med. Men det gjorde inte så mycket, då fick jag mer tid att orientera mig, och att försöka lära mig datasystemet.

En riktigt härlig dag. Och ett riktigt skönt gäng nya arbetskamrater.

Bara känslan att få sitta ner i fikarummet och dricka både förmiddags- och eftermiddagskaffe i lugn och ro är underbar. Inte behöva stressa iväg med en kaffemugg som man sedan kanske hinner ta en eller två klunkar av innan det har blivit kallt.

Och att man kan till och med gå och byta om till sina vanliga kläder strax innan fem utan att ha dåligt samvete för att man lämnar en massa arbete kvar, av den enkla anledning att det finns inget kvar. Allt är klart, och har varit klart senaste halvtimmen.

Att få sluta efter 8 timmars arbetsdag och känna att man fortfarande har energi över.

F A N T A S T I S K T !

 

Idag har jag verkligen känt hur bra det var för mig att jag tog det där beslutet för några månader sedan, att jag ringde det där jobbiga samtalet till chefen och sa upp mig.

Nu känner jag hur livet ljusnar. Äntligen kan min uppstressade kropp få varva ner lite. Återgå till ett normalt tempo som inte sliter ut mig i förtid.

 

Och imorgon är jag ledig igen. Jobbar onsdag, torsdag och sedan ledig fredag. En helt okej första arbetsvecka.

Snacka om att jag kommer ha överskottsenergi till helgen...