Veckan blev visst inte riktigt så hemsk som jag trott.

Jag har haft tre egna patienter och fått träna på att både ta tandsten, polera tänder och framför allt P R A T A.

Jag tror att jag kommer bli expert på att prata och ställa konstiga öppna frågor som tvingar folk att tänka innan dom svarar. (Det vill säga en sån där irriterande människa.)

Hur tänker du nu? Hur upplever du den här situationen? Hur upplever du din munhälsa?

 

Våra handledare påminner oss ständigt att vi alltid ska följa munhälsovårdsprocessen, men ibland är det svårt. Man vill liksom väldigt gärna hoppa över all planering och bara ta bort den där tandstenen som sitter fast på tänderna och liksom flinar åt mig.

Men det är dom det är. Datainsamling först, sen diagnos, sen planering tillsammans med patienten och SEN kan man börja greja i munnen.

Två av mina patienter hade dock redan kommit ganska långt i sina processer så det var därför jag gick göra saker. Annars hade jag fått prata ännu mer...

 

Och den andra kursen har vi redan skickat in ett grupparbete, ett annat grupparbete är halvklart och det sista grupparbetet verkar inte vara alltför blodigt.

 

Dessutom fick jag resultatet från tentan jag gjorde häromveckan. "Nättentan", där man fick sitta hemma och skriva tentan men ändå hade tidspress. (Kommer inte ihåg om jag skrivit om den här...)

Tyckte ju att jag hade fått ihop bra svar iallafall, men kunde inte riktigt känna om det var rätt. Men det var det tydligen och jag lyckades skrapa ihop ytterligare ett VG.

Fattar inte riktigt hur jag lyckas när jag är så omotiverad...

 

Nu börjar det dock bli hög tid att sova. Imorgon klockan 7 ska jag befinna mig på brukshundsklubben för att vara med på en mentalbeskrivning. Och efter mentalbeskrivningen ska jag åka hem till mamma och pappa!!

Japp, nu jäklar är jag på gång.

 

I söndags och onsdags åkte jag och Märit till Hällefors för att vara med på en utbildning för att bli figurant till MH (Mentalbeskrivning Hund).

Vi fick lära oss lite olika bakom kulisserna-arbete som man gör under testerna. Bland annat fick vi klä ut oss till spöken, dra en kätting över en korrugerad plåt, rycka upp en blå overall ur marken och leka avståndslek (både med och utan hund). Man känner sig lite fånig när man leker avståndslek utan hund eller när hunden inte vill komma till en. Hoppar och tjoar och ropar "kom då, kom då, kom hit och lek med mig, tjoho!" och hunden bara står där fyrtio meter bort och tittar på en som att man är lite tokig i huvudet...

 

Vi skötte oss tydligen iallafall, för igår fick jag mail om att vi hade gjort succé på kursen. :)

Är väl säkrast att göra så när man råkar avslöja att man aldrig har sett ett MH tidigare... he. he. he.

 

Och i torsdags gjorde jag det teoretiska provet för att bli tävlingssekreterare. Provet gick bra, men det var några frågor jag missade lite på. 75% krävdes för godkänt så lite smånervös blev jag allt, men fick mail idag om att jag hade klarat mig!

Bara att vänta tills i maj då det är dags för det praktiska provet och sen är jag auktoriserad tävlingssekreterare och får hjälpa till med sånt också.

Tyvärr är sånt här arbete ju "bara" roligt, givande och lärorikt men innebär inga tillskott i plånboken, förutom om man är figurant på någon annan klubb än hemmaklubben.

Förra veckan började läsårets två sista kurser. En klinisk kurs där vi för första gången ska få träffa riktiga patienter istället för att öva på varandra, samt en teoretisk kurs om forskning och statistik.

Båda kurserna känns ungefär lika tjoho. Eller inte.

Jag vet inte om det märks (...) men jag är inte så där jättetaggad på min utbildning direkt.

På onsdag nästa vecka ska jag ha min första riktiga patient och lite då och då, när jag tänker på det, är jag så nervös att jag helst skulle vilja gå och spy.

Men jag antar att det är nu det gäller. Det är nu jag kommer få veta om det här är något för mig eller inte. Eller om det börjar bli dags att se sig om efter ett jobb som inte tar slut efter semestermånaderna.

 

Den andra kursen är ju hyfsat intressant iallafall. Att läsa forskningsrapporter kan vara rätt kul om dom handlar om någonting intressant. Statistik är ju sådär dock. Vi slapp läsa den kursen i Skara eftersom utbildningen inte var treårig dock, men nu kommer jag visst inte ifrån det.

 

Helgen har iallafall varit ganska hundfokuserad. Igår var jag och Elliott ute i skogen. Jag la två spår till honom, ett lite kortare och ett lite längre. Sen tog vi en promenad medans spåren fick ligga till sig. Vi hittade en liten badplats som var öde, så Elliott fick plaska runt lite. Hoppas att den kommer vara öde i sommar också, men jag vet inte, det låg några fritidshus i närheten, så risken är väl att det kommer vara folk där ibland.

Sen gick vi spåren. Så här i efterhand inser jag att jag nog skulle ha gått det korta spåret först. Och att jag nog antingen måste börja snitsla mina spår eller skaffa mig ett bättre minne och ett större självförtroende och lita mer på hunden som faktiskt har näsan och känner dofterna. Första apporten hittade vi utan problem, men nånstans mellan första och andra apporten gick vi vilse och gick åt motsatt håll jämfört med vart spåret skulle gå...

Efter lite virrande runt i spåret (och ett ilskeutbrott på min gps i telefonen som inte visade rätt position så det gick ju inte att hitta spåret den vägen iallafall.) så hittade vi tillbaks iallafall och fick tag i den näst sista och sista apporten. Två apporter blev dock kvar ute i skogen nånstans. :(

Sen pausade vi lite innan vi gick det korta spåret, och det gick bättre. Fyra apporter av fyra möjliga insamlade och Elliott gick jättefint. Han hittade till och med en apport som inte var våran men som låg typ ett par decimeter ifrån mitt spår... Det var skönt både för hans och mitt självförtroende tror jag, så han fick lite extra korv.

 

Efter spåren så stollade vi oss lite, tränade inkallning på längre avstånd än vanligt (vilken fart han kan få till!) och lite fritt följ med vändningar och halter. Min fina kille. När matte är glad och han är på G då känns det så sjukt bra!

 

Idag tränade vi lite skiften mellan stå och ligg för att få lite fart i läggandet. Jag vet inte riktigt vad resultatet blev dock, men det blev ju snabbare än "ja ja, en tass i taget så är jag snart nere i backen" som han brukar köra i vanliga fall. :)

Vi tränade lite mer grejer också, men jag har glömt bort vad det var. Måste nog ta och börja skriva träningsdagbok eller nått...

 

Nu sitter jag och grejar med papper och Elliott ligger mitt på golvet och sover. Har skrivit ut några vetenskapliga artiklar som dom kommande temaarbetena ska bygga på, så jag ska ta och läsa igenom dom också så fort jag skrivit klart här.