Trött och halvirriterad, men sova, varför det?

Halvligger i soffan med datorn på magen. Kniper och blinkar med ögonen för att få fart på någon form av återfuktning.
Kunde inte förstå varför mina ögon blivit så torra så plötsligt, både igår kväll och nu. Sen insåg jag att jag stängde dörren till balkongen häromdagen för det har börjat bli lite för kallt i lägenheten annars. Dörren har ju stått öppen sen i våras nån gång för det är så skönt för katterna att ha ett litet extrarum där ute. Å så är det ju inglasat också så jag märker ju knappt att det står öppet.
Men luften i lägenheten måste ha blivit extremt mycket torrare sedan jag stängde dörren, så frågan är om jag inte ska ställa upp den på lite glänt igen.
Det är antingen det eller skaffa en luftfuktare känns det som just nu.
Alternativt börja gå och lägga mig och sova i tid så att jag inte sitter och glor på dataskärmen hela kvällen.
 
Är dessutom irriterad över att jag har ont i nacken, det känns som att en muskel som fäster in nånstans på nackbenet (os occipitale, hihihi) har låst sig och det släpper inte oavsett hur jag klämmer och masserar mig själv.
 
Idag har vi haft redovisning på skolan. Muntligt, i grupp, framför resten av klassen.
Nervöst och pinsamt, jag frös innan så jag hade långärmat på mig, så fort jag kom fram till tavlan slutade jag frysa och höll istället på att bli överhettad.
Kunde inte koncentrera mig på vad jag skrivit på mitt papper så det kändes mest som att jag stod och babblade och inte fick fram det jag ville. Jag kunde gjort så himla mycket bättre ifrån mig, men nerverna pallade inte.
Gruppen som redovisade innan redovisade bland annat om hur ångestsyndrom kan påverka och efteråt blev det lite diskussioner om ångest och hur det kan påverka.
Jag kan inte direkt säga att jag haft ångest "på riktigt", men under tiden klassen diskuterade det kändes det som att jag bara ville krypa ihop, gömma mig under bordet och krypa på alla fyra ut ur klassrummet och åka hem.
Som tur var så tog diskussionerna slut och det blev lunchrast så jag fick komma ut i friska luften och ta en promenad med Elliott och då gick det över.
Vet inte riktigt vad det var som kom över mig, någon slags livspanik? En undermedveten önskan om att ta studieuppehållet redan nu och inte vid årsskiftet.
Jag jämförde mig själv med dom andra i klassen idag och när jag tittar på dom andra så ser jag att dom är intresserade av ämnena, dom pratar och engagerar sig och ser fram emot redovisningar och kommande kurser.
Precis som jag kände när jag gick i Skara. Precis som jag inte känner nu.
En del av mig vill bli tandhygienist, men den delen krymper lite för varje dag. En annan del av mig funderar på om den vill bli tandsköterska istället, den har inte krympt ännu, men den har heller inte börjat växa.
Den största delen av mig vill bara återvända till djursjukskötarrollen och jag hoppas verkligen att det här vikariatet kan få bli förlängt, annars lutar det nog åt att någon annan stad kommer få bli mitt hem i framtiden.
 
Anyway, imorrn har vi redovisning igen i den andra kursen som vi avslutar denna veckan, så jag borde nog gå och lägga mig och sova så att jag åtminstone kan vara lite pigg imorrn förmiddag när jag och Petra redovisar.
Har hört att max fem timmars sömn per natt inte är något att sträva efter...
 
Denna veckans närträff tar iallafall slut imorgon. På torsdag är jag ledig och ska åka hem till Billingsfors och slänga på vinterdäcken på bilen så att jag överlever på vägarna sedan.
Dessutom fyller jag tydligen år också så vi ska äta lite tårta, wihoo!!
Och på lördag ska jag vara figurant på ett MH i Forshaga och funktionärerna ska samlas klockan sju på morgonen.
Ack du stackars morgontrötta människa, varför skulle du utbilda dig till MH-figge för?
Men men, nått som är bra med MH:n, förutom att det är väldigt roligt att vara med och se hundarna, är att man är så genomtrött i både kroppen och hjärnan efteråt att man kommer hem och somnar och sover som en död oavsett vad klockan är.
 
Godnatt.


Kommentarer
Märit

Grattis på födelsedagen!
Å f'låt att jag lurat in dej i fig.träsket ;)

Svar: Tack så mycket! :) Lurat och lurat, jag gick nog in i det ganska frivilligt, hihi. Dessutom ÄR det ju roligt, det är bara att gå upp tidigt som inte är så himla kul. ;)
SweetPeach

2014-10-30 @ 22:06:53


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0