Tjoho!

För alla som undrar så är Elliott bra i magen nu!
Pro-kolin och Hill's i/d kan verkligen uträtta mirakel ibland.
Igår hade magen paus ända tills på kvällen. Inte så konstigt med tanke på att hela systemet lär ha varit rätt tomt. Redan igår kväll märktes det att det gick åt rätt håll. Fortfarande lite väl mjukt, men ändå väldigt "upp-plockningsbart".
Och imorse var det helt u.a. (Utan anmärkning)
 
Härligt!
Då betyder det att han kan vaccineras imorrn som det var tänkt, och det betyder att det inte finns några hinder för att börja på valpkursen på tisdag. (Om han håller sig bra i magen såklart.)
Men jag har iallafall lyckats hålla honom ur kattlådan de senaste dagarna.
 
Sitter och äter en lite försenad frukost bestående av kaffe och macka. (Lingongrova special med ost och salami, mmm)
Ska alldeles strax återvända till pluggandet. Det har gått bättre de senaste dagarna, har iallafall lyckats hitta något slags fokus och inspiration. Eller så är det bara tidspressen som börjar kicka in. Speciellt som detta kanske är den sista "ostörda" pluggdagen.
Imorrn ska vi åka och vaccinera, på lördag ska jag dricka vin med Elina och på söndag ska jag kanske eventuellt åka och kika på lydnadstävling. Om jag har tid...
 
Dessutom, som om livet inte vore tillräckligt tröökigt, så måste jag städa. Elliott (och mina skor) är jätteduktiga på att släpa in grus och gräs, och katterna är jätteduktiga på att gräva lite väl frenetiskt i kattlådorna...
Nästa vecka ska jag dessutom ha en klasskompis inneboende på soffan i vardagsrummet, så det är ju kanske lite trevligt om lägenheten inte bara ser ut som ett bombnedslag.
 
Så dom närmsta dagarna kommer bestå av plugg med inslag av städning. Tjoho!! Hushållsnära tjänster kanske vore nått?

Diarré och kräkningar. (Känsliga läsare varnas härmed.)

Att ha en katt med diarré är inga problem, oftast hamnar bajset i lådan iallafall och är lätt att rensa som vanligt.
Att ha en hund med diarré är en helt annan sak.
 
Igår kväll var Elliott lös i magen på sista rastningen, inte jätteoroväckande löst men inte normalt heller.
Och klockan tre i natt väcktes jag av det där "underbara" diarrépruttljudet.
Doften spred sig snabbt genom rummet och där var jag nära att kräkas.
Så det var inget annat att göra än att pallra sig ur sängen, hämta papper och såpavatten och en trasa och börja städa.
Under tiden jag satt torkade rent golvet började han kräkas också. Yay...
Efter ett tag lugnade det ner sig, jag hade städat färdigt och vi kunde somna igen.
Ett par gånger till under natten hörde jag lite hulkljud, men som det inte verkade bli mycket mer av. Inte så konstigt eftersom han redan kräkts ut allt som skulle kunna finnas där.
 
Morgonpromenaden. Något försenad, men Elliott låg iallafall och sov lika gott som jag.
Väl ute märktes det att han hade bråttom. Han gjorde inte sina vanliga snurrar utan satte sig bara rakt upp och ner i gräset och ut kom vatten. Fruktansvärt illaluktande vatten.
Väl inne funderade jag på om det kunde gå att bota med lite skonkost och probiotika, men eftersom jag inte äter särskilt mycket ris så hade jag inget ris hemma. Och någon probiotika hade jag inte heller.
Så jag ringde min kära djurklinik och bad om att få komma in.
 
Efter lunch klev jag in på Ulvsby Smådjursklinik. Elliott blev genomklämd och tempad (ingen feber). Kändes mjuk och bra i magen iallafall.
Fick kanyl och ta blodprov, röntga magen, få lite kontrast och sen kopplade jag på dropp på honom.
Sen var det bara att vänta. Elliott låg i buren och sov medans droppet droppade och jag satt vid ett bord utanför buren och pluggade.
Ska tid fördrivas kan man ju iallafall göra något vettigt.
Röntgenbilderna såg bra ut, men vi gjorde en kontrastpassage för säkerhets skull. Blodproverna såg också bra ut, förutom sänkan (CRP) som var något förhöjd. Dvs tecken på inflammation/infektion men ingen allvarlig sådan.
Några timmar gick, droppet gick klart och under tiden tog vi lite fler röntgenbilder. Kontrasten rörde sig som den skulle genom tarmarna. Inget stopp någonstans! Wihoo!
Fick med lite probiotika och i/d-foder hem som vi ska börja ge små portioner ikväll.
Så nu är det bara att hoppas på att han blir stabil i magen fort. På fredag är det ju meningen att han ska vaccineras och på tisdag nästa vecka börjar valpkursen. Något jag verkligen inte vill missa!
 
Men nu är vi hemma iallafall. Jag har precis slängt i mig lite mat (eftersom jag kom på att jag visst inte ätit någonting innan jag åkte till djurkliniken... hej orolig matte?) och snart ska jag återgå till pluggandet.
Fick iallafall lite gjort medans jag satt bredvid Elliott och hans dropp.
Läst ännu mer om genus och kultur, snart kanske det fastnar?
Tänkte jag skulle ge mig på hälsobegreppen och människosyn ikväll. Om jag inte somnar...
Hunden har iallafall slocknat redan. Han verkar inte bry sig nämnvärt om att han inte fått mat på snart ett dygn.
Å andra sidan skulle inte jag heller vara särskilt sugen på att äta om det varit min mage som mått sådär.

Good Evening

Måndag igen då. Om en vecka är det tenta.
Jag längtar inte, men idag har jag iallafall blivit lite klokare.
Grät ut lite på twitter tidigare idag, fick respons och en länk från Sebastian bara några minuter senare och fick därmed läsa ett arbete som var skrivet så att jag nu faktiskt förstår (på riktigt) vad genus är för något OCH hur man kan koppla ihop det med hälsa.
Genast känns livet lite lättare. Det är fantastiskt att ha intelligenta vänner!
 
Idag har jag även varit hos Elina, provat min tärnklänning som satt riktigt bra, kunde till och med varit lite tajtare. Å andra sidan är det rätt skönt att ha en klänning som man kan andas i och inte behöver gå ner fem kilo för att få plats i.
Sen var vi ute och gick med hundarna. Elliott har inte riktigt lärt sig hur man ska gå på promenad när man är flera inblandade... Tydligen är det roligt att snurra in sig i de andra hundarnas koppel alternativt leka dragkamp med deras koppel. Annars brukar det ju va populärt att leka dragkamp med sitt eget koppel.
Dessutom tyckte han att han skulle stoppa in sin ena baktass under min fot. Hjärtskärande skrik och pip och för första gången kände jag hur jag behövde kväva den där "oj oj hur gick det"-impulsen. Några sekunder senare hade han glömt bort att det hade gjort ont och studsade på lika vilt som vanligt.
 
Har även "upptäckt" en ny serie. White Collar heter den. Har bara sett några avsnitt än så länge, men den verkar lovande. Har skrattat minst två gånger per avsnitt hittills.
Den där Matt Bomer han är bra på många sätt och vis han... :)
(Finns det några såna män i verkligheten? Isåfall vill jag ha en sån. Förutom att han inte behöver vara halvutsläppt från fängelset och ha fotboja förstås då, men annars...)
 
Nä, nu börjar mitt inlägg bli så rörigt som det brukar vara. Undrar om det betyder att det är dags att gå och lägga sig?
Först ska Elliott ut och kissa en gång till bara. Kanske vi kan få en kissfri natt inatt? Vore trevligt.

Uppdatering

HUND
Idag blir Elliott 11 veckor gammal. 3 veckor har jag haft honom och som han växer! Han har gått upp nästan 4 kilo och ser mer och mer ut som en riktigt hund för varje dag som går.
Vi tränar, busar, går på promenader och springer upp och ner för trappen (iallafall jag).
 
Jag försöker lära honom lite olika lydnadsövningar och det går lite framåt varje dag.
Sitt kan han, ligg fattar han för det mesta fast han ligger inte så snyggt som man ska.
Rulla över på sidan, från liggande kan han bara när han verkligen har lust.
Sen tränar vi lite på high-five och att springa igenom en tunnel, men det lär krävas lite mer övning innan har kommer på vad som är vitsen. High-five blir ofta "bita matte i tummen" och ibland slänger man sig ovanpå tunneln istället...
 
Häromdagen var vi ute i skogen tillsammans med Märit och gänget och la några spår.
Elliott och syrran Ellen fick två spår var.
Tror att Elliott var ungefär lika duktig som sin matte på att spåra. Ett par decimeter då och då verkade han fatta vitsen av det och då fick han lite köttbulle för besväret.
Sen blir det ju inte lättare att spåra när matte tappat bort spåret och försöker visa hunden på ett spår som inte ligger där hon pekar...
Men det finns rum för förbättring, och igår fick jag och Elliott en present av Märit som ska hjälpa oss i arbetet!
 
KATT
Lilla Freja fyller 13 veckor imorgon och hon är verkligen en riktig sötnos. Hon och O'Malley kommer jättebra överens. Oftast befinner dom sig på samma ställe och leker eller ligger och myser och spinner. O'Malley är även en hejare på att tvätta henne så hon blir alldeles blöt. Sötnosar.
Morgan är inte så förtjust i henne, men så har han aldrig varit en katt som gillar förändring heller. Ibland verkar han lite nyfiken, men kommer hon fram mot honom så fräser han och då fräser hon tillbaks.
Hon är inte direkt någon blyg fröken längre.
 
SKOLA
De tre första grupparbetena är klara och inlämnade. Nu väntar vi bara på att få respons på dem. Trodde redan att vi skulle fått respons på de första arbetena, men tydligen inte...
På måndag nästa vecka är det tenta! Så nästa vecka lär spenderas åt tentaplugga, tentaplugg och mer tentaplugg.
Hoppas verkligen att jag kan klara den här tentan. Jag är så fruktansvärt omotiverad för den här kursen så det är inte sant. Resten av den här terminen är kurser i Odonotologi och jag längtar!
Äntligen lite anatomi och fysiologi, sjukdomar och behandlingar!

Varför ha en väckarklocka...

... när man har en morgonpigg valp?
 
Han säger inte till när han är nödig, och han skäller inte särskilt ofta. Bara när han försöker få katterna att leka med honom, eller när man lämnar honom ensam på andra sidan av ett kompostgaller.
Men imorse var det ett konstigt ljud som väckte mig.
När man låser upp skärmen på min mobil är det ett slags vattenljud som hörs. Detta vattenljudet hörde jag upprepade gånger imorse men kunde inte förstå vart det kom ifrån.
Låg jag på telefonen? Låg en katt på telefonen på nattduksbordet?
Nej. Telefonen låg i Elliotts bädd och det var hans trampdynor som åstadkom ljudet.
Klarvaken matte.
Men telefonen var oskadd iallafall. Några mindre bitmärken i sladden, men inga tillräckligt djupa.
 
Sedan dess har vi varit ute två gånger och ska alldeles strax gå ut en gång till, men Elliott ligger och sover vid på golvet bredvid mig som vanligt, så jag väntar tills han börjat vakna.
Sen blir det väl till att göra lunch antar jag.
Har dock märkt den här veckan att det är svårt att bli hungrig när man bara går hemma.
Att småäta är enkelt, om det finns något att småäta. Men att äta en riktig portion normal mat. Det är konstigt.
 
Min studiemotivation har dessutom försvunnit helt och hållet. Antagligen för att jag har så mycket annat att tänka på, med valpen, med katterna som inte är särskilt förtjusta i honom, med att jag ska få i mig mat.
Dessutom har jag lyckats bli sjuk. Har varit trött hela veckan, men trott att det berott på alla tidiga morgnar.
Men i förrgår kom snuvan, halsontet och igår vaknade jag med sprängande huvudvärk.
Frukosten idag bestod av en treo, en kopp kaffe och en macka, så nu känner jag mig nästan som en vettig människa igen.
Det är bara det där med att ta tag i studierna som funkat sådär.
En del har jag gjort, men inte tillräckligt mycket för att få helgen ledig. Jag har några sidor att läsa i en del böcker, och skriva om det och sammanfatta.
Jag längtar efter att få det här arbetet inlämnat och godkänt så att vi kan byta ämne. Etik och moral, etiska synsätt. Egentligen är det ju intressant. Men just nu är det bara så tråkigt att jag vill kräkas på det.
"Vilka värderingar kan du utläsa ur gällande dokument för tandhygienistprofessionen?"
 
Det har aldrig varit så mycket roligare att kolla facebook, spela spel på mobilen och läsa andra roliga böcker

Första dygnets bilder.

 
Sitter på en sten och tränar näsan.
 
 
 
Om jag ligger såhär och ser lite plågad ut, blir du nöjd då?
 
 
 
Poserar i blåbärsriset.
 
 
 
Min vackre pojks egen lilla stamtavla.

Första dygnet.

Första dygnet för Elliot på Gruvlyckan, och första dygnet för mig som nybliven hundägare.
 
Dagen började kl 5 imorse, ljudet av en pipande valp är bra mycket effektivare än en väckarklocka.
Innan jag ens öppnat ögonen och startat hjärnan hade dock Elliott gjort en pöl på golvet.
Men vi tog en sväng ut ändå, och där kissade han lite till.
 
Han fick frukost, som han väl tyckte va sådär. Varför äta när man kan leka? Varför äta när man kan mysa och pussas? Varför äta när det inte finns någon konkurrens från syskonen längre?
Förmiddagen passerade, sakta men säkert, och jag och Elliott var ute på små promenader ytterligare några gånger.
Tyvärr har jag haft dålig timing idag.
Ena gången tänkte jag att "nu måste han nog kissa snart", sekunden senare gör han en pöl på hallgolvet.
Nästa promenad är vi ute längre. Promenerar i "skogen" vid Gruvlyckan och han bajsar två gånger.
När vi väl kommer in visar det sig dock att han inte hade tid att kissa. Det fick köksgolvet lida för.
Men sedan dess har det gått bra. Och han har kissat ytterligare tre (tror jag) gånger utomhus.
 
Jag har pluggat halvhjärtat under dagen, och Elliott har hållt mig sällskap vid soffan. Antingen i soffan, bredvid soffan eller under soffbordet... Ett riktigt litet plåster lär han bli.
Väldigt bra när man är ute dock. Han är max två meter från mig trots att han får lov att gå utan koppel.
Och säger man "kom" så kommer han för det mesta skuttandes som om man är den roligaste människan i världen.
 
Nu på eftermiddagen körde vi lite bilträning också. Jag hade fått kontakt med en tjej från en tidigare tandhygienistklass som hade ett par böcker jag ville köpa. Så vi tog en sväng till Kristinehamn, och det gick väldigt bra måste jag säga.
Inte mycket pipande alls, på vägen dit ville han gärna klättra runt lite, men på hemvägen var han rätt trött och låg mest stilla hela tiden.
 
Jag avslutade bilturen med en skogspromenad vid elljusspåret på Våxnäs. Vi promenerade runt i blåbärssnåren och både jag och Elliott tuggade i oss några blåbär var. Smaskigt!
 
Idag har jag även märkt hur man förvandlas till en tvångssocial människa när man har hund, eftersom alla tycker att ens hund är så himla gullig.
Och Elliott verkar tycka att alla människor är roliga att prata med.
Två tanter med varsin hund har jag pratat med idag. Elliott var dock rätt avvaktande mot hundarna, nosade mot deras håll och skällde lite.
 
Katterna sitter fortfarande på tryggt avstånd och spanar på Elliott, speciellt när han skäller på dem...
Hur ska man lära honom att han inte får göra det egentligen? Även om hans skällande bara innebär att han vill leka med dem så är det ju inte direkt så katterna ser det.
 
Nu får det bli lite avslappning framför tvn. Alla ska äta kvällsmat och sen blir det nog tidig sänggång.
Imorgon ska jag försöka ta mig till biblioteket och mataffären medans Elliott sover förmiddag... Får väl se om jag lyckas.

Imorgon är det dags!

Slapparlördag? Nej inte direkt.
Idag har jag gjort allt som jag skjutit på hela veckan.
Städat, diskat och vattnat blommor.
Städat kattlådor och fyllt på ny sand.
Gått runt i lägenheten och letat upp saker som en valp kan tänkas hitta och tugga på och flyttat det till säkrare ställen.
Trätt på nya sofföverdraget på soffan, särskilt snyggt blev det inte, men kanske något mer lättstädat...
 
Kollat upp framtida kurslitteratur för studierna och till och med beställt några böcker. Kommer bli fattig bara av alla jäkla böcker som behövs.
Men jag är inte särskilt förvånad. Har väl omkring 15 böcker i hyllan som jag använde till djursjukskötarprogrammet. Tyvärr är det väl inte många, det vill säga typ ingen, som går att använda nu...
 
Imorgon klockan 10 kommer jag åka och hälsa på min valp för sista gången, några timmar senare kommer han få följa med mig hem.
Katterna har fått en Feliwayadapter inkopplad i väggen. Kanske kan det hjälpa övergången något. Om inte annat så hjälper det matte att tro det.
Just nu är dom avslappnade iallafall. O'Malley ligger bredvid mig i soffan och Morgan ligger bakom mig uppe på ryggstödet.
 
Det enda som återstår idag är att byta sängkläder och ta en dusch.
Kanske lika bra att göra det direkt, imorgon ska jag vara en pigg Jessica!!

Rapport från en blivande tandhygienist!

Jaha, då är man student igen då!
Två dagar har passerat, men i min hjärna känns det som fyra-fem stycken, och då har vi ändå inte pluggat särskilt mycket än.
Steget att gå från att springa runt på en djurklinik, ta blodprov, röntga, köra blodprov, söva patienter till att sitta stilla i en föreläsningssal känns jättestort.
Nästan konstigt att jag inte är mer rastlös än vad jag är...
Men, jag har iallafall varit (hyfsat) pigg på morgonen. Kommer i god tid till lektionsstart och trivs rätt bra med klassen. Även om det känns som att flera stycken inte riktigt tänkt till innan dom valt att plugga till tandhygienist.
 
Jag lämnar (iallafall tillfälligt) ett kvinnodominerat yrke för att byta till nästa kvinnodominerade yrke.
46 personer är vi i klassen för närvarande varav 3 stycken är killar...
Av de 43 tjejerna är det 5 stycken som heter Jessica varav jag då är en av dem.
Det är konstigt det där. Jag tycker inte att Jessica är ett särskilt vanligt namn.
Under hela min uppväxt vad jag den enda jag visste som hette Jessica, när jag började jobba på Solstaden var första gången jag fick umgås med en annan Jessica om dagarna.
Och så nu helt plötsligt är vi hur många som helst!
 
Klassen är dessutom indelad i mindre studiegrupper, så kallade "lärgruppper".
I min grupp är vi 6 tjejer. Hälften heter Jessica.
Så det är ju rätt lätt att lära sig namnen iallafall.
 
Som sagt så har vi inte plugga särskilt mycket än. Vi har mest haft information och introduktion de första dagarna. Fått träffa bibliotekarie, studentvägledare och sånt folk.
Ärligt talat, inte så himla skoj. Jag vill lära mig om tänder!
Men, första kursen vi läser handlar inte så mycket om just tänder.
Den handlar om lagar och regler, etik och moral, bara en massa svarta bokstäver på vita papper som man nästan glömmer bort så fort man läst dem.
I lärgrupperna ska vi göra tre grupparbeten och lämna in under dom kommande veckorna, där vi ska svara på lite olika frågor genom att studera alla lagtexter och sånt.
Men det blir nog rätt kul ändå, bara man kommer igång och får skriva lite. 
Senare i höst kommer vi läsa Odontologi 1 och Odontologi 2, och det är då det "riktiga" börjar.
Det är då vi ska lära oss muskler och skelett, blodkärl och nerver.
Och tydligen, innan den här terminen är slut, kommer vi ha börjat med kliniska övningar. Bland annat ska vi träna på att lägga bedövning på varandra... Läskigt!!
Och redan efter nyår ska vi ut på praktik.
Tyvärr får man inte önska praktikplats själv, men man blir iallafall tilldelad en plats så nära hemma som möjligt, så jag lär väl hamna i Karlstad iallafall, även om jag inte kommer få va hos min favorittandläkare. :(
 
Nu får det räcka för tillfället. Mer rapporter lär komma under veckan.
Sängen väntar. Imorgon börjar det på riktigt med föreläsningar hela dagen.
Men 8.30 - 16.30 är ju ändå en rätt skön dag.
Sovmorgon OCH sluta tidigt liksom!
 
 
 
 

Lördag

Tar en liten paus från att göra ingenting och skriver ett litet inlägg istället.
 
Har väl inte särskilt mycket nytt att komma med.
Var på en lägenhetsvisning i onsdags, en rätt fin lägenhet på Rud, bra storlek och tillräckligt fräsch. Dock låg utgångspriset nästan redan på min maxgräns så jag hade väl inte jättestora förhoppningar.
Och det blev som jag trodde, mäklaren ringde mig dagen efter och då hade de han ringt till före mig redan höjt priset på lägenheten med 50.000.
Får leta vidare. Ska kolla på två lägenheter på Bellevue i nästa vecka. Lite billigare, lite "sämre" (läs: mer ocentralt) läge. Håller tummarna för att dom är fina och inte ligger på tredje våningen...
 
Hade tänkt att jag skulle gå på hockey idag. Färjestad spelar European Thophy.
Inte för att den turneringen är något jag hurrar för egentligen, men lite hockey hade varit trevligt att se. Träffa folk man inte träffat på länge, höra hur puckarna dunsar mot sargen och höra måltutan ljuda och klacken sjunga.
Men det visade sig att jag inte läst tillräckligt noga (som vanligt) och att matchen är imorgon.
Och imorgon ska jag vakta Hovawartgänget, så då blir det ingen hockey.
Får väl se när det blir hockeydags för mig, med en liten valp är det ju inte så lätt att ta sig iväg på match, i alla fall inte om man tänkt sig se hela matchen...
 
För övrigt så älskar jag min nya telefon! (Samsung Galaxy S3 4G) 
Dels för att skärmen är så stor och bra. Jag trodde att det skulle vara jättejobbigt att byta från en så liten skärm till en som är nästan dubbelt så stor, men det är bara fördelar. Nu får texten jag skriver plats att synas samtidigt som jag skriver den, så att jag slipper missa en massa ord för att min hjärna inbillar sig att jag redan skrivit dem.
Dessutom får jag äntligen uppleva alla roliga spel som jag missat under tiden jag har haft den där lilla, lilla telefonen som bara vissa spel funkat på. 
Men nått av det jag gillar bäst är tangentbordsfunktionen Swype. Att inte behöva klicka på varenda bokstav utan bara svepa fingret lite lätt över bokstäverna och så förstår telefonen själv vilka ord jag vill skriva. 
Underbart. Smsandet går minst dubbelt så fort.  :)
 
Datorn funkar också bra, förutom att jag fick virus när jag installerade Firefox. Så jag fick avinstallera det och köra tusen olika (okej tre...) scanningsprogram för att få bort äcklet.
Men nu är jag av med det i alla fall. Dock vet jag inte om jag vågar/orkar ladda ner Firefox igen.
Jag hatar Internet Explorer, kommer inte alls överens med det på samma sätt som jag gör med Firefox. Massa funktioner som jag saknar.
Kanske måste chansa, eller kanske jag har kvar någon gammal setup-fil på den stationära datorn som jag kan flytta...
 
Nä, nog med tjötande. Måste nog återgå till att inte göra någonting igen.
Eller kanske städa, eller kanske se en film.
Eller kanske, men bara kanske, förbereda inför nästa vecka.
På måndag börjar ju skolan. Just nu känns det helt sjukt att jag ska börja plugga igen.
Bli distansstudent. Inte ha dagarna inrutade från 8-17 längre. Ha disciplin nog att faktiskt plugga utan att sitta på föreläsningar varje dag...
Tror det kan komma att bli en prövning. Men roligt ska det bli.
 
 
 

Nytt nytt nytt!

Skriver det här inlägget från min nya laptop!!
 
Tjoho, äntligen blev drömmen förverkligad och jag har fått (köpt) mig en alldeles egen bärbar dator!
Och det faktum att jag ska börja plugga var väl egentligen den utlösande faktorn till att jag faktiskt kände att jag hade behov av en laptop.
Vad ska man annars ha en laptop till när man bara sitter hemma liksom?
Inser dock att jag behöver fixa någon form av trådlöst internet... Att sitta med en nätverkssladd dragen över hela vardagsrumsgolvet funkar inte. Definitivt inte när man sitter med datorn på skolan...
 
15,6 tums skärm är det, en riktigt bra storlek känns det som. Bra överblick utan att det blir för stort.
Och tangentbordet är skönt, lätt att skriva och trevligt klickljud i knapparna. OCH ett numeriskt tangentbord!
 
"Råkade" köpa en Samsung Galaxy S3 4G när jag ändå storshoppade.
Min "gamla" Sony Ericsson Xperia X10 mini har varit bra, men sedan jag badade den i en kopp hett te i våras så har den inte varit sig själv alla gånger. Känns som att den ger upp mer och mer för varje vecka, så ikväll ska jag sätta mig och föra över alla foton till datorn och se till att jag får med mig telefonnumrena på simkortet.
Sen är det jag som byter telefon!
Kommer bli ovant dock. Storlekskillnaden är enorm!!

Degerfors - GAIS

Har tagit en paus i städandet, diskande och tvättsorterandet.
Ibland känns det som att jag inte gör annat än ovanstående, men så påminner jag mig själv att jag bara tänker på att jag borde göra ovanstående väldigt ofta, men faktiskt utför sysslorna ganska sällan.
 
Kommande vecka är jag ledig från jobbet och ska vara kennelflicka istället, så därför vill jag, för en gång skull, lämna lägenheten´i gott skick så att jag inte måste städa det första jag gör när jag kommer hem.
 
Men innan det är dags för att umgås med hundar och valpar dygnet runt så ska jag, Elina och Sebastian åka och kolla på fotboll!
Sebastian är GAIS-supporter och jag och Elina har planerat att lära oss att tycka om att se på fotboll, så då passade det bra när GAIS ska spela bortamatch i Degerfors, dit är det ju inte särskilt långt (tydligen).
Önska oss lycka till. Hoppas att vädret håller sig okej, här i Karlstad regnar det.
2 x 45 minuter plus paus och förlängningsminuter i ösregn känns inte jättelockande...
 
Nä. NU är lunchen intaget, dags att göra klart hushållssysslorna, om en timme bär det iväg mot Degerfors och Stora Valla.

Minisemester Göta Kanal

Brorsan kom till Karlstad och hämtade mig i fredags, innan vi åkte drack vi kaffe på McDonalds och sen bar det iväg. 
Tanten i GPS:en fick leda oss dit vi skulle.
 
Det började sådär. Nånstans kring/i Laxå kom regnet. Det öste ner och asfalten såg ut att flyta bort.
 
 
Kul semester.
Men sen ordnade det upp sig.
 
Efter ett tag var vi framme i Motala och letade oss upp till Sveriges Rundradiomuseum. Solen stekte och temperaturen närmade sig 30 grader, om den inte redan hade hunnit dit.
Inne i den stora byggnaden var det dock svalt och skönt. Jag följde efter brorsan medans han fotade och kollade på alla apparaterna.
 
 
Rätt stora grejer dom använde för att skicka ut radiosignalerna på den tiden.
Var ingen idé att ta några kort för min del där inne dock, dels är mobilen värdelös på att ta kort när det är lite mörkt och dels är väl intresset inte på topp när jag knappt vet vad det är jag tittar på... :)
 
Efter museibesöket blev det lite mat på stan innan vi åkte vidare för att leta upp mamma och pappa.
Vi råkade hitta dom på en parkering där vi inte trott att de skulle vara, på Brunneby Musteri.
Tvingade in brorsan i gårdsbutiken där. De har massor med saft, sylt, honung, choklad, knäckebröd och glass från östergötska (?) gårdar.
Men med en solvarm bil är det inte mycket man kan förvara, så jag fick göra plånboken glad och nöja mig med lite saft, lite kex och chokladbiscotti, en flaska linfröolja (tydligen är 1 msk/dag nyttigt, men inte jättegott) och en glass att äta upp direkt.
 
Sen åkte vi vidare till Linköping och brorsan checkade in sig på sitt hotell innan vi åkte ut till campingen där mamma och pappa bodde.
 
Och sen fick jag sova i husvagn!! Nostalgin och euforin var stor! Hade det bara regnat lite på natten hade det varit perfekt. Älskar ljudet av regn mot husvagnstak, finns inte mycket som är mysigare än det.
 
På lördagen fick vi lov att gå upp tidigt. Väckarklockan ringde klockan sju, vi åt frukost och satte oss sedan i bilen och åkte in till det lilla samhället Berg.
 
Där skulle vi kliva på en båt som hette Ceres som skulle få ta hand om oss under förmiddagen.
 
 
Halv tio på morgonen drog Ceres igång sina motorer och började slussa uppför genom Bergs slussar.
Egentligen är det rätt fräckt att slussa, men det tar ju sån tid!
In i slussen, stänga slussporten bakom, öppna luckorna till slussen framför och fascineras av de vattenmängder som väller in i slussen. Och vänta tills tillräckligt mycket vatten forsat in för att vattennivån ska ha jämnat ut sig.
 
I en av slussarna hade vi den här utsikten. Sen tjatade jag om glass med jämna mellanrum hela förmiddagen...
 
 
Efter en stund hade vi tagit oss igenom de första slussarna och åkte sakta fram i den långa kanalen.
Grävd för hand för 200 år sedan av tiotusentals soldater. Några meter djup och rätt många meter bred.
Inte konstigt att det tog typ 20 år att gräva klart den. Fy vad jobbigt...
 
Ett "litet" gulligt lusthus dök upp längs resan. Tydligen känt från frimärken säger dom som vet...
 
Turister fotar turister medans vi passerar den ena akvedukten.
 
Och här är vi på väg in i en utav slussarna, har glömt bort vilken det var...
 
Cirka 3,5 timme efter att vi startat resan är vi framme vid slutet av vår etapp, Borensberg.
Vi kliver av båten och slussas (hihihi...) in i en buss som ska ta oss tillbaks till utgångspunkten.
Men eftersom bussen typ rååååkar passera Cloettas fabriksförsäljning så ska vi in där också och Jessica råååkar köpa med sig liiiite godis hem... Typ 10 st kexchoklad och lite till...
 
Sen kommer vi iallafall tillbaka till Berg och är sugna på glass. Som det bortskämda (inte särskilt) sladdbarnet som jag är så får jag iallafall som jag vill till slut och vi går till Fröken Jennys café/glassbar/restaurang-och-lite-till och äter glass och dricker kaffe.
 
  
 
Hur gott ser inte det här ut? Apelsinchokladglass, mjukglass, chokladströssel och romerska bågar.
Så gott så jag nästan svimmade lite.
 
Efter glassätandet sa jag och brorsan hejsvejs till föräldrarna och åkte hem igen.
1,5 dygns semester är faktiskt rätt lagom ibland, man hinner med en hel del ändå. :)

Ett långt ett...

Måste tacka alla 1-4 regelbundna besökare som kommer in här varje dag, trots att jag skriver mycket mindre än jag borde.
 
Idag har jag chockat min kropp och varit och tränat i drygt en timme.
Det var skönt, så jag kanske till och med återvänder.
Har dragit ut på det hur länge som helst, det här med att komma igång och ta mig till gymmet.
Ursäkterna har tagit slut, "det är för varmt", "jag har en tatuering under läkning", "jag har huvudvärk", "jag glömde träningskläderna hemma", "jag har ont i magen", "jag har ingen lust".
Igår slog det mig på riktigt hur fruktansvärt onödigt det är att sitta på ett gymkort som kostar mig 400:- i månaden och inte ens använda det.
Jag har inte satt min fot innanför SATS dörrar sen nån gång innan nyår. Det är nästan så att det är pinsamt att erkänna det. Över 2500 kronor som gått åt till ingenting.
Hur mycket kan man inte köpa för dom pengarna egentligen?
 
Så igår kväll blev jag arg på mig själv, packade träningskläderna och ställde väskan precis innanför dörren.
Och det visade sig att det var rätt roligt att träna. Trots att jag mest kände mig svag och andfådd.
Men det ska väl bli ändring på det nu äntligen.
 
Vad har jag mer för nyheter att komma med?
Eftersom jag senast skrev för 1,5 månad sedan så finns det en hel del att berätta.
 
I hyfsad kronologisk ordning...
 
- Jag älskar mitt semestervikariat och jag hoppas verkligen att jag kommer behövas lite då och då även i framtiden. Bara dom där mammalediga människorna bara kunde stanna hemma med sina bäbisar lite längre... Har även börjat inse att man kanske inte måste äta en kaka på varje fikarast, inklusive lunchrasten...
 
- 13+15/6: Mina kusiner, Anna och Lina, tog studenten. Tyvärr jobbade jag så att jag missade utspringet, men till helgen så åkte jag till Årjäng för att fira dem! Hur trevligt som helst. Och även en chans att träffa folk jag inte träffat på länge, inklusive mina små kusinbarn Linnéa och Filip.
 
- 21/6: Firade midsommmar hemma hos Märit. Vi grillade och åt tills vi nästan sprack...
 
Midsommarsmat
 
- 23/6: För fem veckor sedan föddes fyra jättesöta kattungar. Kanske kommer en sådan få flytta hit och bli kompis med Morgan och O'Malley.
 
Min Bullen
 
- Va hemma i Billingsfors några gånger. Fick vara sufflös på teatern, så jag var med på några träningar och premiärföreställningen. Andra föreställningen blev tyvärr inställd på grund av regn, så är det att vara på en utomhusteater, och sedan åkte jag hem till Karlstad igen och överlät sufflerandet till någon annan när jag skulle jobba igen.
 
- 27/6: Har dragit ut min sista visdomstand. Det tog längre tid att vänta på att bedövningen skulle börja verka än vad det tog att dra ut tanden. Tjoff sa det, så satt inte den i käkbenet längre. Ett problem mindre att oroa sig över. :)
 
- 3/7: Åkte på spontanresa med Jenny och Jeanette till Åmål för att kolla på trav. Vann inte ett öre, men spelade bort 60 kronor och köpte en hamburgare...
 
- 6/7: För drygt tre veckor sedan föddes åtta underbara Hovawartvalpar. Och med största sannolikhet kommer en blond liten hoffepojke få flytta hem till mig! (Även om mamma och pappa verkar hata tanken...) (Valparnas blogg, med bilder!)
 
 
 
En "vuxen" Hovawart.
 
- 12/7: Jag kom in på tandhygienistutbildningen!! Så klockan 08:00 den 26:e augusti kommer jag befinna mig på Karlstads Universitet. Det ska bli sjukt spännande. Jag känner mig riktigt taggat inför att börja plugga!
 
- 13/7: Åkte till Ransäter med familjen och tittade på teatern "Värmlänningarna". En trevlig teater och duktiga skådespelare/sångare. Och så soligt och varmt att man nästan avled. När vi kom in till stan igen gick vi och åt middag på Cazanova. Lammnånting och pannacotta till efterrätt. Så gott!
 
- 20/7 gifte sig min bästa barndomskompis Therese med sin Robert! Vigseln var bara för dom själva och vittnena, men jag blev bjuden på mottagningen. När jag fick inbjudningskortet i brevlådan blev jag så glad att jag studsade upp för alla trappstegen till lägenheten! Det var så kul att träffa Therese igen, det var alldeles för länge sedan sist. God mat, trevligt sällskap och massor med prat hela kvällen!
 
- 26 - 27/7: I helgen som gick åkte jag på minisemester med brorsan och föräldrarna, men det kommer få ett eget inlägg!
 
- Har varit på ett gäng lägenhetsvisningar och hade budgivningskamp om en lägenhet som jag verkligen gillade. Men tyvärr blev den för dyr till slut, så jag fick ge mig. Nu har jag pausat lite i lägenhetsletandet, kollar fortfarande Hemnet med jämna mellanrum, men har inte hittat nått intressant än.
 
- Har umgåtts med Elina och Sebastian, spelat spel, ätit popcorn och gått på bio bland annat. Och suttit i solen, varit ute och fiskat (utan att få fisk) och badat i pool.
 
I övrigt har jag mest jobbat, slappat, inbillat mig att jag inte behöver städa men sen gett upp och städat iallafall, tittat på valpar ett par gånger i veckan. Fikat, fikat, fikat, fikat. Chokladdoppade havreflarn och smulpajer av diverse slag med marsansås och vaniljglass är numera stående inslag i min kost. Och ja, det syns på vågen också, tyvärr.
 
 
 
Fina Therese (bortklippt enligt önskemål)

Stockholmsweekend (igen)

Innan 2013 började hade jag inte varit i Stockholm särskilt många gånger.
Nu har jag varit där tre gånger på mindre än ett halvår, har åkt tunnelbana själv och till och med tyckt att det varit helt okej (när jag vet åt vilket håll jag ska, vilken linje jag ska med och vilken hållplats jag ska gå av vid...)
 
I fredags var det återigen dags för ett besök hos Susan på Bläck för tredje och sista sittningen på tatueringen.
Så jag la mig på mage på britsen och två timmar senare var jag klar med min allra första tatuering.
Nu är färgläggningen klar och därmed även tatueringen.
Den tog några timmar, den tog en hel del smärta, iallafall under andra sittningen.
I fredags var det inte alls lika illa. Kan inte säga vad det berodde på direkt.
Det sved en hel del, och ibland känns det ju faktiskt som att människan håller på att skrapa bort min hud med ett hett metallföremål. Men ibland kommer konstigt nog den där sköna känslan man får av att klia på ett myggbett...
Kanske berodde det på att jag inte hade "aunt flow" på besök den här gången.
Kanske berodde det på att jag var mätt och belåten efter att ha ätit en stor blåsbärsmuffins och druckit en stor kopp latte på Wayne's.
Kanske berodde det på att jag var lite småtrött och kunde halvsova bort smärtan första timmen.
Kanske berodde det på att jag under den andra timmen låg och kliade mig själv på händerna för att skicka lite blockerande nervsignaler till hjärnan...
(Nervsystemet är ju faktiskt lite lustigt. Väldigt komplicerat uppbyggt, men man kan störa ut smärtimpulser med att skicka ytterligare känselimpulser från en annan del av kroppen. Precis samma effekt som man får av att blåsa på ett sår, det funkar faktiskt!)
Troligtvis var det en kombination av allt.
 
Före tatueringen var vi även på återbesök till brudbutiken och Elina beställde sin jättefina brudklänning och köpte en slöja och ett diadem!
Efteråt åkte vi ut nånstans och åt god (dyr) mat och efteråt gick vi och kollade på fotboll! Kände mig lite chockad över att se mig själv på läktaren under en fotbollsmatch, men det var rätt trevligt ändå. Kanske nått man borde få för sig att göra även här i Karlstad.
 
På lördagen gifte sig prinsessan, men det var inte något jag eller mitt sällskap var särskilt intresserade av, så istället tog vi bilen och åkte så långt från händelsernas centrum som det var möjligt.
Blå lagunen kallades det ställe som vi åkte till, en stor badplats i något som jag tror var en gammal grusgrop eller liknande.
Nytatuerad som jag var blev det ju inget badande, men det var skönt att bara sitta i skuggan och slappa.
 
En skön helg i Stockholm helt enkelt. Nu vet jag inte riktigt när nästa gång blir, det får framtiden utvisa.
Men (mest för att lugna mamma och pappa) någon mer tatuering har jag inte några planer för just nu iallafall.
 
 
(Bild på tatueringen kommer så fort den har läkt och jag får någon att fotografera den åt mig, dvs om ca 2 veckor)
 

Första arbetsdagen.

Efter några dagars semester hemma i Billingsfors och en långweekend i Stockholm var det dags att börja jobba igen.
Men på min nya arbetsplats, Ulvsby Smådjursklinik.
Som jag längtat efter den här dagen.
Satte mig i bilen på morgonen, pigg och glad för att vara måndag. Kände dock direkt att en termosmugg med kaffe inte hade varit fel att ha i handen, men det får bli en annan morgon.
 
Kom till jobbet strax innan åtta, lyckades komma samtidigt som Jenny så hon följde mig in och visade vart kläder och skåp fanns.
Dagen gick väldigt smärtfritt. En väldigt lugn måndag, ovanligt lugn till och med. Men det gjorde inte så mycket, då fick jag mer tid att orientera mig, och att försöka lära mig datasystemet.
En riktigt härlig dag. Och ett riktigt skönt gäng nya arbetskamrater.

Bara känslan att få sitta ner i fikarummet och dricka både förmiddags- och eftermiddagskaffe i lugn och ro är underbar. Inte behöva stressa iväg med en kaffemugg som man sedan kanske hinner ta en eller två klunkar av innan det har blivit kallt.
Och att man kan till och med gå och byta om till sina vanliga kläder strax innan fem utan att ha dåligt samvete för att man lämnar en massa arbete kvar, av den enkla anledning att det finns inget kvar. Allt är klart, och har varit klart senaste halvtimmen.
Att få sluta efter 8 timmars arbetsdag och känna att man fortfarande har energi över.
F A N T A S T I S K T !
 
Idag har jag verkligen känt hur bra det var för mig att jag tog det där beslutet för några månader sedan, att jag ringde det där jobbiga samtalet till chefen och sa upp mig.
Nu känner jag hur livet ljusnar. Äntligen kan min uppstressade kropp få varva ner lite. Återgå till ett normalt tempo som inte sliter ut mig i förtid.
 
Och imorgon är jag ledig igen. Jobbar onsdag, torsdag och sedan ledig fredag. En helt okej första arbetsvecka.
Snacka om att jag kommer ha överskottsenergi till helgen...

Ledig!!

Sovmorgon.
Morgonkaffe i nästan-solen på balkongen.
Vila, slappna av, inga måsten.
 
Första dagen som arbetslös är en hel okej dag.
Att få höra hur alla kommer sakna en är dessutom en trevlig självförtroendeförhöjare.
 
Igår var sista dagen och jag avslutade min tid på Solstaden med nästan två timmars övertid.
Efter att jag stämplat ut och rensat ur mitt skåp blev det tårta, och sen mellanlandade jag hemma hos Märit och fick lite mat innan jag åkte hem.
Var så uppe i varv när jag kom hem att det tog ett tag innan jag kunde somna, men sen sov jag så skönt, och vaknade utvilad tillsammans med klockradion vid tio imorse.
 
Sen dess har jag druckit kaffe, tömt och fyllt och kört en diskmaskin och sedan suttit i telefon med mamma och pappa i en dryg timme.
På fredag ska jag åka hem en sväng och ha lite semester några dagar, sedan återvänder jag till Karlstad för att nästan omedelbart åka vidare till Stockholm.
 
Sen, den 10:de juni, så är det full fart på nya jobbet!!

Ledighet ska bli skönt, men lika mycket som semestern är efterlängtad, lika mycket längtar jag efter att börja jobba på Ulvsby.

En skojig helg

Denna helgen har jag:
 
- träffat Jenny och Martin igen, två av mina bästaste tandkollegor.
- varit på invigning av Ulvsby Smådjurskliniks nya lokaler.
- träffat gamla och blivande kollegor.
- gått skogspromenad med Märit och tre Hovawartar.
- gått skogspromenad med Jenny och tre Bearded Collies + en Wachtel.
- fått en lätt överdos av frisk skogsluft till följd av de två tidigare punkterna...
- varit på invigningsfest.
- blivit ignorerad av mina nuvarande chefer som var på samma fest. (Gulligt...)
- buggat flera gånger med min blivande chef. (Han är fantastisk!)
- buggsnurrat in i ett bord...
- insett hur jävla mycket bättre mitt liv kommer bli snart. (hoppar jämfota!)
- dansat och kalasat till klockan blev tre på natten.
- sovit i husvagn.
- ätit cheese twisters och coca cola till frukost.
- åkt till landet med Elina och Sebastian.
- solat lite.
- busat med tre söta blandrashundar.
- åkt motorbåt.
- fiskat och fått den största gädda jag någonsin fångat!
- försökt starta båtmotor.
- rott båt...
- ätit grillat (inte gädda dock, den var kanske inte riktigt så stor som tidigare antytts...)
- återvänt till staden.
- druckit kaffe.
- tittat på The Host. (Boken bör läsas före filmen ses, men filmen är helt klart sevärd!!)
 
Slutsats.
Har spenderat en riktigt trevlig helg med riktigt trevliga människor.
Kommer ha träningsvärk i armar och axlar imorrn och träningsvärken från Vårruset har inte riktigt släppt ännu...
Kommer få en underbar chef snart.

Vårruset 2013

I torsdags var det som sagt dags.
Ingen träning what so ever på hela året och lite till, men köra vårruset det skulle jag göra.
Blossom Tainton stod på scen och killarna från SATS körde uppvärmning.
Redan efter uppvärmningen var jag halvdöd och glad att det var tio minuters väntan tills startskottet för mig och resten av kvinnorna i den startgrupp jag ställt mig.
 
Senast jag sprang Vårruset hade jag tränat innan, sprungit fem kilometer på löpbandet iallafall 1-2 gånger per vecka och hade klarat av det på 36 minuter.
Så förhoppningarna inför detta loppet var inte direkt höga.
40-45 minuter kanske kändes rimligt.
Första kilometern lyckades jag iallafall springa hela tiden, förutom en liten sväng när mitt skosnöre tvunget skulle knyta upp sig.
Sen gick det sämre. Efter 1,5 kilometer fick jag håll, och efter det var det jogga-gå-jogga-gå som gällde.
Torr i halsen, torr om läpparna, trött i benen och viljan var inte alls med.
2,5 kilometer och första vattnet, så gott med vatten.
Men vatten är inte alltid bra, hållet blev bara värre och halsen var lika torr som innan.
3 kilometer, 4 kilometer. Är det inte slut snart??
 
Nånstans efter 4 kilometer ropade någon "Heja Jessica!". Jag är fortfarande inte säker på vem det var, men lite extra energi hittade jag.
Försökte springa hela sista kilometern också, men det gick sådär.
Förväntade mig en dålig tid och gick i mål på 38 minuter.
Va fan? Här har jag inte tränat över huvud taget och så blir tiden bara 2 minuter sämre än förra gången?
Vet inte om jag ska vara stolt över att min grundkondition är bättre än jag trott eller bara tycka att jag var lika tragiskt otränad då som jag är nu, trots att jag trodde jag var i bra form då.
 
Stadsloppet nästa?
 

Hmm...

Så dröjde det visst en månad sedan senaste inlägget igen...
Har verkligen tappat det här med att blogga just nu.
Gör iofs inte så himla mycket värt att blogga om. Jobbar mest. En hel del övertid.
Men nu återstår bara 10 arbetspass innan nästa äventyr väntar, så jag står nog ut några dagar till.
 
Vad som hänt under den senaste månaden?
 
- Jag åkte till Stockholm igen med Elina och Sebastian. Den fjärde maj var det dags att bättra på tatueringen.
Tanken var att det skulle bli skuggning och färgläggning, men väl på plats visade det sig att en hel del linjer behövde fyllas i, så det blev "bara" nya linjer och skuggning. Färgerna får vänta en månad till.
Insåg att jag nog var lite väl kaxig efter förra gången. Konturer var väl minsann ingen match. Skuggning var däremot en match. En jobbig och utdragen en...
Sved och brände som tusan, och jag insåg många gånger att jag glömde bort att andas.
Lyckades inte hitta den där förmågan att andas långsamt och djupt och fokusera hjärnan på något annat.
I efterhand insåg jag även att det kan ha blivit värre av att det var den där tråkiga veckan i månaden...
Sjunde juni är det dags igen. Då SKA det bli färger.
 
- Jag har fikat. Massor. Alldeles för mycket. Tänker undvika vågen den närmaste framtiden.
 
- Jag har tappat en massa hår, och blivit mer och mer nojig över det. Häromdagen när jag tvättade det och återigen hade drivor av hår mellan fingrarna höll jag nästan på att börja gråta.
Det "värsta" är ju att det syns inte särskilt mycket. Håret är lika fluffigt som vanligt, men jag ser att flätorna är tunnare. Och jag känner det när jag grejar med håret.
Innerst inne vet jag att det beror på stressen det senaste halvåret. Och att febertopparna under influensan hjälpte till. Samtidigt blir jag orolig för att någon sjukdom ska ligga bakom. Men ändå har jag inte ork till att boka läkartid och be om blodprover...
Så jag gjorde det näst enklaste. Jag köpte Priorin och började med för några dagar sedan, får väl se om det gör någon skillnad.
Är det inte typiskt? Jag har länge tyckt illa om mitt hår, tyckt att det varit jobbigt att det är så tjockt och ostyrigt. Önskat mig tunnare och rakare hår. Och nu får jag tunnare hår helt automatiskt och blir jätteledsen.
 
- Jag har varit på några lägenhetsvisningar, en hyresrätt och några bostadsrätter. Men bostadsrätterna har blivit för dyra för mig, så än så länge blir jag kvar på Gruvlyckan.
Antingen är lägenheten för stor, eller för liten, eller för dyr, eller ligger på tredje våningen, eller på markplan, eller så är badrummet ofräscht eller så är balkongen ful, eller så...
Blir mer och mer kräsen för varje lägenhet jag tittar på känns det som. Men snart kommer jag hitta rätt lägenhet, det gäller bara att ha lite tålamod.
 
- På torsdag är det dags för VårRuset. Det kommer bli "spännande". Jag har inte tränat över huvud taget på över ett halvår, inte satt min fot inför dörrarna på SATS. Jag har inte ens gjort situps hemma på vardagsrumsgolvet.
Kanske kan VårRuset bli min kickstart? Eller kommer jag ens överleva 5 kilometer?
 
- Jag har börjat fundera på att skaffa valp. En valp som isåfall kommer födas om ca 7 veckor, om dom nu lyckades bli till. Får väl se hur det blir med den saken.
 
- Kommer inte på nått mer just nu. Nån som kommer på nått jag borde skriva om så påminn mig!!
RSS 2.0