Så nyfiken och nervös att jag spricker snart...

Idag har det varit full fart på jobbet. Och varmt som tusan. Trettio grader utomhus och tjugofem grader inomhus.
Och inne på röntgenrummet vill jag inte veta hur varmt det var, speciellt inte under blyförklädet som jag hade på mig i nästan två timmar efter lunch.
 
Tre patienter röntgade jag, varav två stycken var höft- och armbågsledsröntgenbilder till SKK.
Var lite smånervös innan, för bilderna är ju otroligt viktiga för hundarnas ägare och det känns som att man har rätt stor press på sig på att ta en så bra bild som möjligt och som ger ett rättvisande resultat.
Behövde dock inte tvivla på mig så mycket som jag gjorde. Tekniken satt tydligen kvar i muskelminnet, och även om det blev omtag på första patienten så lyckades jag på första försöket med andra patienten.
Wihoo!
 
"Nackdelen" med att ta HD/ED-bilder (som det kallas) är att jag blir så jäkla nyfiken på hur Elliott ser ut där inuti.
Han har ju fyllt ett år, så jag får röntga honom när som helst om jag vill. Men samtidigt rekommenderar man att vänta till 18 månaders ålder på storväxta raser.
Elliott ligger nog lite på gränsen till vad som räknas som "storväxt", men han är ändå såpass gänglig, långbent och valpig i kroppen fortfarande, så jag lär nog vänta ett par månader iallafall.
Men ändå så är jag så fruktansvärt nyfiken.
Helst av allt skulle jag vilja slänga upp honom på röntgenbordet och ta en inofficiell bild bara för att stilla min egen nyfikenhet.
Vem vet, är det lugnt på jobbet någon dag så kanske det blir av.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0