Utställning nummer 2

Ja, vad ska man säga.
"Kom ihåg att hur det än går på utställningen, så åker du hem med samma underbara hund som du kom dit med."
 
Det gick både bra och dåligt, beroende på hur man ser det.
Elliott och jag fick inga rosetter, men han fick väldigt fin kritik och kommentaren "Behöver ringtränas."
Han studsade och galopperade, och som mest tog han kanske 2-3 travsteg i rad.
Tre varv fick vi på oss, men jag fick ändå inte fason på honom. Antagligen var väl min hjärna nervös och påverkade Elliott lite för mycket.
Kanske nybörjartur förra gången, när han travade hur fint som helst.
Det fick mig väl att förvänta mig att han redan hade koll, men hur ska han kunna det?
Elliott lär sig bara det som jag lär honom.
 
Men han är iallafall världens finaste, både med och utan rosetter.
 
Busfröet och busfröets utställningsovana matte.
 
Det gick bra mycket bättre för Märit och Ellen, hon fick hederpris, blev bäst i ras (valp) och placerad 3:a i gruppfinalen!
 
Träffade en Hovawart till på utställningen. Och världen är väldigt liten ibland, för det var visst min gamla förskolefröken som ägde honom.
Stor och ståtlig, långbent, blond och lugn. Kanske en liten hint om vart Elliott är på väg?

Minisemester Göta Kanal

Brorsan kom till Karlstad och hämtade mig i fredags, innan vi åkte drack vi kaffe på McDonalds och sen bar det iväg. 
Tanten i GPS:en fick leda oss dit vi skulle.
 
Det började sådär. Nånstans kring/i Laxå kom regnet. Det öste ner och asfalten såg ut att flyta bort.
 
 
Kul semester.
Men sen ordnade det upp sig.
 
Efter ett tag var vi framme i Motala och letade oss upp till Sveriges Rundradiomuseum. Solen stekte och temperaturen närmade sig 30 grader, om den inte redan hade hunnit dit.
Inne i den stora byggnaden var det dock svalt och skönt. Jag följde efter brorsan medans han fotade och kollade på alla apparaterna.
 
 
Rätt stora grejer dom använde för att skicka ut radiosignalerna på den tiden.
Var ingen idé att ta några kort för min del där inne dock, dels är mobilen värdelös på att ta kort när det är lite mörkt och dels är väl intresset inte på topp när jag knappt vet vad det är jag tittar på... :)
 
Efter museibesöket blev det lite mat på stan innan vi åkte vidare för att leta upp mamma och pappa.
Vi råkade hitta dom på en parkering där vi inte trott att de skulle vara, på Brunneby Musteri.
Tvingade in brorsan i gårdsbutiken där. De har massor med saft, sylt, honung, choklad, knäckebröd och glass från östergötska (?) gårdar.
Men med en solvarm bil är det inte mycket man kan förvara, så jag fick göra plånboken glad och nöja mig med lite saft, lite kex och chokladbiscotti, en flaska linfröolja (tydligen är 1 msk/dag nyttigt, men inte jättegott) och en glass att äta upp direkt.
 
Sen åkte vi vidare till Linköping och brorsan checkade in sig på sitt hotell innan vi åkte ut till campingen där mamma och pappa bodde.
 
Och sen fick jag sova i husvagn!! Nostalgin och euforin var stor! Hade det bara regnat lite på natten hade det varit perfekt. Älskar ljudet av regn mot husvagnstak, finns inte mycket som är mysigare än det.
 
På lördagen fick vi lov att gå upp tidigt. Väckarklockan ringde klockan sju, vi åt frukost och satte oss sedan i bilen och åkte in till det lilla samhället Berg.
 
Där skulle vi kliva på en båt som hette Ceres som skulle få ta hand om oss under förmiddagen.
 
 
Halv tio på morgonen drog Ceres igång sina motorer och började slussa uppför genom Bergs slussar.
Egentligen är det rätt fräckt att slussa, men det tar ju sån tid!
In i slussen, stänga slussporten bakom, öppna luckorna till slussen framför och fascineras av de vattenmängder som väller in i slussen. Och vänta tills tillräckligt mycket vatten forsat in för att vattennivån ska ha jämnat ut sig.
 
I en av slussarna hade vi den här utsikten. Sen tjatade jag om glass med jämna mellanrum hela förmiddagen...
 
 
Efter en stund hade vi tagit oss igenom de första slussarna och åkte sakta fram i den långa kanalen.
Grävd för hand för 200 år sedan av tiotusentals soldater. Några meter djup och rätt många meter bred.
Inte konstigt att det tog typ 20 år att gräva klart den. Fy vad jobbigt...
 
Ett "litet" gulligt lusthus dök upp längs resan. Tydligen känt från frimärken säger dom som vet...
 
Turister fotar turister medans vi passerar den ena akvedukten.
 
Och här är vi på väg in i en utav slussarna, har glömt bort vilken det var...
 
Cirka 3,5 timme efter att vi startat resan är vi framme vid slutet av vår etapp, Borensberg.
Vi kliver av båten och slussas (hihihi...) in i en buss som ska ta oss tillbaks till utgångspunkten.
Men eftersom bussen typ rååååkar passera Cloettas fabriksförsäljning så ska vi in där också och Jessica råååkar köpa med sig liiiite godis hem... Typ 10 st kexchoklad och lite till...
 
Sen kommer vi iallafall tillbaka till Berg och är sugna på glass. Som det bortskämda (inte särskilt) sladdbarnet som jag är så får jag iallafall som jag vill till slut och vi går till Fröken Jennys café/glassbar/restaurang-och-lite-till och äter glass och dricker kaffe.
 
  
 
Hur gott ser inte det här ut? Apelsinchokladglass, mjukglass, chokladströssel och romerska bågar.
Så gott så jag nästan svimmade lite.
 
Efter glassätandet sa jag och brorsan hejsvejs till föräldrarna och åkte hem igen.
1,5 dygns semester är faktiskt rätt lagom ibland, man hinner med en hel del ändå. :)

Egypten Torsdag 11/10

Vaknar och skuttar ut i solen direkt. Passar på att ta vara på de sista timmarna i solen.
Äter frukost, lyxar till det med pannkakor med choklad igen, och någon slags mjuk kaka med chokladsmörkräm på. Åh, endast på semestern får man äta såna här godsaker till frukost!
Ett dopp i poolen och lite mer sol, sen en sväng igenom duschen och på med resekläderna. Hade tänkt åka i långbyxor, men inser till slut att det kommer bli alldeles för varmt. Så långbyxorna åker ner i handbagaget och shortsen får sitta kring mina höfter.
Har en känsla av att det inte kommer vara jättefint väder hemma i Sverige, så regnjacka och joggingskorna får också bo lättillgängligt.
Säger hejdå till handdukskillen (Khalem) och massagebiffen (Mido). Får ett brett leende av den sistnämnde, ett par mörka glittrande ögon och ett enkelt ”Have a safe flight!”
Varför kan det inte finnas någon med mörka glittrande ögon i Karlstad som väntar på mig när jag kommer hem? (Nu är jag ju till och med solbrun…)
 
Checkar ut från hotellet och sätter oss och väntar på transferbussen. Åker till flygplatsen, går igenom ett oräkneligt antal säkerhetskontroller, röntgenkontroller, passkontroller, utresevisumkontroll och kommer till slut fram till incheckningsdisken. Blir av med resväskan (ingen övervikt!!) och går igenom ytterligare en passkontroll och får en utresevisumstämpel i passet.
Tar oss in i gatehallen (heter det så?) och fixar lite lunch. En colaburk och en panpizzaslice för 70 LE. Jämför det med gårdagens festmåltid för samma pris… Samma extrema flygplatsprisökning här nere tydligen.
Träffar Jenny och Samuel (paret vi hängde med på Kairo-resan) och umgås med dom tills det är dags för påstigning.
 
Solnedgång över flygplatsen
 
En upplyftande iaktagelse: på flygplatsen i Sharm el Sheik jobbar det kvinnor!! Det är nog nästan de enda inhemska kvinnorna jag sett på hela semestern, förutom en kvinna som satt vid vägkanten och sålde smycken tillsammans med två småbarn för några dagar sedan.
 

 
Kl 21.30 – Flygplansfunderingar
Molnfritt. Stjärnorna lyser klart uppe i himlen. Ser dom inte lite större ut än vanligt? Planet flyger över en större stad (som skulle kunna vara Warszawa). Ett jämt, sövande sus hörs från motorerna och den förbipasserande iskalla luften.
Det är natt, allt är mörkt utom gatljusen nere på marken. Det ser ut som ett stort spindelnät, det lyser brandgult som om det vore ett daggtäckt nät i soluppgång.
Inte för att jag kan säga att jag sett många sådana, men jag föreställer mig att det ser ut så, och vackert är det.
En perfekt bakgrund för alldeles för djupa kvällsfunderingar, såna som min hjärna är så duktig på att förvilla sig bland. Men jag har inte så mycket att tänka på idag. Behöver ta en dag eller två för att smälta min semester. Sakna värmen och avslappningen. Att inte behöva passa tider och ha folk runt omkring som ställer krav på en.
Men snart är det måndag igen. Vardag i verkligheten.
Egypten skulle kunna ha varit en dröm om det inte vore för souvenirerna som kommer pryda mina hyllor.
Lite brunare, lite blondare.
 
Susar fram i 727 km/h 10 300 meter upp i luften, har motvind tydligen, och kanske uppförsbacke till och med, på nervägen flög vi i över 900 km/h. Utanför fönstret är det femtio minusgrader. Fascineras över hur ett flygplan egentligen kan flyga. En så stor och tung plåtbit. Hur får man den ens att lämna marken? Det är inte logiskt.
Om drygt en timme ska vi landa i Göteborg och sen är det ”bara” bilturen hem kvar.
En hemresa på ganska exakt 4000 kilometer.
Ska bli mysigt att få dela säng med katterna igen. Att få gosa ner sig bland mjuka kuddar, duntäcke, en spinnande Morgan och en mjölktrampande O’Malley.

 
Och till sist. En riktig turistbild.
Vi fick frågan "Are you sisters?" så ofta att det till slut nästan varit lättare att svara "Yes!" istället för "No, we're friends who work together."
 
Jag vet, magväska är inte så jäkla snyggt, men praktiskt och säkert.
/ Mvh Fröken Duktig =)

Egypten Onsdag 10/10

Idag har vi verkligen inte gjort nånting!
Efter att ha somnat som en stock strax efter hemkomst vaknade vi vid åtta-snåret igen eftersom AC:n återigen gjort vårt rum så kallt att man ligger och huttrar, och ändå är den iställd på drygt 20 grader.
Byter om till bikini och intar vår vanliga plats vid poolen, solar en liten stund och går sen och äter frukost.
Inte sugen på omelett idag så det fick bli något pannkaksliknande med smält choklad och kokosflingor ovanpå. Fantastiskt nyttig frukost!
 
Sim, sim, sim!
 
Efter frukost återvänder vi till solskenet, ett dopp i poolen och några varvs simning med jämna mellanrum.
Har helt galen träningsvärk i framsida lår idag efter att ha klättrat ner ur pyramiden igår. Att gå framåtböjd, med lätt böjda knän nerför en sluttande trappa, det tar minsann mer på musklerna än 75 minuter spinning det. I alla fall i akutskedet. Eller så hittade jag en ”ny” muskel.
Dagens lunch blir vatten och digestive efter att vi tröttnat lite på solskenet och dragit oss tillbaks till skuggan på balkongen.
 
Efter en dusch och ett försök att packa resväskan inför morgondagens hemfärd drar vi till Il Mercato igen.

Finklädd inför sista kvällen ute!
 
Vi tar det säkra för det osäkra och tar ett bord på Onions igen. Kyparna ler igenkännande och säger ”Welcome back!”. Tittar igenom menyn och bestämmer oss för att fira sista kvällen med ”Mixed Grill”. In kommer en stor rektangulär tallrik med diverse grillat kött.
Två bitar ”Kofta” (Egyptiska köttbullar, verkar inte vara gjorda på färs, utan är vanliga köttbitar som är lite runda. Saftiga och goda som tusan, men kanske lite sega för min smak), tre bitar kebab (Saftiga och jättegoda! Mycket godare än dom vi fick på El Mesrien!), två stycken lamb chops (Jättegott! Kan inte minnas att jag ätit lamm tidigare, men är det alltid så här gott så ska jag se till att äta det igen.), en stor bit kyckling (saftig och välkryddad) plus något slags libanesiskt bröd med någon slags grönsaksröra ovanpå. En röra som visar sig innehålla sjukt stark chili! Så där att man hostar, måste andas med öppen mun ett tag och känner hur det hettar och sticker i läpparna. Men åt man det samtidigt som köttet och pommes fritesen så var det jättegott det också!
Ingen sås fick vi dock, vart lite besviken i början, men när jag börjat äta insåg jag att det faktiskt inte behövdes någon sås, köttet var tillräckligt saftigt i sig.
Det ska tydligen behöva vara den sista kvällen man får den allra bästa maten. Helt fantastisk!
Smaklökarna dansade och nu när jag skriver detta vätskar det sig återigen i munnen av minnet.
Priset för denna fantastiska lyxmåltid? 70 LE…
 
Efter maten hittade jag (vi) in i en liten affär med kryddor och téer. Jag hade redan innan resan bestämt att jag skulle köpa med mig lite saffran hem. Gick därifrån med 50g (vad ska jag göra med så mycket?). Blev även 100g kardemummakapslar och 100g av en blandning av olika pepparsorter som tydligen skulle vara väldigt god.
Sen köpte jag ett par sjalar i väskaffären (och fick en plånbok på köpet!) och en alabastersfinx hos Ahmed på Fake Museum.
Försäljarna ler igenkännande och hälsar översvallande när vi kliver in i butikerna. Den egyptiska charmen är rätt trevlig när den visar sig från rätt sida och i lagom mängd. Eller så är det ett spel för att öka försäljningen, men ärligt talat bryr jag mig inte. Priserna är låga och jag lämnar affärerna med en påse i handen och ett leende på läpparna!
Utanför sitter en kille som säger ”Beautiful eyes. I see. I love. Oh my.”. Det är så att man smälter. Komplimangerna man fått denna veckan lär nog räcka ett helt år, även om de flesta komplimanger består av busvisslingar och ord som skriks efter en för att man ska köpa något.
Igår, vid pyramiderna, fick jag höra ”Do you come from the Moon?”. Men just då hade jag bråttom åt andra hållet och fick aldrig höra hur raggningsrepliken slutade.
 
Nu är väskan i princip packad, allt får faktiskt plats och jag håller tummarna för att det inte blir någon övervikt.
Kl 12.55 imorrn hämtar transferbussen oss utanför hotellet och vid 17 lyfter planet. I alla fall om allt går som beräknat.
Hörde av en göteborgare som bor här på hotellet att det tydligen varit flygstrejk häromdagen. Hade ju varit väääääldigt jobbigt om man varit tvungen att stanna kvar.

Jag vill inte åka hem!!!
 
Sitter på balkongen och läser lite innan sängdags. Njuter av lugn saxofonmusik nerifrån baren när vi plötsligt inser att det är Winter Wonderland som spelas, och följs upp av White Christmas och A merry little christmas day. Det verkar vara en julskiva dom fått på. I Egypten. I oktober.
Funderar på om DJ:en har somnat…
 

Egypten Tisdag 9/10

Vi lyckades få ett par timmars sömn innan bussen kom.
Vid halv ett på natten/morgonen satt vi i kvällsvärmen utanför hotellet och väntade på bussen.
Bussen skulle egentligen gå halv ett, men var lite försenad, så hon blev nog närmare 2 innan vi gav oss av.
Sen var det bara att slå sig ner i ett säte och göra det bekvämt för sig, vi hade en lång busstur framför oss. Mellan Sharm el Sheikh och Kairo är det drygt 50 mil.
Ungefär som att köra mellan Karlstad och Hudiksvall, men med MYCKET sämre väg!
Lyssnade på musik och trots en väldigt obekväm ställning somnade jag faktiskt.
Men en lång kropp och ett trångt bussäte är inte den bästa kombinationen upptäckte jag när jag vaknade. Stel i ryggen och i benen och en nacke som nästan låst sig av smärta. Aj!
Men solen började gå upp och det var tillräckligt ljus för att kunna fördriva tiden med att läsa lite.
Vi "träffade" även en tjej och en kille från Jönköping (men som är Färjestadare!) på bussen, dom satt i sätena framför oss, så vi började prata och vips så hade vi sällskap att hänga med!
Utanför fönstret susade det grusiga ökenlandskapet förbi. Hus här och där, stora ödsliga vidder. Åkte igenom ett militärbevakat ställe, tror det var någonstans i närheten av Suezkanalen. Två pansarvagnar bakom sandsäckar och lutade mot sandsäckarna stod ett tiotal militärer med maskingevär…
Kändes lite konstigt att köra förbi, vet inte om man ska känna sig trygg eller inte.
Passerade under Suezkanalen och kom in i Afrika för första gången i mitt liv!
Sharm el Sheikh och hela Sinaihalvön ligger faktiskt i Asien fick jag lära mig. Så en dagstur till Afrika var ju inte fel.
 
En av många.
 
Så småningom tog vi oss äntligen till Kairo. Minareternas stad, kontrasternas stad och jag tyckte att guiden sa att det var världens tredje största stad, men nu tror jag att han sa tredje världens största stad. För till folkmängd sett finns det många städer som är större. I Kairo bor det ca 6,5 miljoner människor. Helt sjukt.
Breda vägar, extremt många bilar som tutar konstant och svänger precis där de har lust. Guiden berättade för oss att i Egypten kostar ett körkort 1000 LE och man behöver inte ta varken körlektioner eller göra något teoriprov.
Förklarar lite varför folk kör som idioter och flera bilar och bussar helt saknar säkerhetsbälten.
 
Bilar, bilar, bilar, bilar.
 
Kairo är verkligen kontrasternas stad. Vackra moskéer och andra byggnader, ståtliga lyxhotell och sen kommer man till slumkvarteren. Dammiga, risiga, halvhöga våningshus, lägenheter inte sällan utan fönster.
Här och där står ett eldhärjat hus med utblåsta fönster och sotsvarta väggar. Att folk orkar leva såhär!
Till slut kom vi i alla fall fram till Egyptiska Museet, vårt första stopp på resan.
 
En liten skymt av Egyptiska Muséet.
 
Vi fick en liten bärbar mottagare med hörsnäckor där vi kunde höra guiden klart och tydligt. Smart!
Den inhemska guiden visade oss genom museet. Många olika salar, många kungar och drottningar.
Kheops (Khufu), Chefren (Khafre), Mykerinos (Menkaure), de tre snubbarna vars pyramider ligger på Gizaplatån. Tutanhkamun, Ramses II (och en hel hög till med Ramsesar), Drottning Nefertiti.
Spännande och intressant!
Efter den guidade turen fick vi lite egen tid för att gå runt och titta i de olika salarna. Fanns allt möjligt att titta på; faraostatyer i alla möjliga storlekar, från små decimeterstora saker till 2 meter höga kolosser. Sarkofager. Tutanhkamuns guldmask. Gamla smycken, ringar, örhängen, halsband och armlänkar. Guldfingertoppar och sår som användes för att täcka de kroppsdelar på mumierna eftersom vävnaderna inte riktigt höll ihop efter mumifieringen. (Just de sakerna förde dock mina tankar till Goa’uldernas ”hand-device”)
Tittade även på mumifierade djur; två stora krokodiler, en krokodilbebis, fåglar, en hund, en babian och några katter.
De riktiga mumierna kunde man också titta på, de låg i ett speciellt rum. Men för att få komma dit kostade det extra, och jag var redan innan inte särskilt sugen på att se dem. Är det något jag får mardrömmar av så är det mumier…
Tyvärr fick man inte fotografera inne på museet, hade varit kul att ha lite digitala minnen därifrån.
Sen letade vi oss ut ur museet, fick hoppa på bussen igen och satte kurs mot Giza-platån.
Äntligen!
Har aldrig insett att pyramiderna ligger så nära Kairo, jag trodde att dom låg mitt ute i öknen, i ingenstans, och så ligger dom bara en pytteliten bit utanför stan!
 
Rätt nära...
 
Insåg att staden nog är bortredigerad ur pyramidbilderna…
Vi fick våra biljetter för inträdet på området och fixade ytterligare biljetter för att få gå in i Kheopspyramiden och så släpptes vi in på området.
 
 
Överallt försäljare och beduiner på kameler som ville ha vår uppmärksamhet. Vi hade redan blivit varnade. Köp inget, rid inte på några kameler och låt absolut ingen hålla i kameran.
Tror att jag sa ”no thanks” minst 200 gånger idag.
Men vi kom fram till pyramiderna utan att bli fattiga på vägen.
 
Små, små människor och Kheops pyramid.
 
Så mäktiga byggnader. Förstår inte att det ens är möjligt att människor byggt något sådant utan hjälp av varesig maskiner eller utomjordingar (?).
2,5 miljoner kalkstensblock, perfekt uthuggna, på minst 1-2 ton styck. De två största pyramiderna är ca 140 meter höga.
Imponerande.
 
Ingången till pyramiden (den stora "riktiga" och den lilla utgrävda ingången)
Och en bediun och hans kamel...
 
Vi gick in i Kheopspyramiden och klättrade uppför trappan, genom en smal gång med väldigt lågt i tak. Fick gå med böjda knän och böjd rygg för att inte slå i både huvud och axlar. Hur korta var egyptierna för 5000 år sedan egentligen??
66 meter ovanför ingången kommer vi in i faraons gravkammare, där stenkistan står kvar.
Mörka, släta väggar, helt outsmyckade. Tittade runt och återvände sedan nerför trappen och ut i solljuset igen. Vilket benpass det var att ta sig upp och ner!
Efter att vi tittat runt lite till kring pyramiden, och tagit en massa kort, så återvände vi till bussen och körde förbi Chefrens och Mykerinos pyramider och upp till panoramaplatån (tror jag det hette) där vi hade fin utsikt över alla pyramiderna samtidigt.
De tre stora pyramiderna, och de tre små drottningpyramiderna vid Mykerinos pyramid.
 
Chefrens pyramid genom bussfönstret
 
Mykerinos lilla pyramid + drottningarnas.
 
Där uppe fanns det ännu fler försäljare, och ett helt gäng kameler, men det kändes ändå lite lugnare där uppe, dom slet inte i en längre i alla fall…
 
Från vänster: Kheops, Chefren, Mykerinos. Chefrens pyramid är mindre än Kheops, men den ser större ut eftersom den är byggd på en högre platå.
Äkta egyptier som ville bli fotograferade.
Roliga danska turister/blivande reseledare...
 
Sen åkte vi vidare till Sfinxen. Han var faktiskt mindre än jag trott, och nästan pytteliten jämfört med pyramiderna, men ändå ståtlig trots sin näs- och skägglöshet.
Men ett imponerande fakta, tydligen är Sfinxen uthuggen ur ett enda stenblock (eller typ ett litet berg med tanke på storleken…).
 
 
Vid Sfinxen fanns även ”The Valley Temple”, där jag förstod det som att mumifieringen hade ägt rum. Mitt i fanns ett stort rum med en massa höga pelare och och golvet var av alabaster.
 
Gropar i golvet var det också. Funktion okänd, enligt mig.
 
Efter Sfinxen åkte vi vidare till ett parfymeri för att få lukta på en massa doftkoncentrat som de utvinner direkt från olika blommor.
Råkade visst köpa 2 sorter också, men man fick ju jättesöta små flaskor med, och så luktade de ju faktiskt jättegott. (Fröken Lättflörtad)
Strax innan solnedgången påbörjade vi hemfärden.
Satt om möjligt ännu mer obekvämt och att sova var otänkbart i början. Läste tills jag började bli trött (Fifty Shades of Grey – den boken gör mig galen).
Lyssnade på musik tills batteriet på mobilen tog slut. Försökte få så mycket sömn det gick i min rastlösa kropp.
Tiden gick men bussen rörde sig fruktansvärk långsamt. Flera gånger stod vi still utan synlig anledning, men jag antar att vi tankade nån gång och spenderade övrig tid med att vänta in de övriga bussarna i kolonnen.
Men till slut kom vi hem till hotellet igen, 25 timmar efter att vi hade lämnat El Habada.
Kändes lite som en hockeyresa till Luleå, men utan hockeyn.
Att bädda ner sig mellan lakanen i hotellsängen har ALDRIG varit så skönt!!

Egypten Måndag 8/10

Klev upp klockan sju och åt frukost. Packade ner badkläder, handdukar och solskyddskräm och hoppade på turbussen till Sharks Bay en timme senare.
Bussfärden var skumpig och åksjukeframkallande (värdelösa vägar här nere) men fram kom vi till slut och fick kliva ombord på båden Diavola som skulle ta oss ut till korallreven.
Tre olika rev skulle vi åka och snorkla runt vid.
 
Diavola.
Lägg märke till den hiskeligt branta landgången...
 
Det härliga gunget på sjön tog bort den kvardröjande åksjukan helt och hållet, och ljudet och lukten från motorbåten var nästan sövande.
Jag älskar att åka båt!
 
Vi fick sällskap av en havsörn.
 
 
Vågskum från båten och Tiran Island i bakgrunden
 
Framme vid revet fick vi vår utrustning; cyklop, snorkel och simfötter.
Ett stort kliv från akterdäck och så plumsade vi ner i det turkosa vattnet till en helt fantastisk värld.
Egypten är vita hus, brun sand och grönbruna palmer, men under ytan finns regnbågens alla färger!
Blåa fiskar, röda fiskar, orangea fiskar, gröna fiskar, papegojfiskar, fjärilsfiskar, clownfiskar, silvriga fiskar, randiga, fläckiga. Små, stora, långa, tjocka, söta och fula fiskar.
Och en fisk som både rosa, grön och blå.
Fiskar som simmar runt och gapar efter plankton.
Men ingen haj eller lejonfisk som tur var! Tyvärr ingen delfin heller.
Helt underbart var det.
Dök ner under ytan lite då och då och levde i fiskarnas värld. Så fint!
Och så korallerna. Vilken variation!
 
Ett av korallreven, där ett fartyg gått på grund för längesen.
 
Små många olika sorter, så små små byggstenar som blir så fint. Tyvärr fanns inga undervattenskameror att köpa på båten så jag kunde inte föreviga skönheten.
Mitt på dagen bjöds vi på lunchbuffè. Riktigt gott då magen hunnit bli sjukt hungrig efter allt simmande.
Snorklade en gång till efter lunch och kl 16 hade vi snorklat klart och båten återvände långsamt till Sharks Bay medans vi satt och njöt av den ljumma havsbrisen.
Saltvatten är häftigt, man flyter som en kork. Håret mår dock inte lika bra, kändes som ett skatbo innan jag kom in i duschen. Men nu är jag ren och fräsch igen!
Nu ska vi återigen till Il Mercato och äta middag och kanske handla lite…
 

 
Mat på Onions. Fick bröd till ”förrätt” precis som igår, men istället för smör som förra gången fick vi en tomatsalsa och tapenade till. Så gott!
Varmrätt: Spaghetti bolognese. Hade gått och varit sugen på det hela dagen. In kom en stor djup tallrik fylld med perfekt kokt spaghetti plus en skål med köttfärssås och en liten skål med riven parmesanost.
Jättegott och jättebilligt!! 40 LE.
När vi ätit oss så mätta så att vi nästan sprack (och då ”bara” ätit halva våra portioner) shoppade vi lite igen.
 
Fake Museum-försäljaren hälsade oss med ett glatt leende och ja, det blev ytterligare några egyptiska hundralappar spenderade där inne. Plus att han gav mig en handduk (160 LE) som jag tittat på men inte kunde bestämma mig för om jag ville ha eller inte, så jag fick den i present ”especially for you my friend” istället. Undrar hur stor hans vinstmarginal är egentligen…
Han vet i alla fall hur man får en kund att komma tillbaka.
Tittade lite i en väskaffär men hittade inte riktigt nått jag ville ha. Alla möjliga märkesväskor, fejk såklart, för nästan inga pengar alls. Men en massa mjuka sjalar hade dom, kanske får bli en sådan på onsdag.
 
Men nu är Kairoväskan är packad och om drygt två timmar går bussen!!

Egypten Söndag 7/10

Vaknade vid åtta. Lätt illamående och med huvudvärk. Någorlunda bakfull och uttorkad, men ont i magen gjorde det också. Dåligt magont, sånt som inte har med bakfylla att göra.
Drack en flaska vatten, tog en ipren, en panodil och startdosen på magmedicinen. Sov ett tag till och hoppades att medicinerna skulle bota den ack så förväntade turistdiarrén. Och det gjorde det faktiskt. Nästan iallafall.
Har ju dessutom ätit magbakterietabletter i flera dagar för att göra magen så stark som möjligt.
Framåt tiotiden började vi känna oss någorlunda som folk igen, iallafall såpass att vi kunde kravla oss ur sängarna, ur nattlinnet och i bikinin och sen ner till poolen.
Vi läste, solade och badade och tro det eller ej, men magvärken gick över till slut, iallafall för min del. Jenny var påverkad hela dagen tror jag.
Verkar som att Bifiform Travel gjorde sitt jobb och fixade till en stålmage åt mig!
 
 
Chips till lunch (igen. Vi har inte orkat fixa något ordentligt till lunch, dessutom är det alldeles för varmt för att orka äta något ordentligt)
 
Framåt eftermiddagen började vi känna oss pigga nog för att leta upp lite äventyr och tog gratisbussen från hotellet till stranden El Fanar, och den här gången hittade vi faktiskt stranden också.
Skymd bakom murar och buskage fanns en stig och en stentrappa ner till en liten strand och massor med solsängar.
Visade sig att stranden låg mellan fyren och krogen där vi satt igår kväll.
Röda havet har ljusblått vatten, lika varmt och skönt som i poolen men ändå avsvalkande. Och salt. Fick lite i munnen och fick nästan kväljningar, blä.
Spännande botten med lite koraller här och där, och fräcka fiskar som simmar runt under mig. Helt orädda.
Gulsvarta fiskar, silvriga fiskar med blåa stjärtar, svarta fiskar med röda tecken.
I massor! Gissa om jag längtar till snorklingsutflykten imorrn!
En hel dag i havet med cyklop och simfötter!
 
Efter att ha badat en stund i havet låg vi och solade (i skuggan). Strandvakterna, eller vad man nu ska kalla dom, tyckte att vi låg bäst där eftersom jag är blekrosa…
Dom retar mig för min hudfärg här nere, med glimten i ögat som tur är.
”White girl, with beautiful smile!” ”You are very white!” – Jo tack, jag vet.
Efter en stund i solen (skuggan) klev vi ner i havet igen. Det sved under mina fötter. Saltvatten och flipflopskavsårsblåsor är ingen bra kombination.
Sen när vi hade torkat så tog vi bussen tillbaks på hotellet och raka vägen in i duschen för att bli av med alla saltavlagringar.
 
Nu har vi hängt på balkongen en stund, och snart ska vi återigen ta oss till Il Mercato för middag.
Idag ska vi även lyckas ta ut lite kontanter (de 1400 LE jag hade med har nästan lyckats ta slut) samt titta och försöka shoppa lite.
Det är rea på Il Mercato just nu och dom har alla möjliga affärer med vanliga märken så vi kan nog alltid hitta någonting!
Nu: ett litet glas raspberry mojito för att bli lite pigg och komma i stämning inför kvällen.
Blir tidigt i säng idag dock. Kl 8 imorgon går bussen till snorklingen!!
 

 
Fick en trevlig och lugn kväll. Tittade i flera olika affärer utan att bli vare sig inryckt i affären eller påtvingad saker!
Sen råkade jag fastna hos en kille som gjorde glasflaskor med dekorationssand inuti. Sanden varierade i olika färger och han gjorde mönster av det.
Sanden blev till en kamel framför ett berg med en solnedgång bakom, sen skrev han mitt namn på insidan av glasflaskan.
Den blev rätt söt, men jag ville egentligen inte köpa den…
Sen ville han dessutom ha 450 LE för den (!!), vilket jag ansåg var helt utanför min prisklass. Föreslog 100 LE, men till slut blev det 200 LE, och då fick jag med en liten kamelflaska till.
Hyfsat nöjd med den prutningen ändå, även om det borde varit noll egyptiska pund och noll flaskor med sand i…
Sen gick vi och åt. Eftersom vi inte var så hungriga så gick vi in på McDonalds och köpte cheeseburgare. Smakade precis som hemma!
 
McDonald's
(lite fräckare arkitektur här än de svenska restaurangerna)
 
Starbucks har dom också!
 
Skojig personal hade dom där inne också. När man kom in genom dörren stod de i kassan och höll upp en stor röd skylt som det stod ”Can I help you?” på, och när vi hade köpt mat så ville dom att vi skrev i deras gästbok.
Haha, sköna killar.
Sen gick vi in i en Puma-affär, hittade ett par snygga skor för bara 300 LE och en söt rosa topp plus ett par badshorts, men dom var lite små.
Vi vågade oss även in i en liten inklämd affär som hette ”Fake Museum”, hehe
Det visade sig vara ett jättetrevligt ställe, en trevlig försäljare och en MASSA souvenier. En kattstaty, några vykort och några presenter fick det bli.
Blir nog säkert en tur till dit om det blir pengar över.
Sen återvände vi hem igen. Vid poolen var det musik och magdansuppvisning som vi tittade lite på från balkongen.
 
Imorgon ringer väckarklockan strax före sju, och då blir det till att äta en ”stadig” egyptisk frukost och sen spendera resten av dagen ute till havs! Yay!

Egypten Lördag 6/10

Parasollerna behöver inte vara vattentäta här nere

Hela förmiddagen har vi solat och badat, med en liten paus för frukost.
Smaskig omelett med lök, ost och korv. Plus en croissant med jordgubbssylt.
 
Efter lunch tog vi en promenad till El Fanar, hotellets strand skulle finnas där, plus ett berömt (?) fyrtorn. Fyrtornet hittade vi, men det var väl inte något att hurra för direkt. Stranden hittade vi inte… Bara ett monument för att hedra alla som omkom i en flygkrasch i Röda havet för några år sedan.
Fyren
Monumentet
 
Sen vände vi och gick tillbaks. Många fina byggnader längs vägen, lyxhotell och grejer, men också stora området som bara är skräpiga. Påbörjade hotellbyggen som nästan ser övergivna ut.
 
Sett längs vägen
Området innanför murarna hette "Fantasia", tror att det var något slags shoppingcenter/showställe


Vi tog en promenad till Il Mercado också, ett shoppingcenter som ligger "runt hörnet" från hotellet, men det verkade rätt stängt, tydligen brukar de flesta affärerna ha stängt, lite siestaliknande kanske, mellan 16-20 ungefär innan alla kvällsaktiviteterna drar igång.
Så vi återvände till hotellet och poolen. Riktigt skönt med ett avsvalkande dopp efter en varm promenad!
 
Under tiden vi låg vid poolen kom en kille som hette Sami fram och pratade med oss och erbjöd oss hennatatueringar för 100 LE.
Och så fick det bli, en klyschig men väldigt söt tribalfjäril vid ena vristen. =)
 
(Tillägg: nu när inlägget till slut publiceras har tatueringen försvunnit)
 
Strax ska vi ut igen, vi har fräschat till oss och ska återvänta till Il Mercado för middag.
Sen ska tydligen Sami möta upp oss och ta oss till ett ställe där man kan röka vattenpipa.
 

 
Vi tittade på lite olika restauranger och hamnade till slut på ett ställe som hette Onions, de verkade ha det mesta.
Det såg väldigt flashigt ut, en hel hög med välklädda och proffessionella kypare och servitörer (milsvis från standarden på El Mesrien)
Fick in menyn, tittade och funderade och bestämde mig till slut för en pasta med kyckling och champinjoner.
Vi fick in våra tallrikar med mat efter bara en liten stund, och åt och åt och åt och blev proppmätta till slut, men då såg tallriken fortfarande orörd ut.
 
En suddig matbild
 
Notan landade på 106 LE för två personer inklusive dricks. Skamligt billigt för enorma portioner, så dom fick en tia till. :)
Lite spännande; vill man ha öl till maten beställs den här nere från en "ölbar" lite längre bort på gatan, men servitörerna från det stället patrullerar alla restaurangerna i området. Fascinerande. Ska tydligen ha något att göra med dyra serveringstillstånd, men jag förstår mig inte riktigt på hur det funkar.
Något sånt skulle ju aldrig funka i Sverige iallafall!
 
Sami kom och mötte oss när vi var klara. Han fixade en taxi till oss som körde ut oss till kusten strax bortanför El Fanar. (Han är ju egyptier, så taxichauffören krånglade inte med honom).
Vi kom till ett jättehäftigt ställe som såg ut att hänga på klipporna. Trappor (lika stadiga som Ulleviläktaren) ledde oss ner till ett stort krypin med mattor och golvlåga ”kuddsoffor”. Tror att det kan ha varit något slags beduincafé.
Där beställde vi och drack några drinkar (Mojito, Caprioska och Sex on the beach) (med is…) samt testade vattenpipa med äppelsmak.
 
Stämningsfullt!
 
Jag (blank av kvällshettan) och vattenpipan
Sex on the Beach
(man ska INTE dricka drinkar med is i, och man ska inte äta färsk frukt med skal...)
Att röka vattenpipia var hyfsat gott, det smakade äpple (såklart) och kändes väldigt torrt i halsen. Fattade inte riktigt "just-for-fun"-grejen, att andas in vattenånga och rök från ett glödande smaksatt kol... Men är det tradition så är det, och nu kan jag ju iallafall säga att jag testat det.
 
Efter en liten stund anslöt Samis kompis Mohammad. En trevlig prick, som enligt han själv var en av dom sista ättlingarna till Tutanhkamun, hehe.
Han hade fina tänder dessutom! Till skillnad från som flesta här nere som har asläskiga tänder. Sneda och missfärgade, tonvis med tandsten och sitter som om man hade kastat in dom i munnen. Hu!
Vi pratade ett tag, drack våra drinkar och hade det trevligt. (Hade nog lätt kunnat blir bortgift, men tror inte man får så många kameler av en hotellmassör).
Vi betalade och tog en promenad längs kusten i den stjärnklara natten, hittade ner till en strand (efter att jag klättrat över ett staket och gått nerför en låååång trappa).
Satt i sanden, lyssnade på vågorna, tittade på stjärnorna och fick hårbottenmassage. Hade kunnat vara väldigt romantiskt om det varit rätt kille.
Tröttnade efter ett tag (eller jag blev trött i alla fall), kämpade oss tillbaks uppför stentrappan och över staketet och så fixade Sami ytterligare en taxi som tog oss tillbaks till hotellet.
 
Ligger i sängen nu när jag skriver, dricker vatten och är helt slut.
Klockan är nästan två på natten, jag har tagit en extra magbakterietablett och håller tummarna.
Blir jag inte magsjuk efter det här (efter drinkar med is och färsk frukt i), då lär jag nog klara hela resan!

Egypten Fredag 5/10

 
Vaknade klockan åtta, pigg och glad!
Vi gick till frukosten och åt vår första egyptiska frukost. Ingen svensk hotellfrukost där inte! Croissanter med jordgubbsylt, "bullar" med choklad på och diverse mystiska röror och grejer.
Ägg fanns det, men de var så hårdkokta att gulan var grön.
Tror att en av rörorna kan ha varit "fuul", men vågade inte prova det. Bönor liksom...

 
 
Frukost!

Efter frukosten träffade vi Apollofolket, Robbin och Emilia, som var här med lite information. Vi bokade in snorkling på måndag och Kairo + pyramiderna på tisdag, vilket innebär slappa hela helgen!
 
Sen blev det poolside resten av förmiddagen. Sol, värme och regelbundna avsvalkande dopp. Typ 25 grader i vattnet, så man frös ju inte direkt!
När vi låg där och solade som en vältränad kille som hette Mido fram och gjorde reklam för sitt spa/gym/massageställe. Klart vi blev intresserade och bokade in en tid på eftermiddagen.
 


När vi började bli hungriga vid lunch tog vi en promenad utanför hotellet, blev inlockade i en parfymaffär och visades söta oljebrännare av glas. Där skulle man värma upp ett parfymkoncentrat ovanför ett värmeljus för att få en mysig doft i rummet.
Visst var dom söta, med kamel- eller elefanthuvuden i glas, men det blev inget köp.
Vi fortsatte vår promenad och hittade en "helt vanlig" affär där vi kunde köpa lunch. Chips, digestive och en 6-liters dunk med vatten.
 
Sen fortsatte vi att sola vid poolen och kl.16 kom Mido tillbaks och hämtade oss till massagen.
Först fick vi basta i 10 minuter (som om det skulle behövas...) och sedan fick jag ligga på en bänk och bli insmorda i en kroppsscrub med kaffe och choklad i, det luktade mest gammal kaffesump, men skönt var det.
Fick även handflator och fotsulor peelade med havssalt (trodde jag skulle sparka till honom alternativt få spasmer i hela benet när det kittlades så mycket!). Och så en ansiktsmask också.
Sen efter ett tag när det hade fått verka (kaffet skulle tydligen vara jättebra mot celluliter...) så fick jag duscha av mig och sen sitta en stund i en sval jacuzzi medans Jenny fick sin behandling.
Sen var det dags för 1 timmes helkroppsmassage. Åh, vad skönt det var!
Ibland gjorde det ont, men sen kändes det hur värmen spred sig i kroppen. Total avslappning!
(Dessutom var det Mido som masserade mig, hihi!)
 
Nu har vi duschat av oss all massageolja, druckit ett glas medhavd smirnoff + fanta och snart ska vi ut och leta upp en taxi till Old Market för att hitta någonstans att äta middag.
Ska bli spännande att se vad vi hittar.
 

Vår balkong
 
PS. Verkar inte finnas några konstiga, äckliga kryp här nere. Det enda jag sett hittills är en söt, liten trollslända tidigare idag.  Yay!! Och jag har dessutom INTE bränt mig! Scruben vi fick ska dessutom hjälpa till att förhindra att man blir bränd OCH ge en snyggare solbränna. Måste vara en mirakelscrub...
 

 
Oj, oj, oj vilken katastrofkväll!!
Började med att vi försökte pruta på taxin från 30 LE till 15 eftersom det var det vi fått höra att det skulle kosta mellan hotellet och Old Market. Det verkade okej när vi satte oss i taxin, men när vi kom fram var det tydligen inte det längre.
En man skulle "hjälpa" oss, men istället blev vi invisade i hans affär och insmörjda men någon slags ansiktsmask som skulle vara bra mot solbränna, och sen sitta där i hans butik medans den verkade.
Vi bjöds på öl och han slutade aldrig prata, kändes som vi satt där inne hur länge som helst.
Till slut skulle han iallafall torka av masken, men då var han alldeles för närgången och skulle in under linnet och torka...
Kändes fruktansvärt obehagligt och det var inte långt ifrån att jag slog till honom, men då hade jag väl blivit arresterad eller nått antagligen.
Kom iallafall därifrån till slut, oskadda, och letade upp en restaurang som hette El Mesrien.
 
Beställde in lammkebab med ris och fick även något pitabrödslikande och två olika hummuslikande röror.
Gott var det!
 
Tog taxi hem igen sen, vi längtade hem till hotellet. Gubben i butiken ringde till taxikillen så att vi fick samma chaufför som sist.
Vid det här laget ville vi bara hem så fort som möjligt, så han fick 50 LE för både dit- och hemvägen. (Varför pruta egentligen när det iallafall är så billigt jämfört med hemma??)
När vi kommit till hotellet började han tjafsa om något utan att få fram sin poäng, eller egentligen göra sig förstådd över huvud taget, så vi bara gav honom pengarna och gick därifrån.
Kommer aldrig vilja åka taxi här igen!
 
Vi stannade till i baren vid poolen och tog ett glad (surt) vin och sedan gick vi till rummet och sov.
Ryktet säger att det kommer 3 plan med norskar imorrn. Hoppas att några av dom bor här och att några är manliga och trevliga och hyfsat unga. Lite manligt tryggt sällskap på stan vore trevligt!!
 

Egypten Torsdag 4/10

Här kommer (till slut) min dagbok från Egypten. Enskilda inlägg för varje dag, så blir det lite lättare att läsa.
Och lite trevliga bilder här och där kommer det också att bli. (Småbilderna är klickbara såklart)

Snabbfakta: Valutan i Egypten är Egyptiska pund (förkortas EGP eller L.E). 10 LE är ca 12 svenska kronor.

Lämnade Karlstad på onsdag kväll efter att ha matat, kramat och sagt hejdå till katterna, och efter att Jenny lämnat iväg sina hundar till hundvakterna.

Vi pratade och härjade i bilen, drack kaffe och åt chips, och stannade till i Säffle för att äta kvällsmat på McDonalds.
Vi hittade ner till Landvetter och letade oss in till våran förbokade parkeringsplats. Nu var klockan ungefär 2 på natten och vi bestämde oss för att försöka få lite sömn.
Vaknade efter ett par timmar, frusen!! Det är inte varmt i Göteborg nattetid, särskilt iklädd hyfsat tunna resekläder och en filt.
Så vi bestämde oss för att lämna bilen och gick in på flygplatsen istället.
Och där hängde vi ett tag, åt frukost (svindyr, men god) och drack ett gäng kaffekoppar.

Efter vad som kändes som hur många timmar som helst (ja, vi åkte i väldigt god tid, planet skulle inte gå förrän 10.30) öppnade äntligen incheckningen och vi kunde bli av med vårt bagage.
Ytterligare lite väntan, kickar runt i taxfreeaffären och köper lite mat att ha med på planet.
Sätter oss och väntar vid gaten och får strax reda på att planet kommer bli försenat.
Men till slut blir klockan 11.30 och planet lyfter.
Pirr i magen vid take-off. Exhalterad och lycklig! Äntligen semester!!
Spenderar resan sovandes, läsandes och halvkollandes på En gång i Phuket. Hörlurarna fungerar inte riktigt som dom ska så jag förstår inte så mycket av filmen, ger upp och återgår till min bok istället.



Flyger över Medelhavet


Sinaibergen från flygplansfönstret
(is på rutan, 51 minusgrader utanför)


16.45 landar vi. I ett Egypten där solen börjat gå ner, men det är fortfarande 32 grader varmt.
Vi visas in på flygplatsen, får inresevisumet insatt i passet, får hämta vårt bagage och åker sedan buss en liten stund för att komma till hotellet. Dive Inn Resort.
Vi checkar in och blir visade till vårt rum. Ett litet mysigt rum med balkong och utsikt över poolen.


Hotellet

Efter att ha fått upp vårt bagage på rummet varvar vi ner lite ute på balkongen med varsitt tandborstglas (...) medhavd Raspberry Mojito på bag-in-box. Ett annorlunda sätt att dricka drink, men helt okej var det.
Efteråt promenerar vi runt lite på hotellområdet för att hitta mat och vatten. Hittar till hotellets restaurang och köper oss varsin "Chicken" burger för 25 LE.
"Chicken" för att det inte verkar vara kyckling, snarare helt vanlig färs. Men gott är det iallafall, och mätt blir vi.
Köper ett par flaskor vatten, man får inte dricka kranvattnet här nere.

Efter att vi varit på restaurangen haffar en kille oss för att visa oss sitt "Bediun tent café", en massa kuddar och mattor under en tältduk, blir erbjudna att sitta ner, men ingen av oss har lust just då. Lite gulligt ställe ändå.

Till slut drar vi oss tillbaks till rummet för att studera en karta och fundera på vad vi ska hitta på för morgondagen.
Imorgon bitti ska Apollo komma hit och ha inspirationsmöte, så det ska vi gå på och få lite utflykter inbokade.

Efter att ha varit mestadels vaken i 40 timmar, med undantag för kortare sovpauser i bil och på flyg inser vi att det nog är dags att sova.
Kommer sova gott trots den kvava värmen, och på rummet finns det ju faktiskt AC!

Ett litet styng av hemlängtan fladdrar till i bröstet, men mest förväntan!

 

In case you've missed it

Om exakt 14 dagar kommer jag sitta i den egyptiska solnedgången och njuta av en hel veckas solsemester!!
 
Det bara slog mig, när jag satt och kollade resultaten efter Färjestads match ikväll... Förlust med 5-2.
Då såg jag solnedgången framför mig, kände värmen från sanden, värmen i luften, kylan från glaset i min hand.
Och hur kroppen bara var lugn och lycklig.
Inga bekymmer över förlorade matcher.
Ingen jobbstress.
Det kändes som att sluta ögonen, dra ett djupt andetag och bara släppa allt.
 
Sol, bad, värme, pyramider, snorkling, god mat.
 
Det var längesen jag längtade efter något så här mycket!!

Sällskap

Dags för lite mer triviala grejer så här efter alla djupa tankar.
Teater och fest!!

Förra helgen var jag och såg Prima Donnor på friluftsteatern i Mariebergsskogen tillsammans med min familj och Helena, en tjej ifrån hockeyfolket.
Så roligt jag hade, det var längesen jag skrattade åt en teater så mycket!
Sen att båda huvudrollsinnehavarna är onaturligt vackra gör ju inte saken sämre!
Joakim Nätterqvist, eller Arn, som han nog alltid kommer vara i mina ögon.
Göran Gillinger, från "En fyra för tre", som jag var lite kär i på den tiden.
(Två olika versioner av Edward)

Innan vi skiljdes åt bjöd hon in mig på ett litet "tjejkalas" som hölls nu i fredags.
Visste att risken fanns att jag skulle bli sen eftersom jag skulle jobba sent. Och en fredag vet man aldrig riktigt om det betyder att man slutar kl 18, eller om det blir senare.
När klockan närmade sig 16 verkade det som att jag skulle kunna sluta 18, när klockan närmade sig 17 visste jag att så inte var fallet.
Till slut, när klockan var 20, kom jag ifrån jobbet.
Cyklade genom regnet till lägenheten, bytte om till torra kläder, rafsade ner smink och en vinflaska i min väska och tog första bussen in till stan.
Inte alltid man sitter och sminkar sig på bussen, men det gick bra faktiskt. Tur att jag inte har behov av speciellt mycket eller avancerat smink...

Kom hem till Helena vid 21 ungefär och öppnade min vinflaska.
Hade en sjukt trevlig kväll!
Vi (jag, Helena och ett gäng tjejer till, och senare även två killar) satt och pratade om det mesta.
Sommar, semester, hockey, hockeyresor, filmer, allt...
Klockan närmade sig och passerade midnatt.
Framåt ett-tiden var min vinflaska urdrucken och jag började känna tröttheten krypa inpå mig, nästan så att jag kunde somna i stolen där jag satt.
Så efter ett tag sa vi hejdå, och jag tog mig, på lätt vingliga ben, via McDonalds, in till centrum för att ta bussen hemåt.
Väl hemma, dök jag rakt ner i sängen och somnade som en stock efter en av dom trevligaste kvällar jag haft på bra länge.

Morotskaka

Och det blev inte lite gott heller!!
Gud, så smarrig att jag nog skulle kunna smälla i mig hela kakan innan helgen.



Fast det är ju lite onödigt kanske.
Då måste jag ju träna en himla massa. Och dessutom baka en ny kaka...

Receptet, för den som är intresserad

3 ägg
2 dl socker
2 dl vetemjöl
1 tsk vaniljsocker
2 tsk bakpulver
1 tsk kanel
1/2 tsk ingefära (jag tog lite extra för det är så gott)
1 dl matolja
3 rivna morötter

Sätt ugnen på 175°C.
Vispa ägg och socker poröst.
Tillsätt övriga ingredienser, blanda.
Häll i en form.
(Typ en sån där vanlig 22-23 centimeter eller vad dom nu är)
Grädda ca 35 min.
Låt svalna.

Glasyr
200 g philadelphiaost
25 g mjukt smör
1,5 dl florsocker
Saft av 1 lime.

Vispa ihop ingredienserna och bred över den svala kakan.

Mums!

4 år sedan!

För exakt fyra år sedan var jag klädd i min fina vita kjol som mamma sytt och min nyinköpta vita spetsnånting-topp, och såklart min studentmössa!
För fyra år sedan var det champangefrukost med jordgubbar och massa god frukostmat, en promenad ifrån frukosten till skolan, fotografering, avslutningslunch, en sista samling med klassen i klassrummet.

Och sen sprang vi ut!
Efter vad som kändes som en evighetslång väntan i skolan korridorer fick vi äntligen springa ut till våra väntande föräldrar, kompisar, pojkvänner, flickvänner och andra släktingar.
Blommor blommor blommor.
Kramar kramar kramar.

Och sen en sightseeingtur runt Åmål ifrån ett lastbilsflak.
Sjunga en låt som man inte kunde speciellt bra, så högt det gick.

Sjung om studentens lyckliga dag
låtom oss fröjdas i ungdomens vår

omvandlades snabbt till

Fy fan vad vi är bra!!

En dag att minnas.
På eftermiddagen var det kalas hemma.
Mera god mat och påhälsning av släkt och vänner (och grannar).
Och sen på kvällen var det dags för den obligatoriska studentfesten på HC i Åmål.
(Som jag i ärlighetens namn inte kommer ihåg ett smack av, och jag var ändå inte speciellt full...)

Kan inte fatta att det var fyra år sedan! Jag tror jag börjar bli gammal!

Klickbara bilder

Vrålåket jag blev hemskjutsad i


Tackkortsfotografering, tramsar mig lite ;)


Framför en rosaröd buske med min skylt :)


(Alla bilder tagna av min bror)

Dagen efter var det bal. Vet inte riktigt vilken klant som bestämde det datumet.
Undrar hur många som var bakis?
Eller kanske de flesta inte ens hunnit nyktra till...

Dagens duktiga...

... katter.
Eller egentligen gårdagens nu när jag tittar på vad klockan hunnit bli.

* Morgan som satt alldeles stilla under tandborstningen.

* O'Malley som nästan satt hyfsat still iallafall under öronrengöringen.

* O'Malley som har stenkoll på hur aktivitetsbollen med mat funkar, det går snabbare och snabbare för honom att få i sig en portion... :)

* Morgan som gick och kräktes upp en hårboll - i kattlådan!! Där kan man snacka väluppfostrad kisse!

<3

Hahah

Det finns skön nostalig, skönare nostalgi och så finns den här!!



Go'natt!

Ett bildinlägg.

Här kommer ett bildinlägg med diverse bilder jag tänkt lägga upp, men som suttit fast inuti kameran.
Nu har jag äntligen skaffat mej en ny kamerasladd.
Med tanke på att jag hade bilder på förra årets julgran i kameran så har min kamerasladd tydligen varit borttappad ganska länge.

Enjoy!

Min alldeles enga underbara matchtröja!!!



Min "nya" vårjacka som jag köpte på Stadium för en evighet sedan!
Den är iallafall helt fantastisk. Vindtät, regntät och varm fast ändå tunn.
Märke: Everest



En gång när jag var på hockey köpte jag med mig ett ark med gnuggistatueringar hem.
Testade tre olika placeringar, i nacken, på höftbenet och vid vristen.
Blev kär i tatueringen på benet, den fick sitta kvar tills den slet bort sig själv, vilket var en vecka eller nått sånt. När den var borta saknade jag den!
Tre månader gammal bild, nu för tiden syns faktiskt höftbenet på riktigt :D


Min favorit!!


Nja... Var lite svårt att få dit den själv, så den blev lite korvig, dessutom hamnade den för långt ner. Och dessutom har jag ju en annan tatuering planerad på skulderbladet, som inte går ihop med Färjestadskölden, hur snygg den än är!!


Enda felet var att gnuggistatueringen var lite liten i storlek.
Undrar vilken tatuerare i Karlstad som gör den snyggaste skölden...

Måste bara VÅGA bestämma mig och ta kontakt med honom också...

Nostalgi!

DETTA mina vänner, det är nostalgi på riktigt!

Enjoy!
http://www.youtube.com/watch?v=mpHLEm9-0bg

I'M A SCATMAN!!

Godnatt på er!

Tillägg:
Rednex - Cotton Eye Joe http://www.youtube.com/watch?v=XDdlHmzIdn8
Lou Bega - Mambo No 5 http://www.youtube.com/watch?v=hfvJOL1gpic
ATC - Around the world http://www.youtube.com/watch?v=xPTucJRSBaE
Ace of Base - Beautiful Life http://www.youtube.com/watch?v=Pyly3JtXoy4
S Club 7 - Have you ever http://www.youtube.com/watch?v=8FR0SBQd4X4
Red Hot Chili Peppers - Otherside http://www.youtube.com/watch?v=_8ELmesBmZM
Linkin Park - In the End http://www.youtube.com/watch?v=eVTXPUF4Oz4

Och en ny, bara för att den är rätt bra. :)
Linkin Park - Numb http://www.youtube.com/watch?v=7iyBPxrME7Q

YouTube kan verkligen få en att sitta uppe alldeles för länge på kvällarna...

Smeknamn!

Jessica Magnusson, den förevigt smeknamnslösa lilla typen är inte längre smeknamnslös.
Har på något sätt lyckats få mig ett smeknamn av ena chefen, och inte vilket smeknamn som helst utan "Byggarn".

Eh jaha? O_o

Tankekedjan?
På jobbet använder vi alltid våra initialer.
Mina initialer är JM.
Det finns något som heter JM Bygg.
-> Byggarn.

Haha :) Får väl se hur länge det överlever...

Ny design!

Oops, det blev visst inte nån ny kopp chokladdryck och The Host i sängläge, det bidde en ny design istället.

Okej jag erkänner, den kan nog möjligtvis kanske nånstans vara lite Färjestad-inspirerad...

Men va fan? Är man besatt så är man!
RSS 2.0