Den här dagen har varit en bra dag till ungefär 95%.

 

Dagen började med hundpromenad som vanligt. Sen ordnade jag en kaffetermos och packade ner mina pluggrejer och gick ut och mötte upp Märit som hämtade upp mig och så åkte vi till universitetet.

Hon hade laboration och jag skulle passa på att göra klart sluttampen av hemtentan utan en massa saker (djur) som störde.

Jag skrev och skrev, funderade och funderade, klippte och klistrade, korrekturläste och tog bort och lade till. Sen var jag så trött i hjärnan att bokstäverna snurrade innanför ögonlocken på mig. Dessutom närmade klockan sig lunch så då plockade jag ihop mina saker och hoppade på bussen hem.

Passade på att gå in på Hööks innan jag gick hem från bussen och fixade det där halsbandet som jag glömde häromdagen. Det fick bli ett rosa, bara för att det är roligt att folk tror att han är en tik bara för att han är blond. Och för att rosa är finare än limegrönt och tråkblått.

 

Sen gick jag hem, tog en promenad med Elliott igen och sen hade högläste jag hemtentan för mig själv innan jag till slut klickade på "Lämna in". Och så var den tyngden lyft ifrån mina axlar. Himla skönt.

Och sen däckade jag i soffan framför något skitprogram på någon skitkanal, lagom ansträngande sådär.

 

Sen ringde pappa. Han var nere hos mamma på NÄL, hon blev flyttad dit från Göteborg i förmiddags. Så jag fick prata lite med henne. Och blev alldeles fascinerad. Det lät som att hon var typ tusen gånger piggare och mer med än sist jag pratade med henne. Hon svarade inte bara på det jag sa, hon styrde till och med samtalet ibland och det vet jag inte när det hände senast. Inte dom senaste månaderna iallafall.

Tänk att en liten shunt kan göra så stor skillnad. Pappa sa sen att det är jättestor skillnad bara sedan igår morse när han var i Göteborg hos henne.

Fascinerande. Vilken grej. Blev så glad att jag inte visste vart jag skulle ta vägen efteråt så jag och Elliott tog en långpromenad runt området.

 

Men på vägen ut ta jag telefonen på hallbyrån, som jag alltid gör innan jag tar på mig ytterkläderna. Men tydligen var det något som lutade den här gången och innan jag hann reagera hade telefonen glidit av byrån och landade med ena kortsidan i golvet.

Tänkte inte så mycket på det, den har åkt i golvet flera gånger. Men det här var tydligen sista gången. Skärmen är i typ 40 bitar. Jättesnyggt är det med en skärm med massa sprickor i.

Den sitter ju kvar iallafall men... Glasskärm betyder yttepyttesmå glasflisor här och där i skärmen, så när jag kom tillbaks från promenaden satte jag mig med en tejprulle och tejpade över hela skärmen.

Blir som ett skärmskydd modell skitbilligt. Inte så snyggt men det funkar ju iallafall.

Har googlat och ett byte kostar 1300:-, så det är ju inte aktuellt. Har mailat mitt försäkringsbolag för att se om det kan gå på hemförsäkringen, men det är väl ändå en självrisk där så att...

Jag får leva med sprucken skärm tills jag tröttnar och byter till min gamla telefon som ligger här nånstans.

 

Sen när jag kom in igen så fixade jag lite mat och satte mig framför tvn igen. Ikväll ska jag bara slappa!

Åt falaflar som jag gjorde igår och dom var goda idag med! Trots att dom fick bli mikrovärmda idag. Jag har alltid varit lite tveksam till om falaflar är gott. Hur gott är kikärter liksom?

Men nu dom senaste veckorna har jag snöat in på det ändå, så det fick bli en sats och det blev ju gott. Dom är saftiga och smakrika och inte alls sådär torra och tråkiga som jag fått för mig att dom ska va.

 

Nu är det väl snart dags för kvällskissen med Elliott, men än så länge ligger han platt på golvet och sover som en stock, så vi kan nog vänta en liten stund. Sen får det bli antingen film eller sova, men troligtvis blir det sova, annars somnar jag nog i soffan... :)

Jag hade en vision när jag klev ur sängen imorse.

Jag skulle åka till besiktningen med bilen, sen skulle jag åka till Hööks och köpa ett nytt halsband till Elliott eftersom han håller på att växa ur det han har och sen skulle jag åka hem, hämta mina pluggsaker och åka till skolan och sätta mig med hemtentan.

 

Men man kan väl säga att det sket sig redan på punkt 1.

Enligt lagen om allts jävlighet så gick bilen såklart inte igenom.

Den blev underkänd med betyget "det är på gränsen till körförbud på den här, du ska nog inte köra mer än absolut nödvändigt".

Kul. Särskilt som pengarna bara flödar in för tillfället. Inte.

 

Bromsen blev inte godkänd, det misstänkte jag redan innan men hade ändå någon liten förhoppning om att den skulle va halvbra iallafall.

Men sen när hon hissade upp bilen så kunde hon plocka ut en del av fjädern som låg löst från höger fram.

Och tydligen var den av på ett sånt ställe att det inte krävs mycket för att fjädern ska hoppa in i däcket och fixa punktering och slänga hela bilen av vägen. Känns ju väldigt lockande att köra någonstans.

Jag undrar om fjädern var trasig när jag körde fram och tillbaks till Billingsfors förra veckan? Tur att jag inte visste om det då. Och tur att jag körde överförsiktigt eftersom jag var rädd om bromsen...

 

Så jag åkte hem igen. Var ledsen och irriterad över bilen så jag glömde att stanna på Hööks. Och eftersom jag inte vill köra bilen någonstans förutom till verkstan nu så sitter jag hemma och pluggar istället.

Och har mailat cirka 8 verkstäder om kostnadsförslag. Än så länge varierar det från 5.700 till drygt 12.000.

Sitter och skriver hemtenta. Det går väl sådär ärligt talat.

Det är inte så många och långa frågor, plus att antalet sidor vi får lämna in är väldigt begränsat, så jag behöver inte skriva så mycket. Problemet är väl snarare att man ska få in så mycket viktig information man bara kan på nästan inga sidor alls, så det är lite krångligt.

Speciellt som litteraturen till större delen består av lagar och förordningar.

 

Plus att motivationen och koncentrationsförmågan som vanligt är urusel.

Har börjat ta D-vitamintillskott men har inte känt någon effekt ännu.

Fuskade dessutom (medvetet) från sockerutmaningen i helgen. Jag var hemma i Billingsfors och hälsade på och åt både kaffebröd, kakor och choklad. Kan berätta att sötsuget kommer tillbaka snäppet starkare efter att man fuskat. Så nu blir det inget mer fusk.

 

Mamma blev opererad idag nere i Göteborg. Det verkar ha gått bra iallafall, så dom har tagit prov från tumören och satt in en shunt som (antar jag) ska leda bort den överflödiga vätskan så att den inte ligger och trycker på hjärnan.

Antar att vi lär få veta mer om några dagar.

 

Imorgon ska bilen besiktas. Skulle ju egentligen besikta den förra veckan, men då ringde dom och hade ingen ström på hela stället så då fick jag boka om. Har en känsla av att den inte kommer gå igenom, men mirakel kan ju inträffa så...

Lär ta en sväng till skolan efter besiktningen. Hoppas att jag har lite lättare för att koncentrera mig där.

Elliott tycker att jag är dödstråkig när jag bara sitter och pluggar hela tiden, han fick ett tuggben förut och det tyckte han var gott, men det var ju inte roligt särskilt länge.

Vill bara att den här hemtentan ska vara klar så att jag och Elliott kan få träna lite. Jag är jättepeppad på hundträning av alla de slag, och varje dag ser jag hur otroligt lättlärd Elliott är så jag vill bara lära honom allt möjligt. Men det jäkla skolarbetet hänger hela tiden över huvudet på mig som ett stort stressmoln.

 

I söndags var jag funktionär på en agilitytävling som min brukshundsklubb anordnade. Det var väldigt roligt att vara med och se hur det går till. Har ju aldrig varit på någon agilitytävling tidigare.

Det enda som var jobbigt var att hundarna är så övertaggade på att springa banan så dom skäller och skäller och skäller. Och merparten av hundarna är småhundar med höga och ettriga skall. Jag trodde ärligt talat att öronen skulle trilla av mitt huvud ett tag och när jag kom hem så stenslocknade jag i soffan.

Tror att Elliott ska få träna lite agility när han har åldern inne och lite mer kontroll på kroppen. Tyvärr kommer han nog bli lite för stor för att ha bra förutsättningar för att bli riktigt duktig på det. Men att köra lite agility bara för att det är kul är ju inte fel.

 

Sovdags kanske?

Idag har tiden gått åt till att plugga och traska runt med hunden i snöslasket.

Börjar iallafall bli klar med veckans plugg, men imorrn ska det renskrivas och reflekteras.

Sen ska jag tentaplugga lite också. På tisdag är det dags för röntgententan som jag försov mig på i januari...

 

Imorgon ska jag och Elina ta en sväng med hundarna och på måndag blir det jobb igen!
Helt sjukt att det snart gått en vecka sedan jag jobbade sist, känns som att det bara har gått ett par dagar.

Och på tisdag ska bilen besiktas. Jag hoppas verkligen att den går igenom nu, annars måste jag till Helmia och betala en massa pengar igen... Men men, bara att hoppas på det bästa!

 

Kommer åka hem till Billingsfors några dagar nästa vecka. Mamma ska flyttas till Björkåsen i väntan på behandlingen nere på Sahlgrenska som blir i början av nästnästa vecka.

Så jag ska passa på att hälsa på så mycket som möjligt nästa vecka.

Så får Elliott springa lite i dom dalsländska skogarna också!

 

Nu är det alldeles strax sovdags. Hade egentligen lust att se på film innan läggdags idag, men det får bli någon annan gång.

Istället får det bli en kvällspromenix med blondie och sedan en dusch för den tvåbenta blondinen.

Denna veckans tema i skolan hade inte kunnat vara mer träffande om jag så hade fått välja det själv.

Människor i olika utvecklingsstadier, livskriser och försvarsmekanismer.

 

Känner igen mig själv i många av texterna. Och kanske det är bra att läsa om det, för när jag läser om det förstår jag mig själv lite bättre.

 

Nästa tema, som jag redan börjat på handlar om empati och professionellt förhållningssätt.

 

Måste iallafall säga att jag tillslut kommit fram till att det inte är ointressant att läsa om.

Det är egentligen bara väldigt flummigt.

Och eftersom den här typen av studier aldrig varit min grej är det väldigt svårt att ta in. Tacka vet jag matte och fysik liksom. Har till och med sökt ett par fristående kurser för andra delen av vårterminen för att hjärnan ska få lite jämvikt igen.

 

Pratade med mamma idag iallafall. Det var skönt att höra hennes röst.

Hon är fortfarande inlagd på NÄL. Hon verkar lite piggare när man pratar med henne, men hon är fortfarande liksom inte MED i samtalet. Hon svarar och kan kommentera lite inemellan men hon berättar inget själv. Och hennes närminne är väldigt påverkat.

Eftersom jag inte har koll på vilka som läser min blogg så vet jag inte hur mycket jag vill skriva egentligen, så det får vara så länge.

 

Nu ska jag ta en sväng med Elliott i snöslasket och sen ska jag lära mig "hur man kan utveckla sin empatiska förmåga" samtidigt som jag fyller på med lite kaffe i systemet.

Jaha, vad ska jag skriva om idag då? Har inte jättemycket nytt att komma med.

 

Den första delen av praktiktiden börjar lida mot sitt slut. Tre förmiddagar kvar denna veckan och sen är det "paus" till vecka 11 då jag gör sista praktikveckan.

Jag har lärt mig massor på dom här dagarna. Det är jätteroligt att stå och titta på och lära sig om hur man gör lagningar efter kariesangrepp, hur man rensar rotkanalerna och gör en rotfyllning.

Det enda jag egentligen inte har kläm på är alla jäkla material. Hur många olika material måste man ha egentligen?

Och det är ju inte bara ett material man använder när man gör en lagning till exempel, det är 3-4 stycken olika.

Och rensning och rotfyllning ska vi inte ens börja tala om. Typ 4 olika rengörings- och bakteriedödande vätskor innan guttaperkan ens kommer i närheten av tanden...

 

Igår hade jag heldag på praktiken och då fick Elliott vara hos Elina. Jag insåg förra måndagen att det inte var fysiskt möjligt att hinna cykla hem, rasta hunden, få i mig själv mat och cykla tillbaka på 45 minuter.

Hade det varit sommar då kanske, men vinterväglag funkade inte.

Enligt rapporterna hade det gått mestadels bra. Elina fick till och med sova några timmar efter att jag lämnat av honom. Sen blev han tydligen hungrig och tyckte att det var en bra idé att riva ner brödburken och äta upp innehållet. :)

 

Inga nyheter om mamma än. MR gjordes inte igår iallafall och idag har jag inte hört nått än.

Troligtvis åker jag ner och hälsar på henne efter praktiken på fredag.

 

Dags att göra lite plugg kanske? Tänkte att jag skulle plugga ikapp och lite förbi. Dessutom har jag ungefär tusen anteckningar från praktiken som jag skulle behöva renskriva, men det får nog bli lite senare i veckan.

Idag har det inte hänt så mycket.

Jag och Elliott tog sovmorgon och sen gick vi ut och lekte lite i snön.

Efter det har jag mest suttit i soffan och ömsom pluggat ömsom tittat på tv.

 

Strax innan fyra tog vi en promenad bort till 4H-gården och mellan fyra och fem hängde vi inne i ridhuset och tränade lite smått.

Hammarö Brukshundsklubb hyr ridhuset en timme varje vecka för sina medlemmars skull, så varför inte passa på.

Dock tycker jag nog att snö är trevligare att få i pälsen på min hund än sand, men jaja. Med tanke på hur mycket han studsade i snön på vägen hem så finns det nog ingen sand kvar längre... :)

 

Elliott skötte sig väldigt bra där inne. Det var 3-4 andra hundar som var där och tränade som han fick kika på.

I början stod vid och gick runt vid sidan om men sen fick han träna sin hjärna också med lite saker han kan hemma på köksgolvet.

Och det funkade, han lyssnade på mig och gjorde det han ska. Sen lär vi väl inte bli några lydnadschampions än direkt. Det märks på honom att han är lite väl styrd av godiset.

Några moment kan han följa min röst på, men på en del behöver han fortfarande vägledning av handtecken och "följa godiset".

 

Han verkade tycka det var skoj iallafall. Svansen viftade för det mesta.

Och två personer sa "Åh är det en Hovawart?" och inte en enda frågade om det var en Golden.

Kanske brukshundsfolk är duktigare? Antagligen lär dom ju veta hur en Golden ser ut iallafall och kunna se när hunden framför dom inte är en sån...

Elliott var även väldigt nöjd för att det fanns färsk hästbajs i ridhuset! Mums! Nästan så att det var bättre än godiset matte hade tagit med sig.

 

Nu ska han snart få lite middag och jag också, men jag måste bara hitta på vad jag ska göra först.

Ibland vore det inte fel att vara hund och enkelt kunna ta en skopa torrfoder när man var hungrig...

Februari - månaden då mamma kanske äntligen får den hjälp hon behöver.

 

Kommer inte ihåg hur mycket jag skrivit om det, men mamma är iallafall inte bättre än.

Fortfarande glömsk, snurrig och vinglig och ibland tycker hon att hon är svagare i olika delar av kroppen.

Har funderat på om hon har minskad känsel också...

 

Hon hade varit och tagit blodprov och fått som svar att alla proverna såg bra ut.

Dom hade tagit urinprov som också såg bra ut, men inte skickat det på odling. (Hur kan man då säga att ett urinprov ser bra ut om man inte kollat upp bakterieväxt??)

 

I torsdags åkte hon och pappa ner till NÄL för att hon skulle röntgas, någon slags skiktröntgen och/eller kontraströntgen tror jag.

 

När mamma och pappa var på väg hem så ringde dom från sjukhuset och satt att dom måste komma tillbaka. Då hade dom tittat på röntgenbilderna och sett någon slags cysta, vätskefylld ansvällning, som tydligen ligger och trycker på hjärnan...

Så nu ligger mamma inlagd (efter att mamma och pappa fått vänta i massor av timmar eftersom hon tydligen lågt längst ner på prioriteringslistan...) i väntan på MR och under tiden får hon mediciner som ska förminska den här svullnaden, förhoppningsvis.

 

Skulle ju vilja säga att "no news is good news", men ibland funderar man ju på hur humansjukvården fungerar egentligen. Dom hittar inget fel på blodproverna och då ska allting vara bra när det helt uppenbarligen inte är bra? Dom skickar en remiss för röntgen "inom 2-3 månader". Det är ju jättelång tid!! Tänk om något hinner hända innan dess!? Och pappa har fått ringa och söka dom flera gånger för att dom ska förstå att man inte kan vänta flera månader på en tid...

Och så magnetröntgen nu då (eller Magnetisk Resonanstomografi som MR egentligen betyder). Lär väl inte bli gjort under helgen antar jag, men hoppas att det blir gjort på måndag iallafall.