Jag undrar om jag ska "börja" blogga en gång om året.
Det verkar ju vara ungefär så ofta jag kommer ihåg det, alternativt tar mig tid till det...

 

Funderar på att antingen stänga ner bloggen eller lösenordsskydda den, sparar ner alla mina gamla inlägg så att jag åtminstone har dem kvar för mig själv som dagboksanteckningar.
Det är väldigt intressant att sitta och läsa gamla inlägg och se hur mycket som har förändrats och hur mycket som är lika.

 

I förra inlägget hade vi ganska nyligen sålt huset och flyttat.
Och nu har vi köpt ett hus, som vi får nycklarna till första april.
Det ska bli väldigt spännande, och väldigt skönt.

Spännande att för första gången i mitt liv få äga ett eget hus. Plötsligt känns det som att jag borde känna mig vuxen och ansvarstagande, men det vete tusan...

Skönt att äntligen få lite mer plats, att få lite luft mellan möblerna och inte känna att man kliver på varandra för att komma fram.

TACK OCH LOV, att Martin jobbar borta måndag - torsdag för jag tror att vi hade gått varandra på nerverna i detta lilla huset vi bor i nu.

 

Anyway, jag vet inte riktigt mer vad jag ska skriva. Vet ju inte ens vilka det är som fortfarande går in på den här bloggen med jämna mellanrum, så jag vet inte riktigt för vem jag uppdaterar. Förutom mig själv då...

 

Djuren mår bra. Relativt iallafall.

Hade med Skrållan till jobbet för ett tag sedan för att fixa tänderna, hon hade några fula tänder som hon blev av med på grund av TR/FORL. Men hon är piggelin och äter som en häst. Hon går på dietfoder just nu och går sakta men säkert ner till en slankare kropp.

Morgan har kronisk njursvikt, men den är under kontroll. Han får blodtryckssänkande och blodproppsförebyggande medicin. Och ibland får han även lite aptitstimulerande. Han äter mestadels mjukmat av valfri sort, för han är inte så förtjust i torrfoder. Han vill gärna småäta torrfoder, men det går inte att ha fri tillgång på torrfoder framme för då äter Skrållan upp det...
Morgan är ändå sitt vanliga jag, gapar och skriker för att få uppmärksamhet och världens mysigaste sovsällskap som gärna ska ligga som en mössa på huvudkudden.
Mysigt, men kanske inte så bra för min nacke/axlar...

 

Elliott är också piggelin. Han är 6,5 år nu. Helt SJUKT hur tiden springer iväg!
Eventuellt ska vi snart operera bort hans analsäckar, för dom har krånglat lite av och till. Just nu är dom i en bra period dock, så vi får väl se hur det blir.
Idag var jag och Elliott och tränade i Älvenäshallen efter ett lite för långt träningsuppehåll.
Elliott (och jag), blev trötta ganska fort, men det var roligt att träna igen. Även om det var lite tråkigt att vara där själv.
Å andra sidan kan det vara bra att vara där själv, för då behöver jag inte oroa mig för att Elliott ska hitta på dumheter med nån annan hund.

 

Vi hörs.

Förra gången jag skrev var för två och ett halvt år sedan... Innan dess hade uppehållet mellan inläggen "bara" varit 6 månader.

 

Så... Oj då.

Så kan det gå när man tappar skrivarlusten och inte riktigt vet vad man ska uppdatera om längre. Kanske blir så när livet blir lite bättre för en stund och känslorna inte behöver skutta ut genom fingrarna för ögonblicket.

 

Vet inte riktigt vad jag ska skriva om nu heller, loggade in på bloggen och såg att jag stadigt haft ett par besökare i veckan trots att inga nya inlägg kommer upp.

Skulle jag skriva om allt som hänt de senaste två åren skulle det nog bli en hel roman, och jag vet inte riktigt var jag skulle börja.

Med det roliga? Med det tråkiga? Med det sorgliga? Med det stressiga? Med ångest eller med glädje?

 

Att punkta upp "this is new" som en punktlista känns inte heller riktigt rätt.

Kanske det bara blir den här lilla vinkningen som säger "Jag lever fortfarande!".

Kanske kommer det fler inlägg inom kort, man vet aldrig.

 

Eftersom mitt förra inlägg hade rubriken "Ny adress!" kan jag ju berätta att detta inlägget skulle kunna ha samma rubrik.

I augusti sålde vi (Martin) vårt (hans) hus och har påbörjat resan mot att köpa ett gemensamt boende!

Både spännande och läskigt, men det ska bli roligt att hitta något som passar oss båda, som ligger på ett bättre ställe i förhållande till mitt jobb i Karlstad och som vi kan göra till vårt eget på ett bra sätt.

 

Just nu hyr vi ett hus cirka 30 minuter ifrån Karlstad och det känns VÄLDIGT bra. När vi bodde utanför Sunne hade jag ju drygt en timmas resväg enkel väg, och att nu har en resa som bara tar halva den tiden känns helt underbart. Så mycket mer tid över på kvällarna, och nu kan jag få mer sömn utan att känna att jag måste gå och lägga mig innan jag ens hunnit bli trött.

 

Jag har dessutom gått ner i arbetstid tillfälligt, från 100% till 80%, så nu har jag en extra dag ledigt varje vecka. Det är väldigt skönt. Gött att få ha en vardag ledigt så jag kan hinna med sånt som man aldrig hinner med när man jobbar nästan varenda jäkla vardag.

Och skönt att ha en dag i veckan där jag antingen bara kan vara hemma och lata mig hela dagen, eller boka in nånting som jag inte kände att jag hade tid med förut.

Kommer jobba såhär till och med februari, sen får vi se om jag fortsätter på 80% ett tag till eller gör någon förändring på det.

Men det känns väldigt bra för min stressnivå och mitt psykiska mående att jobba 80%, så troligtvis fortsätter jag med det ett tag. Iallafall över sommaren, för sommaren är INTE rolig på mitt jobb.

 

Ibland funderar jag på att lägga av med djursjukvården och byta bransch till något mindre stressigt, men det är ju det här jag kan och är bra på. Så jag vet inte riktigt vad jag skulle göra annars. Har inte direkt några andra meriter att luta mig tillbaks på... Time will tell.

 

Nu är det sovdags. Imorrn är min "lediga" dag. Är ledig från jobbet, men ska lämna in bilen på verkstan supertidigt, sen åka till Karlstad och låta Elliott träna i vattentreadmillen på jobbet en stund och på kvällen blir det julbord med Martins jobb.

Nånstans däremellan jag jag hinna göra en Vegansson och en Janssons frestelse och förbereda ägghalvor, för på lördag ska jag och Martin hem till pappa och fira jul.

 

Vi hörs. (Kanske).

 

Kommentera nått om du vill, annars slipper du. 😉

Det var visst ett tag sedan jag skrev något här. Som vanligt.

Har inte riktigt haft tid att skriva något, och när jag väl har tid då glömmer jag totalt bort att bloggen finns.

 

Om jag ska koppla tillbaks något till det förra inlägget så kan jag väl meddela att O'Malley mår bra. Han är lika pigg och gosig som vanligt och har inte kissat något mer på fel ställen.

I dagsläget får han Cystophan så gott som varje dag och jag har Feliway i uttagen, både för hans skull och för Skrållans skull.

 

För nu har jag ju faktiskt flyttat ihop med Martin! Wihoo!! :)

Det är så himla gött att bo på landet. Vi har spenderat våren med att förbereda lite olika grönsaker, så nu har vi trädgårdslandet fullt med potatis, morötter, rödbetor, palsternacka, sockerärter, mangold och en massa annat.

En del av växterna har väl inte gått så där himla bra dock...

Broccolin och blomkålen stendog när dom planterades ut, grönkålen lever, men är väldigt mycket mindre än den borde vara.
Och O'Malley tuggade av topparna på majsen innan den planterades ut, så den blir det nog inget av.

Sen har vi lite exprimenttomater också, men dom blev vi väldigt sena med, så det är nog inte så troligt att vi får så många tomater där. Dom har inte ens börjat blomma än...

 

I övrigt är det väl helt okej. Jag jobbar och sliter och känner mig mest trött nu för tiden, vi har tre sköterskor som är sjukskrivna på grund att stress/utbrändhet, så just nu känns det som att alla är mer eller mindre på väg åt det hållet. Speciellt nu när det är semesterar och sommarvikarier, det tär på en att vara den enda "ordinarie" på en avdelning. Och så är jag inte ens ordinarie utan grav.vikarie...

 

Nu till veckan jobbar jag natt, vilket suger, fast det gör iallafall att jag får lite fler lediga dagar, så då kan jag ju förhoppningsvis fixa lite grejer här i huset. Vi har börjat få ordning på en hel del, framförallt möblerna är vi nog i princip klara med var dom ska stå. Men jag har många flyttlådor nere i källarn som jag behöver göra nått åt.

Och jag har hur mycket tvätt som helst att fixa, vilket tar väldigt lång tid eftersom jag är van vid tvättmaskinerna är lägenhetstvättstugan, som tar 40 minuter på sig och torktumlare/torkrum på det.

Här finns "bara" en tvättmaskin som tar mer än dubbelt så lång tid, och ingen torktumlare. Så jag får göra som på "den gamla goda tiden" och vänta på att det ska vara torkväder utomhus, vilket jag inte har lyckats så bra med. Sist jag hängde ut tvätt kom det två regnskurar efteråt...

Men lite går ju att hänga i källarn också.

 

Jag lyckades dessutom elda i pannan också så att jag fick lite varmvatten att duscha i häromdagen! Yay!!

 

Elliott trivs. Han tycker att det är himla skönt att få ta alla promenader i skogen, och det tycker jag också. Mår så himla mycket bättre och känner mig väldigt mycket mindre stressad när jag kan få promenera i skogen och titta på blåbär och lingon som håller på att mogna, och hålla utkik efter dom små gula kantarellerna som börjar dyka upp lite här och där nu.

 

 

 

Mysteriet O'Malley fortsätter.

 

Imorgon ska han få följa med till jobbet igen för lite uppföljande prover. Detta delvis på grund av att dom första proverna inte visade särskilt mycket konstigheter.

Vilket dock är rätt konstigt med tanke på O'Malleys andra konstigheter.

Upptäckte även att han är väldigt tunnhårig på ena sidan av kroppen (i njurområdet på samma sida som den konstigaste njuren) om man jämför med andra sidan. Och ett tecken på smärta/obehag kan vara att katter slickar sig frenetiskt på området dom har ont.

Nu kan jag ju inte direkt säga att jag ser honom sitta och tvätta sig där hela tiden, men å andra sidan är han ju inte under uppsikt dygnet runt. Finns mycket tid att tvätta sig när jag är på jobbet eller ligger och sover.

 

Sen har ju O'Malley det här konstiga med ögat också, som jag tror att jag har skrivit om tidigare. Det har ju ingen av veterinärerna som tittat på honom haft någon direkt idé om vad orsakerna kan vara. Det kan vara missbildning som han haft länge, trauma, tumör, eller nått helt annat. Dock har jag nu läst på lite extra och så som ögat, eller rättare sagt näthinnan, ser ut, skulle kunna vara ett resultat av långvarigt högt blodtryck.

 

Så imorgon blir det urinprov och blodtrycksmätning för kissekatt. Och kanske ett blodprov igen, för att kolla något värde till. Och kanske köra om ena njurvärdet också för att se om det förändrat sig.

 

NÅGONTING är det som är fel. Jag önskar bara att det kunde vara enkelt att klura ut VAD som är fel.

Enda behandlingen han får i dagsläget är specialfoder och kosttillskott för "idiopatisk cystit".

Får hoppas att det snart kommer några glada nyheter här på bloggen.

Idag är inte en sån dag. Nog för att jag haft en väldigt trevlig kväll. Jag och Märit har varit på IKEA och ätit middag och åkte sen hem till en av Märits kompisar och fikade lite extra. Jag är så mätt så att jag nästan rullar runt.

 

Men för övrigt är det rätt pissigt.

 

1. Jag har ont i mitt ena öra. Hörselgången känns halvt igensvullen och det känns som att jag håller på att få öroninflammation igen. Borde väl ringa VC och få det kollat, men jag har varken tid eller lust. Ipren håller smärtan under kontroll och tills vidare får jag väl stå ut med lite nedsatt hörsel.

 

2. Igår kväll upptäckte jag ännu en gång att O'Malley kissat i Elliotts bädd. Han har ju faktiskt varit ganska skötsam den senaste tiden. Specialfodret och Feliway i vägguttaget verkar ha gjort sitt, trots att jag inte lyckats lista ut varför han började kissa i Elliotts bädd till att börja med. Alla prover var normala i somras.

Men så igår var där en pöl igen. Så jag tog med honom till jobbet idag. Han fick lite vätska och så väntade vi på att han skulle bli lite kissnödig så att vi kunde ta ett sterilt urinprov direkt ifrån blåsan på honom. Men han ville inte ligga still så han fick få lugnande till slut. Å tillslut fick vi ut ett urinprov på honom också.

Efter Freja så är jag lite extra nojig över njurar också, så jag bad veterinären att titta på njurarna när han ändå låg still och ultraljudet var där. Och det känns som att jag är otursförföljd just nu, för var får jag se om inte två njurar som inte ser ut som dom ska. Dom såg ju inte lika förskräckliga ut som Frejas gjorde, men det fick bli ett blodprov också på honom. Men åkte hem innan alla provsvar kommit, så får väl veta imorrn vad utlåtandet blir.

 

En olycka kommer sällan ensam, men nu får det fan räcka. Mitt hjärta orkar inte med den här typen av upp-och-nedgångar i livet.

Freja har alltid varit en pigg och glad liten lärka.

Den neutrala parten som umgåtts med både Morgan och O'Malley eftersom dom ändå inte vill umgås med varandra.

Alltid först upp på hyllan när det vaknades mat, med några extra jamanden för att berätta hur hungrig hon faktiskt var.

Aldrig hade jag väl trott att Freja var den av katterna som skulle skutta först över regnbågsbron.

Morgan är snart 16, om än frisk, och O'Malley är runt 7-8 och lilla Freja var ju bara en vecka äldre än Elliott.

 

 

Så plötsligt upptäckte jag nu efter julhelgen att hon kräktes massor. Skurade rent golvet och dagen efter hittade jag massa nya små kräkpölar. Tyckte att hon kändes torr så jag tog det säkra före det osäkra och tog med henne till jobbet. Å uttorkad vad hon, men det är ju inte så konstigt när hon kräkts så mycket.

Så hon fick lite dropp,m och fick stanna kvar för att ta blodprover på dagtid (jag jobbade natt).

Veterinären ringde lite senare på eftermiddagen med blodprovssvaret. Och det visade sig att hon hade ett skyhögt njurvärde. Kreatinin kallas det. Maxvärdet för friska njurar brukar ligga nånstans vid 170.

Freja hade drygt 900.

Jobbade även natten därpå, så Freja fick lite extra uppmärksamhet. Nu är hon ju inte särskilt förtjust i att bli buren och klappad, men hon fick finna sig i det för min egen själviska sidas skull. Jag visste inte vad det skulle bli av henne, men magkänslan sa att det inte var någon god prognos. Tvååriga katter ska bara inte ha så höga njurvärden och dom inte är förgiftade, och det fanns liksom inget hon kunde blivit förgiftad av.

 

Dagen därpå togs nya och utökade värden. Kreatinin hade stigit ytterligare och var nu närmare 1200. Och några andra värden som togs var också onormala. Så utifrån mina önskemål ultraljudades njurarna.

När veterinären ringde hörde jag direkt att det inte var några goda nyheter hon kom med.

Njurarna såg inte alls ut som dom skulle. Jag fick bilder skickade till mig och det syntes tydligt att det där inte var några friska njurar.

Stackars lilla Freja.

Det tog ett tag för mig att landa efter telefonsamtalet. Och det var skönt att jag var hos Martin då så att jag hade någon som höll om mig när jag grät och inte riktigt kunde komma ihåg hur man andades normalt.

Beslutet var egentligen lätt att fatta, för det är ett beslut jag tagit utifrån mina erfarenheter av "njurkatter". Jag vill inte att mina katter ska behöva lida och jag vill verkligen inte att deras sista veckor i livet ska innebära en massa resor fram och tillbaks till veterinären, dropp som bara förlänger lidandet, tvångsmatning och elände, bara för att fördröja något som är oundvikligt. Medans katten blir sämre och sämre.

Jag hade bara inte väntat mig att beslutet skulle gälla Freja.

 

Samma kväll åkte jag och Martin in till djursjukhuset och fick sitta i ett rum tillsammans med Freja. Det märktes tydligt på henne att hon inte mådde bra, trots att hon mestadels såg förhållandevis pigg ut.

Efter att vi suttit med henne ett tag fick hon lite lugnande och sen den sista sprutan.

Sen satt vi kvar en stund. Men Freja hade lämnat oss.

 

Nu var det visst väldans längesen jag skrev sist, snart två månader sedan.

 

Livet rullar på, och jag har gjort så mycket sen sist så det finns inte en chans att jag kommer ihåg allt jag egentligen borde skriva om. Min kalender är ingen jättebra komihåg-hjälp heller, för i den skriver jag mest upp jobbschemat och sånt.

 

Mestadels kan jag väl säga att jag har jobbat, både nätter och helger och 10-dagars pass och allt möjligt. Uttröttande, men för det mesta väldigt roligt. Jag har även fått mitt vikariat förlängt, så nu har jag jobb till sista augusti nästa år! Wihoo!! =)

 

En mysig helg i september så åkte jag och Martin ner till Värmlandsnäs och mötte upp mamma och pappa och brorsan och gick på Skördefesten tillsammans. Jag köpte massor av goda saker och vi hade en väldigt trevlig dag. I början var vädret helt perfekt, men framåt sista stationen så började det regna som tusan, så avslutet på dagen blev ju inte så där jättebra. Men annars så! Köpte smaskig ostkaka och har fortfarande kvar kalkon i frysen som jag ska göra nått av nån gång.

 

Helgen efter det så var vi neråt Dalsland igen, åkte och hälsade på mamma och pappa och sen vidare ner till Gesäter och hade kräftskiva tillsammans med Martins släktingar. Väldigt trevligt och väldigt mycket god mat!

Kunde även konstatera att sträckan Gesäter-Sunne är LÅNG. Framförallt när det är mitt i natten. Det är bra att sjunga i bilen! :)

 

Har även tränat en del sök med Elliott och han blir duktigare och duktigare. Iallafall på momentet att vilja ut till figuranterna och få belöning. Det där med att komma tillbaks till matte emellanåt verkar inte vara lika viktigt, så snart får vi nog ta och träna på det också..
För ett tag sen tog vi riktiga långturer när han fick gå lös när det passade sig, och då var han jätteduktig på att komma till mig när jag ropade och så stannade jag och hittade massa kantareller och trattkantareller så jag stannade och plockade och då höll sig Elliott i närheten hela tiden. Mitt duktiga lilla hjärta.

Det märks så tydligt på honom i vissa situationer att han börjar bli "vuxen". Han är så skötsam och hörsam (är det ens ett ord? Isåfall betyder det att han lyssnar på vad jag vill) att jag blir förvånad. Men så är han ju samtidigt så ung och busig så vips börjar han studsa jämfota bredvid mig och vill leka.

 

Sen så har jag självklart spenderat en hel massa helger hemma hos Martin. Så många så att det nästan känns som att jag bor både där och här. :)
Häromhelgen tog jag med Morgan också så han och Skrållan fick vänja sig lite vid varandra. Tänker att det är lättare för henne att vänja sig vid en katt i taget. Och då börja med Morgan och Freja, dom två snälla katterna.
Sen får vi se hur det blir med O'Malley. Tyvärr visar han ju sina extremt dåliga sidor ibland. Och även om dom bra sidorna är väldigt mysiga, så känns det inte alltid som att dom väger upp dom dåliga...

 

Jag och Martin har byggt staket runt grönsakslandet så att hönorna inte ska ta sig in där. Och nu i helgen gjorde vi färdigt och hängde upp grindarna. Väldigt fint blev det, om än kanske lite snett och vint på sina ställen. :) Men det är väl lite det som är charmen med att bygga på ögonmått också. Kommer iallafall bli himla fint när "färgen" kommer på träet och när allt grönska spirar nästa sommar!

 

Nästa helg ska vi va här hos mig istället, för på lördag ska vi kanske till Boda Borg och härja och på söndag blir det till att åka till Billingen och få vinterdäcken på bilen... Plötsligt blev det kallt och frostigt, och när jag skulle kliva ur bilen på jobbet imorse så var det blankis på backen, så jag höll på att glida iväg och sätta mig på backen, men lyckades backa in i förarsätet igen så jag slapp pinsamheter...

 

Aja, det här får räcka för idag. Får väl se om jag blir duktigare på att blogga eller om intervallen blir längre och längre...

 

 

 

 

Jag vet inte ens hur jag ska kunna sammanfatta semestern på ett bra sätt. Jag har haft det så himla trevligt och det skulle inte göra något om jag fick några extra semesterdagar, men men.

 

Sitter hemma nu och väntar på att åka till jobbet. Börjar kvart i tio och jobbar natten. Samma sak imorgon. Vilket iofs innebär att jag är ledig resten av veckan. Men jag är så himla trött just nu, så jag vet inte hur jag ska lyckas hålla mig vaken hela natten... Hoppas att det finns saker att pyssla med.

 

Vad har jag gjort sen sist då? Jaa, var ska jag börja.

Jag har i princip bott hos Martin de senaste två veckorna, vilket har varit väldigt mysigt bara det. Väckas av tuppen klockan fyra på morgonen kanske inte är jättekul, men det är väldigt skönt att få somna om. Och lugnet sen. Å sällskapet så klart.

Har haft både Elliott och katterna med mig och vi har försökt vänja Skållan med sina nya kompisar, och det har väl gått rätt bra iallafall, även om hon inte är särskilt förtjust. Framför allt O'Malley är ju en bråkstake av rang uppenbarligen och förstår inte alls hennes jag-vill-bli-lämnad-ifred-signaler.

 

Märit och Joel kom på besök och då grillade vi en massa smaskiga grönsaker och halloumi och sådär. Jättegott och jättetrevligt och hundarna blev väldigt nöjda när dom fick lite rester. Även om Elliott kanske inte var sådär förtjust i squash så gick det ju faktiskt att tvinga i sig.
Och Elina och Niklas har också varit på besök, då hade vi räk- och kräftfest med ännu mer mat. Kräftor och räkor så klart, och potatissallad, västerbottenpaj och rödbeta direkt ifrån grönsakslandet. Jag har varit så mätt den här semestern så det är inte klokt.

Och så var vi även en sväng till Lysvik och gick på Mormors Glasscafé med Märit, Joel, Anna och Anna. Väldigt god glass! Och väldigt stor och bra portion! Vart jättemätt efteråt. Dom hade en egen liten specialité med "hundglass" också. Det vill säga man kunde beställa en glass till hunden vid sidan av, utan kostnad tror jag till och med. Då kom dom ut med en liten matskål med en kula vaniljglass i. Väldigt trevligt faktiskt, men Elliott blev utan, för han fick vänta i bilen istället. Men nästa gång kanske. :)

 

Vi har även varit hemma i Dalsland en sväng, ena dagen fick Elliott vara hos mamma och pappa medans jag och Martin åkte till Bengtsfors och cyklade dressin. Det var ju liksom på tiden för min del med tanke på att jag sommarjobbat där flera somrar men aldrig provat på.

Det var väldigt trevligt iallafall, inte riktigt så jobbigt som jag trott även fast det var rätt tungt i uppförsbackarna. Men jag och Martin turades om att cykla och tog oss två mil från Bengtsfors, dvs nästan till Gustavsfors innan vi vände. Sen åkte vi tillbaka till Kråkviken och stannade där och åt från våran picknickkorg innan vi fortsatte hemåt.

Efter att vi lämnat tillbaks dressinen så åkte vi och hämtade Elliott och sen fortsatte vi ner till Gesäter utanför Ed och hälsade på släktingar till Martin, där blev vi kvar över natten och sov över i husvagn. Det var himla mysigt. En riktig semester kräver nästan en natt (minst) i husvagn! Dagen efter hälsade vi på Martins farfar innan vi åkte tillbaks till Billingen, mellanlandade och åt grillat och sedan fortsatte upp till min ena kusin som hade födelsedagskalas, så då fick Martin träffa halva släkten på köpet. :)

 

Vi har vart på ett par till kalas, dels ett i närheten av där Martin bor när en av hans kompisar fyllde år, och nu i helgen som gick var vi på bröllopsfest med 50-talstema. Så då fick jag chansen att använda min prickiga klänning med tyllkjol igen.

 

Resten av tiden har vi spenderat hemma. Antingen i skogen med hunden, både på vanliga promenader men också för att plocka blåbär och kantareller och det blev en hel del som ligger i frysen nu och väntar på att ätas!
Och vi har gjort en himla massa saft. 18 flaskor blev det lite drygt!
Rabarbersaft med lime, hallonsaft, jordgubbssaft och svartvinbärssaft. Och så blev det två burkar jordgubbssylt av bärmoset som blev kvar efter att vi silat av saften också!

Och vi har grejat i trädgården, klippt gräsmattan och förberett delar av grönsakslandet så att det kan få bli planterat i nästa år. Tagit upp gul lök och vitlök och hängt upp på tork i uthuset.
Och börjat sätta upp staket runt grönsakslandet och brunnen så att hönsen kan få bli frigående. Som det är nu så vänder dom upp och ner på hela grönsakslandet om dom får chansen, så dom får lov att bo i hönsgården.

 

Och nu har jag säkert glömt bort massor med saker vi gjort. Det är ju fördelen när man inte sitter vid datorn hela tiden, då skriver man inte upp det man gör.

Dessutom glömde jag min kalender hos Martin när jag åkte hem så inte kan jag fuska och kolla där heller...

 

Igår kväll försökte jag sitta uppe länge för att börja vända på dygnet lite, men det gick ju sådär. Somnade väl vid halv ett och vaknade pigg och glad vid halv tio... Bara att gå upp och ut med hunden för det gick inte att sova längre ens om jag hade velat.

Och sen hade jag tvättid också så det har jag pysslat med under eftermiddagen. Och nu är det en timme kvar tills jag ska åka till jobbet. Har försökt ladda upp med lite kaffe men inte blir jag mycket piggare för det. Bara kissnödig...

 

Dessutom insåg jag igår kväll, efter att Martin åkt, att det är fruktansvärt deprimerande att sitta instängd i en lägenhet när man har fått börja uppskatta annat. Trevånings trapphus för att komma ut på gräsmattan och väl ute på gräsmattan är det dessutom inte lugnt och fridfullt och allt man hör är syrsorna som spelar, närå, där är det ett gäng högljudda ungar som springer runt och leker.
Inte ett ställe där jag gärna hänger direkt.

Men hundpromenaderna är ju trevliga iallafall, då kan man hålla sig till träddungarna och hästhagarna och bara andas och låtsas att suset man hör är vinden och inte bilarna på motorvägen...

Tre hela semesterdagar har jag avnjutit nu efter att ha jobbat häcken av mig i nio dagar. Eller ja, en del dagar var väldigt lugna och långtråkiga, men det är ju trevligt att djuren är friska iallafall!

 

Jobbade helgen och då hade vi fullt upp hela tiden, ett lagom gäng inskrivna, men en hel del patienter som kom in på akuten.

Måndag och tisdag var jag på operation, men där var det väldigt lugnt. Några små rutinoperationer och lite såromläggningar bara, men det var en rätt skön avslutning ändå. Jag skulle egentligen jobbat i onsdags också, men eftersom det var så väldigt lugnt bokat så frågade jag om jag kunde lägga in en semesterdag till där, och det gick fint.

Så i onsdags var jag ledig och då kom Martin hit. Efter en hundpromenad och lite småsen frukost så drog vi iväg på en liten shoppingrunda och hann med både IKEA, överskottsbolaget och ica. Vi åkte in på loppiset som brukar vara igång mittemot Bergvik också, men där var det igenbommat tyvärr. Är loppissugen men det är inga loppisar som dyker upp mitt framför mig så då är det svårt att gå på loppis...

Sen åkte vi hem och lagade mat. Panerad rödspätta med kokt färskpotatis och stuvad spenat. Så himla gott. Nästan så att jag skulle kunna äta det flera gånger i veckan tror jag. Om det inte vore för att rödspättan är både röd-, gul- och grönlistad av WWF och jag har så svårt att komma ihåg vilken rödspätta som är okej att köpa.

 

Igår åkte jag och Martin till Värmskogs café och mötte upp mamma, pappa och Peter för att få äta smaskiga räkmackor igen! Vi åt varsin, fast Peter åt såklart en köttbullemacka istället... Jag nöjde mig med en lite mindre räkmacka, för jag blev så proppmätt sist på den stora mackan. Nu blev jag alldeles lagom mätt så det råkade få plats en moccabakelse också.

När vi kom dit var vädret lite tråkigt, så vi satte oss inomhus och Elliott fick ligga kvar i bilen, men när räkmackorna var slut så började solen titta fram, så då flyttade vi oss till ett bord utomhus istället så att Elliott fick vara med och så satt vi där och drack kaffe i solskenet. Riktigt varmt och skönt var det!

Efter det så åkte familjen in till affärerna i stan men jag och Martin och Elliott åkte till Sörmon och promenerade.

Det som "bara" skulle vara en liten skogspromenad utvecklades till "oj, där är det en kantarel, undra om det finns fler". Och det fanns det, jösses i min lilla låda. Bara på väg tillbaks till bilen hittade vi kantareller så en hel bajspåse blev full! Tur att man som hundägare alltid har påsar med sig i fickan!

Har rensat dom nu ikväll och tänkte förvälla och frysa in dom sen.

Sen åkte vi till ett glasscafé på Kronoparken och mötte upp resten av familjen igen. Nu hade det ju hunnit gå ett par timmar så nu vart vi lite hungriga igen.

Så det blev kaffe och glass och ytterligare lite prat innan klockan blev dags för både familjen och Martin att åka hem åt varsitt håll.

Igår var ju dessutom bara andra gången Martin och min familj träffades. Första var en kortis på teatern. Och jag är så himla fascinerad för hur lätt det går. "Meet the family" ska ju alltid vara så himla nervöst och sådär, men trots det så känns det som att det bara rullar på utan problem. Ska det vara så här enkelt? Härligt är det iallafall!

Å så skönt att bara kunna vara lugn och avslappnad och inte behöva vara nervös hela tiden! =)

 

Idag har jag hängt med Elina hela dagen! Vi började inne i centrum för att leta upp gravidbyxor till Elina och så hittade hon ett par söta bebismössor och jag köpte mig en svamptork jag. Så jag ska ut och leta trattkantareller när nu det är dags.

När vi hade promenerat färdigt på stan och fått i oss lite mat på BK så blev vi fikasugna, så vi åkte hem och hämtade hundarna och åkte vidare till Mariebergsskogen där Elinas pojkvän Niklas jobbar. Så åt vi mjukglass i solskenet och sen gick vi runt i djurparken och tittade på alla djuren och djurbarnen som håller på att bli stora. Elliott var väldigt intresserad av dom belgiska jättekaninerna, getterna tyckte han var spännande att nosa på, men grisarna tyckte han lät jättekonstigt så då vart han alldeles stollig och började skälla istället. Fåren däremot tyckte han inte var nått att ha, dom stod ju bara där och bräkte.

Sen tog vi en promenad och gick sen och spelade minigolf. Jag vann! Tänka sig! Jag som inte ens är bra på minigolf. Men då är det bra att spela med folk (dvs Elina) som inte heller är bra på det! ^^

Å sen lät vi hundarna svalka sig i vattnet lite, Elliott simmade till och med litegrann och jag doppade mig åtminstone så långt som byxorna tillät utan att bli allför blöta..

En annan rolig grej som hände var att tågchauffören (till rundturståget) i Mariebergsskogen kom fram och sa "visst är det väl en hoffe?!" när jag och Elliott satt på en av parkbänkarna. Jag tycker att det är så roligt när det kommer hoffemänniskor och ser att det är en hoffe man har, och inte en "ovanligt stor golden retriever". Han hade själv en hovawart hemma, så han var tvungen att hälsa och Elliott visade sig från sitt allra bästaste hovawarthumör, fast ovanligt skötsam...

 

 

Så fantastiskt härliga dagar! Jag älskar att ha semester och hoppas att resten av semester fortsätter på det här underbara sättet!

Imorgon ska jag ju till Martin igen, så det verkar ju lovande!

Det blir blåbärsplockning och eventuellt lite staketbyggande. Och så födelsedagsfest för en av Martins kompisar.
Och på söndag när vi slutat vara bakis så kommer Märit och hennes kille (som jag inte träffat än) upp och hälsar på i Sunne, så då ska vi försöka grilla lite. Hoppas på att det inte regnar och att myggen är lite snälla...

 

 

För varje dag jag spenderar i det lilla röda huset med vita knutar i Askerudssätter desto fler dagar vill jag spendera där.
Det har verkligen blivit ett paradis på jorden för mig.

Aldrig har jag väl varit så utvilad som efter varje helg jag spenderat där. Friskluften och tystnaden är helt fantastisk.

Helgen har varit både lugn och intensiv.

I lördags åkte vi till Vattenlandet i Sunne tillsammans med fyra av Martins vänner. Vi åkte en massa vattenrutschbanor, flöt runt sittandes uppblåsta dubbeldonuts i strömmen och satt och gottade oss i dom varma lagunerna.

Himla trevligt och roligt var det. Kul att få känna sig som en liten unge igen även fast vi sex nog höjde medelåldern rätt ordentligt...

Åkte hem och åt tacos efteråt. Man blir hungrig av att bada! Och sen åkte vi hem till det ena paret och spelade Dr. Mario. Elliott skulle få träffa en potentiell blivande kompis, men Elliott ville inte vara kompis med honom, så Elliott fick hänga ute i trädgården medans den andra hunden fick vara med inomhus. Elliott verkade lika nöjd med det. En hel inhängnad gräsmatta för sig själv liksom!

 

Innan vi somnade som stockar lite senare på kvällen ställde vi väckarklockan på alldeles-för-tidigt-för-att-vara-en-ledig-söndag. Dvs klockan 6. Usch.

Vi fixade lite mackor och saft till picknickkorgen, rastade hunden och plockade med utställningskoppel och belöningsgottor och sen åkte vi mot Ransäter.

Mötte upp Märit på parkeringen och gick för att leta upp ett bra ställe att slå upp tältet och ställa hundburarna. Hittade en finfin plats precis intill våran utställningsring.

Det tog inte så lång tid innan det var dags för Hovawartarna.
Elliott och jag gjorde vår officiella utställningsdebut i öppen klass mot en annan blond hane. Elliott skötte sig så himla bra, så jag blev så stolt över honom! Han travade jättefint, studsade inte nånting och stod still och verkade obrydd när domaren kände igenom honom.

Han fick ganska bra kritik, men i slutändan blev det ändå bara "Good" som betyg, vilket är tredje bästa. "Excellent" är bäst och "Very Good" är näst bäst. Sen finns det Sufficient och Disqualified och "KEP - Kan ej prissättas" också, men dom vill en ju verkligen inte ha!

Anledningen till att betyget blev "dåligt" trots fin kritik var för att domaren ville att Elliott skulle ha bredare, mer maskulint, huvudform och mer muskler i front och bakdel. En del av det kommer väl komma med åldern. Öppenklass tävlar man i från 24 månaders ålder, och Elliott har ju inte ens blivit 25 månader än, så det är väl i tidigaste laget kanske.
Sen ska jag försöka träna lite mer med honom. Lite pilatesboll och mer offroad i skogen. Och kanske ska jag försöka våga mig ut med honom på lite cykelturer. Måste bara komma över min rädsla att ramla av cykeln först... Hjälm, armbågs- och knäskydd och en kudde på rumpan vore bra att ha...

 

Men om man bortser från betyget, som ju egentligen inte alls är dåligt, så är jag väldigt nöjd med vår debut! Med tanke på hur studsig Elliott varit på de inofficiella utställningarna så hade jag aldrig kunnat tro att han skulle sköta sig så här bra!

 

Bättre gick det för Märit och hennes hundar!
Ellen fick Excellent och blev Bäst i Ras och fick CACIB (Som är något fint som jag inte kommer ihåg vad det betyder just nu). Bodil fick Excellent och vann cert! Och Agnes fick Very Good.

 

Eftersom Ellen blev BIR så skulle hon få ställa upp i gruppfinalen också. Så jag och Martin stannade kvar för att titta på den också. Tyvärr gick det inget vidare där, men det ska man tydligen inte bli förvånad över. Hovawarten är ingen utställningsras och domarna verkar knappt bry sig om att slänga ett öga åt deras håll.

(Egentligen är jag rätt anti-utställning då det ofta verkar vara stora hundar med mycket päls eller små hundar med intryckta näsor som premieras. Eller små hundar med mycket päls och stora hundar med intryckta näsor beroende på domarens tycke och smak...)

 

Sen åkte vi hem till Sunne igen och satt i soffan och sträcktittade på repriser av Hela Sverige Bakar. Slutade dock med att Martin tittade  på det och jag somnade i hans knä och missade finalprogrammet...

Men efter tuppluren blev jag iallafall pigg igen och fick sätta mig i bilen och köra hem till Karlstad.

 

Ännu en härlig helg!

 

Har ett lite udda schema denna veckan. Känns nästan som jag jobbar halvtid eller nått.

I måndags var jag ledig eftersom jag jobbat natt i slutet av förra veckan.

I tisdags var jag på operation, spenderade hela förmiddagen med att ta tandsten och pilla ut några lösa framtänder på små vovvar.

I går jobbade jag kväll, och det var för en gångs skull ganska lugnt. Det kom in lite sårskador och sånt som vi fick ge lugnande och veterinären fick sy ihop, men värre än så blev det inte. Sen kom Märit som skulle jobba natt och hade med sig lite fika. Så då blev jag kvar lite efter arbetstid, fikade, drack varm choklad och badade Elliott så att han skulle vara ren och fin inför utställningen på söndag. Får väl se om det lyckas hålla i sig eller om han hoppar ner i nått dike längs vägen. Han fäller ju som jag vet inte vad just nu också, fullt i hela lägenheten med blonda hårtussar, så om domarn går på det spåret så blir det nog varken BIR eller BIM för Elliott.

Idag ska jag jobba natt, vilket innebär att jag börjar jobba 21.45.

Nu på förmiddagen har jag varit på stan och fikat på Wayne's med Elina, hennes mamma och två tjejer till och diskuterat lite olika feministiska saker. Riktigt trevligt! Sen gick vi en sväng på torget också, för det är någon slags internationell matfestival eller nått där. Köpte inget för jag var proppmätt efter fikat. Kunde ju inte bestämma mig för om jag skulle fika eller äta frukost, så det blev både en fralla och en kaka till kaffekoppen.

Nu ska jag snart iväg igen, har varit hemma en liten sväng. Ska ta och smörja in axlarna med lite solkräm och sen ta med mig hunden ut i skogen. Om vi överlever, hoppas att det är svalare i skogen än här, för annars blir det nog en väldigt kort promenad...

Sen ska jag hem till Märit och lämna av en tyllkjol, och där blir jag väl säkert kvar en liten stund också misstänker jag, det brukar bli så.

Sen blir det hem igen innan jobbet, ska åka hem till Martin imorrn efter att jag slutat så ikväll måste jag packa allt som ska med. Och det är lite grejer som ska med eftersom jag åker direkt ifrån honom till Ransäter på söndag. Så alla utställningsgrejer ska med. Vaccinationskort, medlemskort, nummerlapp, nummerlappshållare, vattenskål, vattenflaskor, kläder för både sol och regn eftersom man aldrig vet hur det blir, med mera med mera...

 

See ya later! Lär väl åtminstone rapportera om resultatet på söndag kväll. =)

Då var en till helg slut då, men tack vare att jag jobbade natt onsdag och torsdag så är jag ledig imorgon! Wihoo!!

I fredags när jag slutade jobba (klockan kvart över sju på morgonen), så slurpade jag i mig en kopp kaffe och sen styrde jag bilen norrut, hem till Martin och somnade gott i hans säng istället för min egen. Väldigt mysigt att vakna av att han kom hem från jobbet.

När han väckt mig så var vi ute och grejade i trädgården, pratade med hönsen, hittade fina rader med morötter bland en massa ogräs, och drog upp enorma rädisor som borde dragits upp för ett par veckor sedan. Tittade till rödbetorna som snart kommer vara klara, precis som dom gula lökarna och potatisarna!!

Och så plockade vi rabarber och svängde ihop lite saft av!
Så åkte vi och handlade lite ingredienser till kvällsmat. Grönsaksstavar och dipsås!

 

I lördags vaknade vi till fint med enormt blåsigt väder, inte så mysigt att vara ute, men ut gick vi. Tog en långpromenad i skogen och letade efter kantareller! Hittade ett helg gäng och jag har sån tur att min pojkvän tycker om att plocka svamp, men inte äta dom, så jag fick med mig alla hem! Tre stycken kantarellsmörgåsar blev det! Nomnom!

Vi plockade fläderblommor också, och påbörjade en sats fläderblomssaft. Dom ska dock stå och dra i fem dygn tydligen, så den saften får Martin avsluta själv.

Sen lagade vi mat, en älggryta som blev så sjukt god! Helt stört att något så enkelt kan bli så gott. Dock tog det väl typ två timmar att laga, men ändå!

 

Idag har jag varit hemma hos Elina och fikat och druckit kaffe och pratat om allt möjligt! Och klappat på Teddy och Charlie. Helt sjukt vad små dom är nu när jag är van vid Elliotts storlek. Båda hundarna får plats i knäet samtidigt!

Å när jag var på väg hem mötte jag Märit i en vägkorsning, hon undrade om hon fick komma på kaffe, och det fick hon ju såklart. Så det var bara att åka hem och sätta på kaffekokaren!

Tänka sig vad mycket trevligt sällskap man kan få på en och samma dag/helg!

 

Sen Märit åkte hem har jag nästan bara latat mig, fast jag har iallafall skurat en kattlåda och satt in blodpudding i ugnen för att torka. Och imorrn har jag tvättid igen, så då jag resten av min smutstvätt bli ren. Sen måste jag försöka få in all ren tvätt i skåp och lådor också innan katterna hårat ner allting. Freja ÄLSKAR att ligga på ren tvätt...

Å till helgen ska Elliott ställas ut officiellt för första gången! Så då kommer jag ha ett betyg på hans skönhet. Å det är då blodpuddingen ska komma till användning. Blodpudding = skötsamhet = större chans till bra betyg. Om han inte blir så stollig över att få blodpudding så att han studsar istället för att trava...

 

Gonatt på er!

Var ju ett "litet" tag sen jag bloggade sist. Igen.

Juni har tagit slut och halva juli har snart passerat och knappt har det varit någon sommar. Det finaste vädret brukar se till att hålla sig till de dagar jag jobbat, men då får man ju iallafall lite solsken på lunchpromenaden!

 

Har hunnit göra en massa saker, för några helger sedan följde jag med Martin och spelade rollspel igen! Lika roligt den här gången, nu har jag även skapat mig en riktig karaktär som ska få vara med på äventyr när jag har tid att vara med. Det blev en halvalv som jag döpte till Kiara. ^^

Samma helg va vi iväg in till Sunne en sväng och hälsade på hans föräldrar också, fick en liten rundtur i deras hus och fick en liten lektion i amerikanare av hans pappa. :)

Förra helgen åkte jag och Martin på roadtrip hem till Billingsfors och gick till Friluftsteatern och kollade på föreställningen som dom satte upp där i år. Det va väldigt trevligt.

Elliott fick följa med in och skötte sig väldigt bra under hela föreställningen, trots att han säkert tyckte det va rätt långtråkigt att vara stilla så länge. En liten stund i början av föreställningen fick han syn på människorna på scenen och tyckte dom va skumma så han morrade på dem. Men när jag berättat för honom att det inte var något man behövde bry sig om så la han sig tillrätta i gräset och somnade som en liten stock.

 

Efter föreställningen gick vi ut på gräsmattan och slängde ut en filt och satte oss och åt medhavd picknickmat. Det va jättemysigt! Å jättegott! Hemmagjord potatissallad, tunnbröd, sallad och grillad kyckling. Smask smask!

Sen åkte vi hemåt igen och Martin åkte vidare hem till sig för han håller på och målar huset så det går åt lite tid till det kan man säga.

 

Sen har jag mest jobbat, i skrivande stund kommer jag inte på något annat intressant att berätta om.

Många på jobbet har semester nu och vi har fått in ett gäng sommarvikarier som hjälper till.

Och eftersom jag är mer ordinarie än vad sommarvikarierna är så har jag fått vara på operation ganska mycket. Roligt och intensivt! Många sövningar har det blivit!

Denna veckan som precis passerat har jag jobbat helg också. Suck, men så är det. Det har varit en väldigt krävande helg. Mååånga inskrivna och många akutfall både på dagtid och kvällstid.

 

I söndags förmiddag kom mamma och pappa på besök, jag jobbade kväll så jag började ju inte förrän tre på eftermiddagen. Vi drack kaffe och fikade och sen åkte vi till ikea och käkade lunch. Så det var väldigt trevligt!

Mamma är rätt pigg för närvarande och har inte ont i ryggen längre så det är skönt. Hoppas att det kan få hålla sig så här ett tag nu.

 

Igår och idag är jag ledig eftersom jag jobbat sju dagar i sträck förra veckan. Igår var jag till däckverkstan och fick däcken balanserade för bilen har skakat så hemskt sen jag bytte till sommardäck (vilket var ett tag sen...).

Visade sig att dom va rätt ojämna, så det gjorde gott att få dem balanserade. Körde hem till Märit och fikade efteråt och då skakade det inte nånting längre! Så skönt!

Har till och med bokat tid för service så bilen ska få sig en ordentlig genomgång. Det är den nästan värd när den gick igenom besiktningen till och med. =)

 

Och idag latar jag mig mest, fast jag har tvättstugan bokad också så jag har kört ett par maskiner som ligger i torktumlaren nu och så är det två maskiner till på G. Tyvärr har jag ju en massa tvätt kvar så jag borde nog boka en tvättid till denna veckan. Jobbar ju natt nu på onsdag och torsdag så då har jag ju rätt mycket dagtid ledigt om jag inte sover bort den.

Sitter och dricker kaffe med havremjölk nu och väntar på att alarmet på mobilen ska ringa och tala om att tvättmaskinen är klar...

Tills dess sitter jag och skriver in jobbschemat för september och oktober i kalendern.

Mitt vikariat går ju egentligen ut nu i augusti, och jag har inte fått skriva på papper än för det nya gravvicket som jag blivit tillfrågad om jag är intresserad av. Men jag finns med i schemat så nästa vecka får jag väl påminna om dom där papperena...

 

Bye bye! Förhoppningsvis dröjer det inte tre veckor tills nästa blogginlägg...

Var iväg och testade på sökträning idag med Elliott.
Vi har bara testat det någon enstaka gång i skogen och då med hjälp av synintryck och diverse hjälper. Idag gömde sig två personer inne på ett "industriområdet", med grushögar, silos, trappor och allt möjligt konstigt.

 

 

 

Jag satte på Elliott tjänstetecknet för första gången, men definitivt inte sista, och släppte honom fri. Har ju inte något kommando på uppletning av folk än, så jag småpratade lite och taggade upp honom med hjälp av rösten och då verkade han fatta att något var på gång. Han kopplade på nosen direkt och verkade hitta vittring från personerna och efter bara en liten stund hittade han Märit sittandes inuti en grön metallmackapär. Å då blev han så glad så! Fick godis och massor med beröm, och sen gick vi vidare för att leta upp person nummer 2, och det tog inte lång tid. Vi hade knappt lämnat Märits gömställe förrän Elliott verkade ha full koll på vart Linda gömde sig.

Mera godis och massor med beröm, och svansen den viftade som bara den!

 

Det är krångligt att hitta folk som sitter högt upp första gången man testar denna typ av sök.

Sedan fick han titta på när Märit skuttade uppför en gallertrappa och sen släppte jag honom för att han skulle följa efter och "hitta henne". I början studsade han runt nedanför och hade sig, men när jag visade honom på trappen så klättrade han upp där utan problem. Gallret som var på den nya nivån var lite halvläskigt men när belöningen dök upp så var han lika glad som vanligt. Trappen var dock inte lika rolig på nervägen, men det gick det med.

 

Märit och Linda gömde sig några gånger till och det märktes att han började bli lite trött, men oj vad han jobbade på bra, och till slut hittade han dom alla gångerna! Så himla duktig kille!

Han var så mycket bättre på det än vad jag någonsin kunnat föreställa mig, vilken näsa han har! Helt underbart roligt! Jag vill träna sök igen! :)