Chaos in space and mind

Äntligen dags för lite avslappning efter en konstig dag.

Började dagen med att försova mig och komma 40 minuter för sent till jobbet.
Startade arbets dagen med att duscha en hund med diarré.
Fortsatte arbetsdagen med att vårda ovan nämnda hund samt ett gäng till med diarré.
Känns som magsjukan går i Karlstad just nu?
På hundar that is. Håller tummarna för att det inte är ett zoonotiskt magvirus, om dom nu finns...

Förmiddagen var ganska lugn och jag hann till och med göra lite andra små nödvändiga grejer som inte hinns med annars, men efter lunch kraschade allting.
Helt plötsligt stod det tusen patienter på kö (kändes det som) och det mesta blev jätterörigt.
Hann inte klart i tid, blev kvar en timme extra och fick sen stressa hem, skutta uppför trapporna till lägenheten, slänga lite mat i katternas matskålar och sedan skutta ner till tvättstugan, och där har jag suttit dom senaste tre timmarna och lyssnat på maskinernas dunkande, skvalande och susande.
Rogivande? Njae. Bara fruktansvärt tråkigt.

Nu ska jag "bara" få in all tvätt i skåp och lådor.
Det positiva är att jag fick rent 6 maskiner.
Det negativa är att det fortfarande finns 8 maskiner som behöver tvättas.
Var kommer all tvätt ifrån?
Önskar nästan att jag hade råd att betala nån som kom hit och tvättade åt mig.



Fördelen med att dagen varit så kaosartad är att jag iallafall inte hunnit tänka på killen från i lördags.
Snacka om att älta saker, och ångra sig. Varför sa jag inte så? Varför gjorde jag inte så?
Jag vill kunna säga: "Jag tror på Ödet. Om det är meningen så kommer vi träffas igen, som av en slump, innan årsskiftet"
Men jag vet inte om jag tror på Ödet.
Jag vet inte om Ödet har hjälpt mig särskilt mycket tidigare.
HUR svårt hade det varit att fråga om hans nummer?
Jag såg honom ju till och med utanför Harrys när jag var på väg därifrån!
Varför gick jag inte fram till honom?!
Jag blir så irriterad på mig själv.
Och det värsta är att minnesbilderna är så där lagom alkolholdimmiga, så även fast jag egentligen vet hur han ser ut, så är jag rädd för att jag inte kommer känna igen honom när (om) jag ser honom igen.
Och när jag tänker på det viset, då är det som att ett skruvstäd tar tag om hela min bröstkorg och skruvar åt.

Hur blev det såhär?!!



Fick iallafall ett grymt härligt besked idag!
Min semesteransökan för mellandagarna har gått igenom och blivit godkänd!
Hoppade jämfota av lycka och sa TackTackTackTackTack!!
Norrland here I come!

Irritationsmoment

* Att jag får för mig saker och inte kan släppa dom.

* Att det enligt eniro finns typ 450 Marcus i Karlstad och att jag inte hittar rätt...

* Att jag ångrar mig.

* Att sortera tvätt, det är astråkigt.

* Att jag kommer missa AIK-matchen nästa torsdag, sista matchen innan jul.

* Att jag inte hinner träna på hela denna veckan.

* Att en patient dog under uppvak idag. Utan synlig orsak. Det är mer än irriterande. Det är sorgligt. Ledsamt. Orättvist. Oförklarbart. Onödigt. Overkligt. Omkullkastande.

-> Tar tio djupa andetag.
-> Klickar på Michael Bublé's "Christmas" på Spotify.
-> Gräver ner mig i lådan jag fått från Bluebox.se

On the other hand.
På lördag åker jag och ett litet gäng grönvita norrut.
Så småningom landar vi i Örnsköldsvik och kollar på Modo - Färjestad.
Hoppas på ett grymt arbete av killarna och 3 härliga poäng med hem.

Duktigt Sveland!

Som Legitimerad Djursjukskötare och vidareutbildad inom djurtandvård har jag länge tyckt att försäkringsbolagena varit puckade som inte ersätter FORL.
FORL är inte en sjukdom som kommer av dålig tandhälsa, och är ingenting man kan förebygga. Iallafall inte på något vis vi vet idag, vi får väl se vad forskningen kommer fram till.

Idag fick jag ett mail från Sveland, försäkringsbolaget jag har på mina kissar.

Citat:
"Om katten drabbas av sjukdomen FORL (Feline Odontoclastic Resorptive Lesions) ersätts 50% av veterinärkostnaderna, dock högst 2.000 kr"

Härligt!

En riktigt bra kompromiss. Får bara hoppas att det inte gör att premien skjuter i taket.
Vet även att IF ersätter FORL-behandlingar.
Frågan är när Agria ska följa efter, om dom någonsin gör det. Agria brukar mest jobba för att sätta orimligt låga ersättningstak för diverse åtgärder.

"Oh My God...

.. Vilken jävla kväll! #nuffsaid"

...skrev jag på twitter.

Nuff är inte said. Jessicahjärnan måste analysera.
Sitter och dricker resorb och nyktrar till lite. Kommer ta ett tag känns det som.

Träffade en kille ikväll.
Han var blond. Och jättetrevlig. (Tror jag)
Jag gjorde saker som jag inte brukar, och det var trevligt.
Men ändå sitter jag ensam hemma i lägenheten tjugo över två en lördagskväll/söndagsmorgon.
Kanske bäst så ändå.

Skriver nog lite mer när jag inte behöver kämpa för att stava ordentligt...

Om mamma och pappa läser detta: Så har jag faktiskt skött mig jätteordentligt och varit jättetrevlig trots att jag varit jättefull ikväll.
Jag har dessutom buggat! Och tydligen var jag jättebra på det. Trots att jag egentligen inte kan bugga.
Så kan det gå.

Allt och lite till

Var visst ett tag sen jag skrev nu...

I lördags var jag på bio och såg på Breaking Dawn!
Har svårt för att sammanfatta mina känslor om filmen. Som vanligt är ju filmen inte ens i närheten av att vara lika bra som boken.
SPOILERVARNING!
Tycker även att dom har prioriterat bort några saker som hade vart kul att ha med, och ibland känns det som att tiden går väldigt fort i filmvärlden, där den i bokvärlden tar jättelång tid.
Så här i efterhand saknar jag iallafall tre saker.
Bilen och "före bröllopet", Jacobs resa för att hitta någon att "imprinta" och smärtan under förvandligen.
Smärtan är i och för sig med lite grann, men inte så tydligt som den borde ha varit.
På ett vis hade det varit "kul" om Bellas röst hade fått vara som en berättarröst där. Förvandlingen är ju ändå rätt många sidor i boken... (Har jag för mig).
MEN. Bröllopet var jättefin. Klänningen också. Trodde den skulle vara mer MER, men den blev väldigt snygg i sin enkelhet.
Var även en hel del roligt som man kunde skratta åt. Och det var bra att dom hade utvecklat händelserna som sker "utanför Bella" under tiden hon förvandlas.
SPOILER SLUT!!




Har precis varit på ett Box-pass tillsammans med Jenny igen. Känns i armarna att det kommer komma en rätt go träningsvärk inom det närmsta.
Fast det känns ändå inte som att det var lika jobbigt som efter förra gången. Tror dock att det kan bero på att denna gången var jag beredd på att det skulle vara asjobbigt.
Kände dessutom att jag blivit lite starkare i armarna, armhävningarna var inte alls lika jobbiga som dom brukar vara.



En liten fundering:
Varför ska vi behöva möta lag som fått storstyk matchen innan och samlat en jäkla massa revanschlust?
Varför kan inte vi ta deras revanschlust och vända den emot dem och göra det till dåligt självförtroende?
Så som alla lag gör med oss?
Hockeyfrustrationen pyser ut ur öronen på mig!



Och vidare till ett annat ämne.
På söndag är det första advent!
Hade inte koll på att advent kom så himla tidigt i år.
Har verkligen lust att julpynta och när jag var på IKEA sist så köpte jag mig en miniplastjulgran i kruka som det ska få bli lite girlanger och små kulor i.
Dock kan jag ju inte hänga vad som helst i granen eftersom puckokatten (O'Malley) tycker att man kan äta glitter och sånt.
Det tycker inte matte att katter ska äta, för det kan bli så himla dyrt. Och livshotande dessutom.
Igår var jag på mataffärn och köpte lite av varje och när jag passerade bageridelen så hade dom saffranslussekatter där!
Det har jag gått runt och varit sugen på i flera dagar, så jag var tvungen att köpa mig en. (Kakförbudet går sådär kan man väl säga.)
Tyvärr så var den inte god överhuvudtaget. Det var torr och seg och tung och bara usch.
Ska det bli nån mer lussekatt i det närmsta så ska den minsann vara nybakt och från ett riktigt bageri.



Sådär.
Nu har jag nog fått ur mig alla tankar och funderingar som jag hade för tillfället.
Om benen bär mig och jag inte svimmar av utmattning (risken finns känns det som) så ska jag ta mig en snabbdusch och sen hoppa direkt i säng.
Imorgon jobbar jag kväll så jag ser fram emot en 12-timmars nattsömn!!

En helt vanlig tisdag. Nästan.

Dricker vatten.
Efter att ha spinnat 45 minuter i söndags och 75 minuter igår så känns kroppen seg seg seg.
Och en fullspäckad lite lagom kaotisk arbetsdag på det, så känner jag mig inte särskilt kaxig.
Alldeles strax ska jag gosa ner mig under mitt varma goa täcke.

Idag hade jag även med mig lilla Morgan till jobbet, för allmän undersökning och urinkoll.
Han har slickat bort en massa päls på magen, och ibland kan det vara ett tecken på problem i urinblåsan.
Så han fick snällt ligga på rygg och bli ultraljudad, men alla inre organ var jättefina.
Dock hade han lite kristaller i urinen så vi tog ett urinprov.
Syntes iallafall inga kristaller i provet, och det är ivägskickat för bakterieodling för att se om han är frisk på riktigt, eller om det ligger  några små kryp däri och lurar.
Alla blodvärden var iallafall fina, så jag håller tummarna för att han är frisk.
Mitt lilla hjärta.
Har iallafall fått "ordinerat" blötmat 1 gång per dag så det kommer bli rena lyxlivet här hemma.
Så får man ens rör vid en blötmatspåse så blir ju kissarna sjövilda...

Så. Är det inte bakterier i urinen får jag väl anta att det är något annat han stör sig på. Typ O'Malley.
Ganska låga odds på att så är fallet.
Får skaffa mig en Feliway och sätta in i vägguttaget.
Har tänkt på det flera gånger men inte lyckats få hem någon trots att jag säljer dom själv...

Imorgon blir det jobb som vanligt. Ska även på utvecklingssamtal med chefen/cheferna.
Ska bli spännande. Tror jag.
Antingen självförtroendeshöjande eller självförtroendessänkande.
Det beror helt på vilket humör dom är på.

Och imorrn är det dessutom ÄNTLIGEN dags för hockey igen!
Dock bortamatch.
Suck.
Men ändå. Hockey är alltid hockey, och efter ett uppehåll är det extra efterlängtat.
Hoppas på en stark insats av dom kära grönvita krigarna.

Nu sitter katterna och spanar efter kvällsmat, så jag får väl ge efter och gå och lägga mig sen.

Natti natti!

Ett vägskäl

Känns som att en hel del av mina senaste inlägg handlat om att helgen är slut.
Förstår inte varför helgen måste vara slut så fort, och så ofta.
På något konstigt vänster känns det som att det är mycket fler måndagar än vad det är helger.
Och något som jag såg på facebook tidigare idag:
Varför är måndag så långt ifrån fredag, och varför är fredag så nära måndag.

En mycket bra fråga.
Tredagarshelg vore inte helt fel faktiskt.
Men. Trots att helgen bara är två dagar så har jag iallafall gjort lite vettigt.
Jag har tränat båda dagarna. Core och crosstrainer igår och spinning idag.
Träningsvärken från boxningspasset är borta, men nu har jag istället träningsvärk i ljumskar och mage efter gårdagen.
Å andra sidan känns det väldigt skönt, för det bevisar ju faktiskt att jag gjort nånting.

Jag fick ett infall igårkväll och spelade Wii Fit.
Det visade sig att det var 119 dagar sedan jag spelade det sist, och att jag gått upp 6 kilo sedan dess.
Yay vilket glädjebesked!
Inte.
Får hoppas att jag lyckas gå ner dom där 6 kilona på dom kommande 119 dagarna, och kanske lite till.
Träningslusten har jag iallafall hittat tillbaka till.
Endorfinkicken har börjat bli beroendeframkallande.
Och kanske kanske har jag till och med blivit tillräckligt trött på min situation för att införa ett sötsaksförbud.
Kakpaketen avlöser varandra, och att ligga i soffan och äta kakor blir man inte smal av.
Man blir inte ens smal av att sitta på en cykel och äta kakor.

Kanske kan jag klara mig fram till jul utan kakor, godis, chips och glass?
Kanske ännu längre?

Anticookiemonsterchallange starts NOW.

Nu ska jag fylla på mina uttömda energidepåer med lite MAT!
Undrar om jag hittar något skoijgt i mina skåp.
Vad kan man äta till kidneybönor och majs?

Painful but fun!

Bara några få dagar av hockeyuppehållet har passerat och jag är redan rastlös.
Hata uppehåll.

Men å andra sidan så har jag lyckats sysselsätta mina kvällar iallafall.
I måndags var jag på SATS och körde lite styrketräning. Blev dock lite konstigt eftersom jag när jag packade väskan på morgonen, hade tänkt köra spinning.
Ändrade mig under dagen men kunde inte uppdatera min väska, så jag vart utan träningsskor. Är lite knepigt att gå normalt i spinningskor.
Så jag trotsade mina känna-mig-fånig-känslor och körde styrka med bara strumpor på fötterna.
Det gick bra faktiskt. Förutom när jag värmde upp i roddmaskinen och kanade ur fotfästena hela tiden...

Hade lite lagomt med träningsvärk igår när jag och Jenny åkte till SATS igen.
Vi hade fått för oss att köra ett Box-pass. Och jäklar vad vi körde.
Raka slag, krokar, uppercuts, höga knän och rundsparkar.
Maxpuls, återhämtning, maxpuls, återhämtning.
Men satan vad roligt!
Jag och min lilla kampsportsträningsdröm fick lite näring.
När jag kom hem var jag helt slut och hade knappt någon känsel i armarna.
Idag har jag haft känsel i både armar, lår och ljumskar. Men jag önskar att jag inte hade haft det.
Dödens träningsvärk.
Och att då behöva lyfta hundar upp och ner. Och vi ska inte ens tala om att sitta på huk. Det är nästan omöjligt att ta sig ner, och kommer jag ner så är det ännu svårare att ta sig upp igen!
*handikappad*
Men jag ångrar det inte! Längtar tills nästa box-pass!

Idag jobbade jag kväll.
En bra kväll, en hel del att göra, men ändå inte för mycket.
Titta till några hundar på dropp, prata med djurägare, hjälpa nya veterinären med det puckade datasystemet.
Det var till och med spännande att fånga loppor från en av kvällens patienter.
Mindre roligt var det efteråt, när det känns som att det kliar och kryper överallt.
Får rysningar längs ryggraden bara jag tänker på det.
Nu ligger lopporna och svälter ihjäl (förhoppningsvis) under tejp på ett objektsglas.
Imorgon ska våran BMA spana på dom i mikroskopet och berätta vad det är förena loppäckel.
Håller bara tummarna för att det är något mera lättdödat än kattloppor...

Imorgon väntar en heldag med tandläkaren och sedan till mataffären för att fylla på kyl och frys litegrann, annars kommer jag nästan svälta under helgen.

Tårtkalas!

Sådär, nu har min födelsedag firats riktigt ordentligt.
Mamma, pappa och brorsan har varit här sedan i förmiddags och kalasat.
Vi började dagen med kaffe och bullar, croissanter och hallontårta.
Supersmaskigt!
Blev till och med lite tårta kvar, så jag kan njuta någon dag till!

Fick några fina presenter och ett presentkort på IKEA, så vi drog iväg för att shoppa lite.
Travade runt på IKEA nästan hur länge som helst, hittade flera "nödvändiga" saker att köpa inklusive soffbordet och tv-bänken som jag önskat mig bidrag till.
Efter shoppingen åkte vi och åt mat på Burger King och sen åkte vi hem igen.

Byggde ihop mina nya grejer och har nu en snygg och enhetlig tv-hörna som dessutom matchar resten av vardagsrummet!
Och med en ny tv på det också (som jag köpt av en arbetskamrat) börjar jag bli riktigt nöjd med mitt vardagsrum!

Under tiden familjen var här ringde det på dörren, och jag fick besök av en (jättesnygg!) norrlänning.
Inte riktigt så roligt som det låter eftersom det var en försäljare från ComHem som ville låna några minuter och erbjuda mig en superbra deal (!).
Men en trevlig prick var det iallafall. Trots att han höll på Skellefteå AIK. Och kallade mig "ni" hela tiden.
En välutbildad försäljare. :/
Sen blev det en deal också. Om det berodde på hans utseende, hans dialekt eller att det faktiskt var en bra deal, det kan jag faktiskt inte svara på.
Ska iallafall få digitaltv och välja ett gäng nya tv-kanaler... :)

Nä. Nu är det faktiskt dags att sova.
En ny arbetsvecka är på intågande.
Och imorgon vankas både spinning och WP-styrelsemöte.
Sen vete tusan vad jag ska göra med resten av mina kvällar, nu när det är uppehåll i hockeyn.
Kanske kan träna jättemycket istället!
Testa alla möjliga pass som jag aldrig hinner med annars...

Får se vad det blir av mig.
Natti natti!!
RSS 2.0