Gott Nytt År!
Nyårsafton idag då. :)
Kom hem vid nån gång mellan fyra och fem imorse, efter gårdagens bravader på Hovet och bussresan hemåt.
Alldeles strax ska jag och mamma gå in till min moster och äta smörgås, men först tänkte jag hälsa Gott Nytt År! till mina läsare.
Hoppas att ni har haft ett lika trevligt år som jag har haft stundtals, och att 2011 kommer bli minst lika bra.
Själv kommer jag inleda 2011 i samma tecken som 2010 avslutades i, nämligen bortamatchernas tecken.
6 januari bär det av till Linköping.
Och om två veckor kommer årets troligtvis galnaste resa gå av stapeln. Luleå tur och retur tillsammans med ett 40-tal andra grönvita idioter.
Sen om vi kommer till Luleå eller inte, det är ju en annan femma. Vi ska nämligen åka tåg ifrån Stockholm.
Och sista helgen i januari bär det istället av söderut.
Då är det dags för Wolfpacks Storresa, och vi ska ner till Göteborg och röja på Scandinavium.
Kanske blir lika trevligt som förra gången?
http://www.youtube.com/watch?v=YmMP_c_CO6U
Djurgården - Färjestad
Igår upplevde jag mitt allra första, men troligtvis inte sista, besök på Hovet.
En arena som av någon anledning kändes rätt liten.
Hade höga förväntningar på kvällen, och efter alldeles för många timmar i buss, så var det skönt att få stå och hoppa och sjunga lite!
Första perioden var väl inget vidare, att ligga under mot Djurgården med 2-0 är nog något av det värsta som finns...
Men i andra blev det bättre, och känslan när vi tog ledningen tidigt i tredje, och senare utökade ledningen till 4-2 var helt underbart!
Nästan i klass med första vinsten mot HV tidigare i höst!
Solen skiner över Karlstad, trots att vi för tillfället befann oss i Kungliga Hufvudstaden Stockholm.
Och Djurgården kunde inte vinna.
Så enkelt var det.
Bästa bortalaget Färjestad passade på att tysta Nisse Ekmans Järnkaminer för ett ögonblick.
Skönt. Det behövde dom.
08:or som tagit poäng i dom senaste tio matcherna behöver en förlust. Och speciellt en förlust mot oss grönvita, för det svider lite extra mycket.
Klackinsatsen då.
Med 80 supporters resande från Karlstad, och ett helt gäng anslutande blev vi ganska många där bland stolarna på "Borta stå".
Och ramsorna avlöste varandra. Vissa roligare än andra, och vissa kanske lite onödiga, men de fyllde ju ändå sin funktion.
Målvakten var fet, och ful, och äcklig, och ful som vanligt. Och igår dessutom vätskefylld... :)
Djurgårdsklacken, som jag tittat alldeles för ofta på på youtube levde inte upp till mina förväntningar.
Visst är det rätt mäktigt när ALLA faktiskt hoppar och sjunger Ole ole ole ole ole ole ola. Och dom tycker faktiskt Jävligt illa om Färjestad.
Men det hade ju varit skojigt att få mer ifrån Aktiv Sittplats än ett ägg...
Nästa match, seriefinal i LLA. Färjestad - Skellefteå.
Det är dags att vinna hemma nu!
Julklapparna.
Och en bild till och med!
* En förvaringsburk för kattmat. (Har faktiskt tittat efter en rätt länge, men inte orkat lägga pengar på det)
* Presentförpackning badgrejer: Body Butter, Duschkräm, Badsalt och Peelingkräm, alltihop med Olivolja i.
* Röda "torgvantar" med fluff vid handlederna. Jättesöta!
* Välgörenhetsbok med noveller. Ska bli intressant att läsa.
* En jättebamsing till kokbok! Lite ny inspiration till mina matlådor kanske?
* Almanacka för 2011, så att jag kan planera in alla hockeymatcher och bortaresor och annat skojigt.
* Även hyllan som allting står i är en av julklapparna. Expedit ifrån IKEA. Som matchar mitt skrivbord Micke som står bredvid. :)
Dessutom
300:- från moster
En ny sladd till min externa hårddisk, eftersom den gamla har gått sönder.
Och en röd julduk till mitt "matsalsbord".
En julost
Har för mig att jag fått något mer också, men det har jag glömt bort. Ibland kan man fundera på vart tusan minnet har tagit vägen...
Ljusstakarna som står ovanpå hyllan har jag köpt till mig själv, även dom är från IKEA.
(Ingen som misstänker att jag är lite halvkär i IKEA eller?)
Working, and working out.
Det är iallafall vad jag gjort dom senaste dagarna.
Måndag och tisdag spenderades i receptionen.
Pratandes, pratandes och pratandes.
Pratade jag inte i telefonen så pratade jag med kunder i kassan.
Gud vad skönt med lunch, då kunde jag sitta helt tyst i en hel timme!
Igår när jag gick ifrån jobbet hade jag ont i halsen och var rädd att jag fått tag i en förkylning igen, men det visade sig att det helt enkelt berodde på pratandet.
Och tränat har jag gjort också, duktiga jag.
I måndags var jag på spinning och körde skiten ur mig. Men jag måste fixa spinningskor... Mina tår domnar bort i joggingskorna, och då blir det ju inte lättare att köra spinning direkt.
Och igår var jag på BodyBalance igen. Längesen jag var på det nu, och det kändes. Balansen och bålstyrkan var inte vad den har varit, men det ska det bli ändring på nu under våren.
Idag var det kvällsjobb på schemat, och det blev en lugn och skön kväll som tur var.
Och nu har jag jobbat klart för i år!
Imorgon är jag ledig från jobbet, och klockan ett bär bussen iväg mot Hufvudstaden.
Väl där ska Färjestad möta Djurgården på Hovet, och drygt 100 grönvita ska sjunga sitt lag mot seger!!
Längtar mer än vanligt.
Första livematchen efter juluppehållet.
Första gången på Hovet.
Kan bara bli spännande!
Och efter en 5-2 seger mot Frölunda och en 4-0 seger mot Timrå är förväntningarna stora. Dock ska väl Djurgården vara ljusår bättre än både FHC och TIK (oftast), så man vet ju aldrig vad som kan hända...
God Jul!
Lite sena julhälsningar kanske, men hey det är ju fortfarande Juldagen iallafall :)
Igår firade vi jul hemma, ett ovanligt sätt att fira jul för oss, utan hela tjocka släkten.
Men mysigt var det iallafall.
Massor med god, hemlagad mat, mästarglögg, skinkmackor och julmust.
Och Kalle Anka på tv såklart!
Och efter jullunchen var det eftermiddagskaffe, och efter det var det dags för julklappsutdelning.
Tänk att det kan bli så himla massa klappar trots att det bara är fyra personer som ska dela.
Presentpapper, tejp och snören överallt.
O'Malley helt i extas när han ska undersöka allt som ramlar ner på golvet. :)
Sen, Svensson Svensson och risgrynsgröt.
Idag är det som sagt Juldagen, och det har inte blivit så mycket vettigt gjort.
Jag har pyntat med lite tomtar här hemma, och plockat ur de tomtar som är mina. Dom ska få flytta upp till Karlstad och pryda någon hylla någonstans i några veckor innan som ska lindas in i servetter och gömmas i en mörk låda fram tills nästa års december.
O'Malley var ute i förmiddags, och hade ett litet äventyr på altanen.
Altanen är inglasad numera så det är alldeles riskfritt. Däremot glömde mamma bort att hon hade släppt ut honom, så han fick vara ute lite längre än det var tänkt.
Så han tyckte det var väldigt skönt att komma in igen.
Då hade vi en extra liten gosstund. Han spann högre än nånsin, gned huvudet mot min tröja och trampade så mycket han bara kunde.
Myskatten.
Han och Bullen har iallafall inte fajtats nånting. Men det beror snarare på att dom i princip aldrig befunnit sig i samma rum samtidigt.
Skönt att slippa den uppståndelsen.
Nu ska jag dra mig åter till köket igen, det är dags för Juldagsmiddag.
Potatis, köttgryta och Janssons frestelse!
Omplaceringstankar
I samband med mina inlägg om förehållandet mellan Morgan och O'Malley.
Morgan som var Kungen. Som härskade över hela lägenheten, sängen, soffan, alla mattor och alla fönster.
Och framförallt, den fria tillgången på mat.
Inte mat tre gånger om dagen, utan mat närhelst han ville. En kula då och då, precis enligt magens önskemål.
Sen kom vilddjuret. Rebellen. Utmanaren till tronen.
Helt plötsligt var inte alla fönster och mattor Morgans längre.
En rödspräcklig sak hade på något vis lyckats ta sig in i lägenheten.
Men jag blev ju så kär när O'Malley kom till kliniken.
Mager och tufsig och sjuk i ena ögat.
Men så söt, och så underbart gosig.
Stod och mjölktrampade i buren så fort man bara tittade på honom.
Det tog inte många dagar innan jag bestämde mig för att ta hand om honom.
Ögat lagades och kulorna knipsades.
Morgan och O'Malley accepterade varandra.
Sen blev O'Malley frisk och stygnfri, och tratten åkte av.
Då vaknade rebellen.
Och första gången jag tog med honom hem till mamma och pappa.
Så gosig, det var nästan inga tveksamheter alls.
O'Malley bestämde sig tidigt för att det var helt OK att gosa med dom här människorna också.
Sen travade Bullen in genom dörren.
Och det tog inte många sekunder innan O'Malley uppfattat honom, och då brakade helvetet lös.
Bullen, rädd och ilsk, sprang iväg för att gömma sig, och O'Malley, troligtvis lika rädd och ilsk, efter för att slåss.
Och bror min efter för att rädda Bullen, vilket slutade med att brorsan hade ett tjusigt bett över handen som blödde och svullnade efter O'Malleys vassa tänder.
Redan då funderade jag på att ge upp, men av någon anledning ville jag försöka ett tag till.
Och försökt har vi gjort.
Vissa stunder är det inga som helst problem.
Morgan och O'Malley ligger i soffan samtidigt, dom ligger i sängen samtidigt.
Nära varandra. Men vända åt olika håll.
Ett tydligt tecken på att dom egentligen inte vill ha något med varandra att göra.
Men dom vill ligga på samma mysiga ställe.
Sen kommer dagarna då matte är hemma alldeles för sällan, och understimuleringen leder till att katterna ryker ihop istället. Röda och svarta pälstussar överallt.
Och O'Malley är ju egentligen jordens mysigaste katt.
Helst av allt vill han gosa hela tiden, eller leka, eller gosa, eller leka och gosa samtidigt.
Och äta.
Katten som lärde sig hur en aktivitetsboll funkar på mindre än ett par minuter.
"För det är ju mat i den!! Jag måste göra något med den för att få ut maten!!!"
Intelligent.
Nyfiken.
Gosig.
Aktiv.
Och så häromdagen dök det upp. Det nya hemmet.
Ett hem som nyligen förlorat en kär katt.
Ett hem där O'Malley skulle bli ensamkatt, men inte i en negativ bemärkelse.
Ett hem där O'Malley skulle få ALL uppmärksamhet, och inte behöva dela den med andra katter.
Ett hem där O'Malley skulle få utforska omgivningarna ute på landet, inte behöva bo i en lägenhet.
Det perfekta hemmet.
Jag vet ju att det skulle vara för hans eget bästa. Han skulle må bra av det. Morgan skulle må bra av det.
Men under det här året som O'Malley bott hos mig har jag ju blivit mer och mer kär i honom.
Så det är svårt att släppa taget.
Jag blir som en sån där nojig matte som tänker "Men tänk om..."
"Tänk om han inte blir försäkrad, eller vaccinerad, eller får den veterinärvård som krävs ibland. Och tänk vad farligt det är att vara utekatt. Tänk om han blir påkörd, eller springer bort!"
(Så inser jag att Bullen, som ju faktiskt är min katt, men bor hos mamma och pappa varken är försäkrad eller vaccinerad, och har varit utekatt i hela sitt arton, snart nitton, år långa liv.)
Jag har bestämt mig.
Jag måste bara vänja mig vid tanken också.
Nattpass
Inte varje dag (natt) man gör det.
Men så är det inte varje natt man sitter och passar en halvsjuk liten stackars hund heller.
Vovsingen mår iallafall bra nu, så det är skönt det.
Lite välgörande dropp har han fått i sig, och ligger nu i mitt knä och sover.
Tänkte vi skulle gå och lägga oss i den mjuka soffan i fikarummet snart, men riktigt så långt har jag inte kommit än, tänkte passa på att skriva ner lite tankar som snurrar nu när jag ändå har tid att göra det.
Antingen kommer tankarna upp varefter jag skriver dom, eller så tidsinställer jag dom så dom kommer upp imorrn förmiddag istället.
Det lär märkas.
Natti natti till er som tänker sova i natt.
Somnar jag så lär jag sova och missa hela nattpasset, och det vore ju dumt.
Sovande jour, eller vad det nu kallas, skulle nog inte vara något för mig.
Sover som en klubbad säl i vanliga fall.
Zumba
Efter att ha dansat mig igenom ett Zumbapass har jag kommit fram till följande.
* Man svettas jäkligt mycket av att dansa Zumba.
* Nog för att mina höfter är breda, men rulla dom kan jag inte.
* Taktkänsla & koordinationsförmåga saknades ikväll.
Tacka vet jag BodyBalance.
Tredje advent.
Jag har varit ute och promenerat i det fina vintervädret.
Egentligen var det bara meningen att jag skulle till affärn och hämta ut ett paket, men väl på affärn så insåg jag att körkortet låg kvar hemma, så det blev en extra prommis hem och hämta det.
Men "tur i oturen" så gav det mig ju en anledning att få ut all återvinning till containrarna.
Så nu är jag iallafall av med det.
Har lagat lite korvstroganoff också, som jag ska häva ner i matlådor snart om jag får lust.
På affärn hittade jag lite lustig läsk också som jag var tvungen att köpa.
Tre olika varianter av MountainDew*, 1 burk Root Bear och en som hette Cream Soda.
Ska bli intressant att se vad dom smakar. Är dock lite skeptiskt till amerikansk (eller vad det nu är) läsk...
Iallafall, paketet jag till slut fick utlämnat till mig innehöll en högt efterlängtad julklapp till mig själv.
Alla åtta säsongerna av Förhäxad i en tjusig låda!!
Jag kan inte bärga mig tills jag kan sätta mig ner och kolla.
Jag älskar Förhäxad, och jag blev så ledsen när serien tog slut.
Det är något med häxor som är väldigt fascinerande. Varje gång jag kollar på ett Förhäxadavsnitt önskar jag att jag också hade någon kraft.
Visst vore det häftigt. Att kunna stoppa tiden, att kunna flytta saker med tankekraft, att se in i framtiden.
Eller kanske göra som Sabrina, peka och få precis vad man vill. Utom märkesprylar då... ;)
*PS. MountainDew Raspberry/Citrus. Helt ok. Smakar lite som hallonsoda, fast lite mer åt 7up-hållet. Betyg: 4 grönvita krigare av fem möjliga.
When will I learn?
Man ska sedan inte komma hem, äta en sockerstinn lussebulle och en ännu sockerstinnare bit Rocky Road Fudge.
Nu sitter jag här, som förväntat, och kan absolut inte somna.
Höpplöst, och dessutom VISSTE jag ju att det skulle bli såhär när jag klunkade i mig det där goda kaffet.
Som tur är börjar jag jobba 12.30 imorrn, så jag får ju sova iallafall. Men det är så himlans onödigt att sitta uppe till klockan är ett...
AIK - Färjestad
En bra, riktigt bra, prestation mot ett av seriens bottenlag.
6-1 på bortaplan.
En hel hög med underbara mål, flera av dom har jag fortfarande inte riktigt förstått hur dom gick in.
* Klefboms första elitseriemål!
* Glädjen alla spelare visar när han gör det!
* Sevc hemjobb!
* Äntligen Åsa!
* Dragan visar varför han spelar i Färjestad!
* SERIELEDARE!
Vi är Färjestad
Ja vi är Färjestad
Och ni har ingen chans mot oss
För VI ÄR FÄRJESTAD!
Färjestad - Modo
Första perioden hade jag så ont i magen så jag trodde jag skulle behöva åka hem.
Andra perioden hade magontet lugnat sig, men spelet var så tråkigt så jag hade lust att sätta mig ner och somna.
Tredje perioden gick bättre. Där glimtade kämpaglöden till och då krigade vi oss till segern.
Vad gör Salák? Efter han släppt in andra målet åker han direkt mot spelargången och lämnar isen, utan att ens åka via båset. Jag fattade ingenting. Ska läsa runt på nättidningarna strax och se om det finns en förklaring någonstans.
In kom iallafall Nihlstorp och gjorde en riktigt bra match, bjöd på en hel hög härliga räddningar och höll nollan den tiden han stod.
Sittplats visar att dom kan.
Hejsan Sittplats är ni klara! Iallafall en godkänd ljudnivå efter femte-sjätte omgången.
Sopa på, FBK. Den gick väl sådär. Men bara känslan av hur det skulle kunna låta gör att det går rysningar genom ryggraden på mig!
Ett gäng på övre etage på motstående kortsida: Hejsan Ståplats är ni klara!!
Ibland älskar jag sittplats :)
Äckel-Hedman fick veta att han levde. Tacklingar, en utvisning och förhoppningsvis MYCKET trashtalk från dom grönvita hjältarna.
Next up: Borta mot AIK på måndag. Ska bli intressant.
God morgon!
För det första gick jag upp 8:20.
Och sen åkte jag och en kompis iväg till SATS och körde 45 minuter spinning.
Kan ju berätta att det var ungefär en månad sen jag körde spinning, och jag var inte nådig med min stackars kropp.
Efteråt trodde jag nästan att jag skulle svimma, ingen energi kvar nånstans.
Men ett par flaskor vatten och lite lunch senare så är jag tipptopp och piggare än på länge!
Nu blir det till att hoppa in i duschen, lite senare idag blir det hemmamatch mot Modo!
Som vi enligt statistiken besegrat i dom fem senaste hemmamatcherna.
Så vem vet, vi kanske kan få första lördagshemmasegern på halva hösten?
Jultecken.
När tårtorna, chokladaskarna, presentkorgarna och blomsterbuketterna börjar trilla in på löpande band, då vet man att det är december och snart jul.
Alla tacksamma djurägare skämmer bort oss med massa gott.
Det har inte gått en dag denna veckan utan att det funnits antingen tårta eller choklad inne i fikarummet, och det började redan förra veckan!
Tur att jag kommit igång med träningen igen idag, annars kommer nog viktuppgången som ett brev på posten.
Men jag ska egentligen inte klaga. Tårtorna vi får är oftast alldeles gudomligt goda!
