Efter att jag fått prata av mig lite med mina kollegor bar det av in till stan, en halvtimme försenad, och mötte upp Nil på torget.
Sen gick vi till Nöjesfabriken tillsammans.
Blev insläppta och fick varsin hamburgare och varsin läsk.
Nånstans skulle det finnas chips också, men dom hittade vi inte.

Matchresultatet finns det väl inte så mycket att säga om egentligen.
Tycker det är ett orättvist resultat, men Färjestad skulle ha kunnat förvalta sina chanser lite bättre, då hade vi kunnat stänga igen matchen tidigare.
Både första och andra perioden var vi bättre.
Men att leda med 1-0 inför sista, det är egentligen ingen ledning.
Speciellt inte när Timrå vänder på mindre än en och en halv minut, och Färjestads Powerplay ser ut som något till och med jag skulle kunna spela...

Hoppas på ett bättre resultat på lördag.
Då ska jag, och ett litet litet gäng till ta oss till Södertälje och heja på.

Men hallå!
Jag måste ju skriva ett inlägg om matchen också :)
Första perioden drog igång under tiden jag fortfarande satt på spinningcykeln, men andra och tredje perioden såg jag iallafall.

Finns inte mycket mer att säga än att Färjestad verkligen äntligen blivit ett lag!!
Dom kör stenhårt, kämpar och sliter, åker skridskor, vinner puckar.
Och då och då gör dom faktiskt mål också!!

Patrik Lundh vet jag inte vad jag ska skriva om! Vilken fart!
Som någon skrev: Lundh har tagit tjack i pausen. Eller Redbull.
När han sätter fart kan inte motståndarbackarna göra mycket annat än att titta efter honom.
Alternativt haka honom med klubban och bjuda oss på en straff!
:)

Inför morgondagens hemmamatch ska Färjestad testa på en ny grej.
Ikväll tar dom in på hotell och återvänder till Karlstad imorgon.
Gör hemmamatchen till en bortamatch?
Och med tanke på bortastödet de haft de två senaste matcherna kan dom ju inte vara nervösa inför stå iallafall.

Det enda negativa är att imorrn jobbar jag 10-19 och kommer därför med allra störta sannolikhet missa matchen.
Och på lördag, när veckans andra hemmamatch går av stapeln, ska jag ut med jobbet, så den kommer jag också missa.
Pest.
Har jag tur är det väldigt lugnt imorgon på jobbet, så kanske jag kan kompa ut så jag hinner till matchen iallafall.
*ta i trä*

Klockan ringde alldeles för tidigt imorse, men jag masade mig upp, gjorde mig iordning och cyklade in till stan.
Efter ett antal timmar i buss, och ett kort återseende av kära Skara kom vi till slut ner till Göteborg.
Åt mat.

Och sen var det dags att marchera från restaurangen till Scandinavium.
Poliseskort.
Sjungandes diverse ramsor.
Bomber och granater och grön rök.
Blockera trafiken.
Bli tittade på av lokalbefolkningen som antagligen tycker att vi är fullkomliga idioter.
Well, the feeling's mutual.

Kom till ett ödsligt Scandinavium och fyllde upp "bortastå", eller rättare sagt Sektion M, med vår underbara klack och alla våra flaggor.
Direkt matchen började så drog vi igång våra ramsor, och det var inte många sekundrar som var tysta från vårt håll.
Vilket tryck!
Av Goa Gubbar hördes som vanligt bara trumman, men tack vare våra röster kunde vi dränka ut det enformiga dunk-dunk-dunket från den ganska ofta också.

Något av det fräckaste idag var när vi insåg att vi hade en himla massa sittande Färjestadfans i närheten.
"Hejsan Sittplats är ni klara?!"
Och efter ett positivt gensvar på det så körde vi växelramsa tillsammans med dom.
"Sopa på, FBK"
Helt sjukt att kunna köra växelramsa med sittplats i en bortaarena!
Det händer ju knappt hemma i LLA ens.
Ren och skär glädje!

Och efter C.Berglund x2 och Sannys luriga mål så vann vi!
I Scandinavium!!
Och Salák fick hålla nollan!
Orden räcker inte till för att beskriva hur underbart det var. (Och pappa har sagt att jag inte ska svära när jag skriver...) :P

Efter att spelarna hade gått av isen började vi ropa in dom igen, och efter ett tag kom dom tillbaks ut!
Matchtröjorna var av, men i en blandad kompott av skydd och underställ stod dom på isen och applåderade och tog emot våra hyllningar igen.
Och vilka leenden! Leendena från dom killarna ikväll kan jag leva på länge.
Glädje. Glädje. Glädje!

NU VÄNDER VI PÅ DET HÄR!!

Nä, jag vet inte. Jag hittar inte ens några ord att börja det här inlägget med...

När jag kom hem efter förra hemmamatchen letade jag efter saker att slänga i golvet för att få ut min ilska och frustration på något vis.
Höll på att slänga mobilen i golvet, men lyckades sansa mig lite så att det blev istället bara ett par vantar, en jacka, en kattleksak och en klädvårdsrulle från IKEA (som jag fortfarande inte hittat) som fick smaka på plastmattan.
Ikväll har jag inte slängt något i golvet.
Helst av allt hade jag bara viljat gå och lägga mej i sängen och grina för att hockeyn är så jävla dålig just nu.

Jag är inte ens förvånad längre när vi förlorar hemma.
Det är bara hopplöst.
Läste nånstans att det var två månader sen vi vann hemma.
Konstigt att det bara var 5500 pers i LLA idag?
Konstigt att det bara skulle varit 5300 pers där sist match om FBK inte hade strött ut 2000 gratisbiljetter i Värmlands hockeyungdomar?

Det är inte spelet det är fel på i första hand.
Det är slutresultatet.
Jag, och troligtvis många med mig, struntar fullständigt i hur det ser ut på plan, bara vi vinner!
Så länge vi gör fler mål än motståndarlaget kan dom få göra hur många misstag som helst.
Hellre en seger med 6-5 än en förlust med 2-1.

Jag fattar inte hur det kan vara så upp och ner!
Efter matchen mot Modo i tisdags var jag till och med taggad inför dagens match.
Med tanke på bortaspelet kanske jag borde vara mer taggad inför lördagens resa till Göteborg.
Men just i det här ögonblicket känns det som att Färjestad nog borde betala mig för att kolla på deras hockey.

Och det värsta är att Färjestad mer och mer börjar bli DOM, inte VI.
Det är VI som är Färjestad. Det är VI som är Bollklubben ifrån Karlstad.
Men när DOM spelar så här jävla dåligt, då förtjänar DOM inte längre att vara VI förrän DOM skärper till sig.

(Och domarna ska vi inte ens gå in på. Jag kan också dömma hockey om det ska vara på den nivån!
Enögda, halvblinda, inkompetenta, värdelösa bortadomare som bara tar en massa fjantiga utvisningar för att hävda sig mot hemmapubliken och sedan blundar för sånt som bortalaget borde utvisas för!)

Enough said.
Nu ska katterna och min kudde få min fulla uppmärksamhet dom närmsta sju timmarna.

Den här helgen har både gått jättelångsamt och jättefort.
Jag har nog aldrig någonsin varit så tidsvilsen tidigare heller.
Mitt i natten, mitt på dagen, sen eftermiddag, tidig kväll? Ingen aning.

Klockan 16 i fredags lämnade vi Karlstad i en vida omtalad Ford.
Efter X antal kissepauser var vi framme någonstans i Stockholm, parkerade bilen och tog pendeltåget in till Centralstationen.
Med drygt 1,5 timme till godo innan tåget skulle gå satt vi på O'Learys med ett gäng andra grönvita och drack öl/cider/applemartini under tiden vi väntade.
Tåget skulle gå i tid enligt skyltarna, men när vi väl hade letat upp våra platser ropade dom ut i högtalarna att dom hade problem med loket, så dom skulle koppla på ett nytt.
Men till slut lämnade vi iallafall Stockholm, 30 minuter försenade, och påbörjade resan norrut.
Diverse drycker dracks, och det pratades och skrattades och stojades.
Ett tag satt vi i Bistron och hittade både Goa Göteborgare och en Modosupporter.
Kvällen blev till natt, och festen fortsatte.
Och tåget blev senare och senare.
Vi fick dock i princip aldrig någon information om varför vi stod still.
En gång var det tydligen fel på loket fick vi reda på senare, och en annan gång var det ett lok framför oss som hade pajat.

Som någon säkert läst blev två personer avkastade av tåget.
LÄNK
En klant. Och ett jävla äckel till idiot som har bränt sina broar på vår läktare.
Fylla kan få folk att göra dumma saker, men en del saker är bara äckligt och perverst.
Som att filma en tjej som sover. Filma närgånget, pilla i håret på henne.
Filma sin hand och sedan filma hur handen tafsar på tjejens bröst.
Tjejen var jag, och jag är glad att jag sov, för annars vet jag faktiskt inte hur jag hade reagerat.

Som tur är så satt en hjälte på andra sidan gången och såg allting.
Jag vaknade av ett jäkla väsen.
Hjälten tog tag i äcklet, vrängde runt honom och gav honom det stryk han förtjänade.
Sen lugnade det ner sig.
Och på nästa station stod polisen och väntade.
Inte mindre än sex Ö-vikspoliser (finns det så många poliser i Norrland) marscherade in i vagnen, blev visade till äcklet och plockade med honom sig ut.

Efteråt var det lugnt, och trevlig stämning igen, och jag blev snabbt varse hur underbara killar vi har på läktarn.
Killar som försvarar tjejer utan att tveka.
Killar värda guld.
__________________________________________

Nog med tråkigheter.
Natten blev till dag, soluppgång över ett snöigt Norrland är rätt vackert faktiskt.
Men alla stoppen utefter vägen gjorde oss riktigt försenade.
Ett tag var jag orolig över att riskera att missa matchen.
Men kvar över två rullade vi in på Luleå Centralstation.
Och fick rapporter om att det var 24 minusgrader.
Tjoheej!
Fler norrlandspoliser stod vid stationen och väntade på oss när vi kom.
Och vilka trevliga killar!!
Dom hade fixat en buss till alla supportrarna, helt gratis! Och körde oss först till ett matställe, och sen direkt till arenan.

Matchen finns väl inte så mycket att säga om. Nihlstorp spelade i tre perioder. Resten av laget spelade bara i sista.
Lyckades ta ett 2-0-underläge till förlängning och iallafall stjäla en poäng från Luleå.
Klacken gjorde ett bra jobb.
En hel del flaggor hade vi fått med oss. Och rösterna fungerade trots promillehalten i vissas (typ allas) blod.

Poff sa det, så var matchen helt plötsligt slut, och hemresan skulle påbörjas.
Men först fick vi sitta och vänta på att tåget skulle gå, för vi hade 1,5 timmas marginal mellan match och avgång.
Hade liggvagn på hemvägen och hade fått mycket trevligt sällskap, och mer blev det.
Samling och efterfest och en massa pratande i våran kupe, och sväng i Bistron.
En mycket trevlig kväll, härligt att få lära känna folket lite extra.
Och jag fick ännu en gång bekräftat vilka guldkillar vi har.
Trygghet.
Det dröjde långt in på småtimmarna innan folk droppade av, men å andra sidan, när jag då väl gick och la mig, så somnade jag på direkten och sov som en stock ända tills vi var strax norr om Uppsala.
Och inte så mycket senare återvände vi till slut till Stockholms Central.
I tid!!!  
__________________________________________

För att spara lite tid tog vi en taxi till bilen istället för pendeltåget.
Men tji fick vi.
Med två kilometer kvar till bilen lyckades taxin krocka i en korsning med en annan bil.
Det gick inte speciellt fort, och var ingen större smäll.
Men med ett punkterat däck kom inte taxin därifrån, så vi fick gå och leta upp bilen därifrån istället.
"Imorse var det jättehalt, men nu är det inte alls lika illa" - Jo tjena...

Efter en uppfriskande promenad i t-shirtvädret, plusgrader och regn istället för 24 minus(!), så kom vi fram till bilen och åkte hem.

___________________________________________  

Allt som allt, en trevlig helg, med härligt sällskap.
6-7 timmar i bil.
32 timmar på tåg.
2,5 timme på hockeymatch.

Men, det blir nog ingen mer Norrlandsresa denna säsongen förhoppningsvis.
Jag är en aning utmattad.

Idag är jag bara förbannad, frustrerad och arg.
Det började med att det absolut skulle snöa hela dagen.
Och dum som jag var bestämde jag iallafall för att ta cykeln till matchen, det mest korkade beslutet jag tagit på jag vet inte hur länge!
Med 5 cm äcklig blöt nysnö på alla 6 kilometrarna till LLA tog det en hel timme att ta sig dit. Och var jag inte redan irriterad innan så var det ju inget mot vad jag var när jag väl kom fram.
Vad är det för inkompetent snöröjning?
Varför prioriteras inte cykelvägarna för??
När det är så mycket snö att det knappt går att ta sig fram så borde det väl ändå plogas?

Och sen matchen då.
Ärligt talat hade jag lust att gå därifrån flera gånger, men tanken på cykelturen som väntade på mig gjorde att jag ändå stannade kvar.
Men hela matchen var värdelös från början till slut.
Med ett par ljusglimtar, först när Sevc gjorde mål (för det var faktiskt mål), sen Sterner och sedan Sevc igen, fast Lundh styrde in den.
Sista ljusglimten kom när Salák visade hur jävla illa han tyckte om dagens match och dängde till en Timråspelare.
Hade väl varit bättre att slå honom med andra handen, eller iallafall ta av sig stöten först.

Efter Färjestads pinsamma insats var det knappt att man lade märke till klackens insats. Men det fanns inte så mycket att sjunga för direkt...

Efteråt väntade cykelturen från helvetet. Igen.
Men nu snöade det inte längre, det regnade.
Dessutom tror jag att jag håller på att bli sjuk, jag får knappt någon luft när jag cyklar.
Och efter dagens 12 kilometer cykel i blötsnö har jag dessutom ont i knäna.

Tjohej, vad jag längtar efter Luleåmatchen på lördag.
Som tur är har jag en känsla av att timmarna det tar att ta sig till Luleå iallafall gör resan värd.
Med tanke på dagens insats lär vi garanterat förlora stort mot Luleå.
Om inte Torpet bestämmer sig för att göra sitt livs match nu när Salák är avstängd ett tag.

Så viktigt.
En bra, riktigt bra, prestation mot ett av seriens bottenlag.
6-1 på bortaplan.
En hel hög med underbara mål, flera av dom har jag fortfarande inte riktigt förstått hur dom gick in.

* Klefboms första elitseriemål!

* Glädjen alla spelare visar när han gör det!

* Sevc hemjobb!

* Äntligen Åsa!

* Dragan visar varför han spelar i Färjestad!

* SERIELEDARE!


Vi är Färjestad
Ja vi är Färjestad
Och ni har ingen chans mot oss
För VI ÄR FÄRJESTAD!

Sanny sa det själv: En riktig pissmatch.
Första perioden hade jag så ont i magen så jag trodde jag skulle behöva åka hem.
Andra perioden hade magontet lugnat sig, men spelet var så tråkigt så jag hade lust att sätta mig ner och somna.
Tredje perioden gick bättre. Där glimtade kämpaglöden till och då krigade vi oss till segern.

Vad gör Salák? Efter han släppt in andra målet åker han direkt mot spelargången och lämnar isen, utan att ens åka via båset. Jag fattade ingenting. Ska läsa runt på nättidningarna strax och se om det finns en förklaring någonstans.
In kom iallafall Nihlstorp och gjorde en riktigt bra match, bjöd på en hel hög härliga räddningar och höll nollan den tiden han stod.

Sittplats visar att dom kan.
Hejsan Sittplats är ni klara! Iallafall en godkänd ljudnivå efter femte-sjätte omgången.
Sopa på, FBK. Den gick väl sådär. Men bara känslan av hur det skulle kunna låta gör att det går rysningar genom ryggraden på mig!
Ett gäng på övre etage på motstående kortsida: Hejsan Ståplats är ni klara!!
Ibland älskar jag sittplats :)

Äckel-Hedman fick veta att han levde. Tacklingar, en utvisning och förhoppningsvis MYCKET trashtalk från dom grönvita hjältarna.

Next up: Borta mot AIK på måndag. Ska bli intressant.

Ett inlägg med alla tankar, skriver i bilen på mobilen, men publicerat via datorn efter hemkomst, eftersom min mobil av någon anledning inte gillar blogg.se

Nackdelen med att ha blivit hockeyintresserad är att min psykiska hälsa varierar efter lagets vinster och förluster.
Hela denna veckan har varit fantastisk. Jag har varit så glad och stolt. Och på så bra humör.
Ända tills ikväll.
Bortaresa till Södertälje. Ett lag vi stal tre poäng ifrån i början av säsongen, som sedan kom till Karlstad och stal tillbaks poängen.
Så egentligen är det väl inte så himla konstigt att vi förlorade idag, trots att vi är seriens bästa bortalag.
SSK verkar vara det nya spöket nu när HiV äntligen är besegrade.
Men 6-2!! Måste vi förlora med 6-2, mot ett lag som har ett rattfyllo i kassen. (Som dessutom blåst 0,62)

Dagens insats var inte mycket att hurra för.
Första perioden hade killarna knappt tagit sig ur bussen. Då är det inte konstigt att man ligger under med 3-0. Inget hemjobb what so ever. SSK kontrar och kontrar, får chans på chans, och inget görs för att stoppa dem.
Andra perioden är snäppet bättre, och backarna Super-Sanny och Junland kliver fram och visar att dom kan producera. Men produktionen från forwards saknas.
Så även i tredje. Chanserna finns, men dom sätts inte. "Som vanligt".
Till slut vacklar laget, SSK kör sin kontringshockey som dom kört hela matchen, och gör två mål till.
Salák är förbannad, resten av laget är förbannade, klacken är förbannad.

Men vi applåderar åt varandra och tackar varandra ändå.
Kärlek i vått och torrt, i medgång och motgång.
För alltid Färjestad.

Jag hoppas bara på att dom bjuder upp till bättre ishockey på tisdag, men det kommer dom såklart göra eftersom jag troligtvis inte kommer hinna ifrån jobbet.
De behöver inte spela så himla snyggt, men det ska vinnas.
TILL VARJE PRIS!

Det enda jag oroar mig för nu är att Salák kan vara skadad.
Det var en sekvens i tredje som såg väldigt skum ut, men jag hoppas jag har fel.
Annars är det dags för Torpet att visa vad han går för.

Next up: Plastcluben utan guld.
Krossa för fan!!
Det är dags för en utklassningsvinst på hemmaplan nu!

Till slut verkar killarna ha fått med sig bortaspelet till hemmaplan.
Och Paulsson, vilken kung han är!
Tre mål, han bara bestämde sig, åkte mot mål och sköt.
Så enkelt är det!
Hattrick-Pålle! <3

3-0 mot serieledarna. En grymt bra prestation.

Och Salák då, vilken klippa vi har i målet!
Det är lite konstigt, men jag är egentligen aldrig nervös när motståndarna är i vår zon, eller när någon får ett friläge mot Salák, för han ser alltid så trygg och stabil ut i målet.
Du får aldrig lämna Färjestad!
Fan ta NHL om dom stjäl honom.
Man vill ju inte jinxa för mycket, men det är ta mig tusan JG-vibbar på den där killen. Eller ännu bättre!
Kalas-Salák!

På lördag är det dags för bortamatch mot Södertälje igen.
Då ska jag dit och hoppa och sjunga!

Vi är Färjestad!
Ja, vi är Färjestad!
Och ni har ingen chans mot oss
för vi är Färjestad!

Jag borde vara förvånad.
Men jag är bara besviken.
Serietrean mot Serietolvan.
Hemmaplan.

I normala fall skulle statistiken tala för en väldigt stark seger.
Men statistik är ju bara lögn ändå.

Bryt ihop och kom igen nästa match brukar vara en vanlig kommentar efter en förlorad hemmamatch som den här.
Men borde man inte göra något mer än så?
Jag kan bryta ihop, för jag kan inte påverka något i laget.
Men laget kan påverka sig själva.
Jag vet inte vad som händer bakom kulisserna, men jag önskar att jag visste.
Jag hoppas att Walle går in i omklädningsrummet och skäller lite, och att dom sen analyserar precis hela matchen, vad som gick fel, varför vi inte klarar av att vinna mot bottenlaget.

HV-spöket har vi krossat. Med råge.
Nu är det dags att krossa Frölundaspöket, annars kommer Utematchen bli ett ännu pinsammare evenemang än vad det redan är.

Hur kan man, efter att ha gjort 2 mål på 15 sekunder och därmed uppnått en 4-1 ledning slappna av så jävla mycket att man istället släpper in 3 mål på 38 sekunder.

Och sen en dribbling a la Björn "Jösses vad gööör du" Melin som avgör matchen åt fel håll?!
12 sekunder ifrån straffar...

Ridå.
Gonatt.

Så jävla underbart!
Lyckan jag kände idag när vi vann över HV, på deras hemmaplan! Och lyckan jag kände när vi vann över HV, på våran hemmaplan.
Helt obeskrivligt!
Laget kämpar och sliter och vinner! Dom där hemska nollade förlusterna från förra säsongen är som bortblåsta!
Jag behöver bara tänka på matchen och på segern och så dyker ett lyckligt litet flin upp på mina läppar.

Mitt minibusskörande gick riktigt bra, förutom i början, när jag fick kärringstopp, fastnade i ett rödljus och nästan glömde bort att något som kallas högerregeln faktiskt existerar.
Men sen gick det bra! Färden gick, genom regnet, från Karlstad, via Kristinehamn, Mariestad, de otaliga rondellerna i Skövde och sen anlände vi till Jönköping.

Härligt på ståplats, riktigt bra tryck, och tydligen hördes vi riktigt bra ut genom sändningarna också. Hemmaklacken hade ju inte så mycket att skryta med direkt.
Fantasi...
Enda dippen kom i början på tredje perioden, då Jönköpingspolisen som bevakade det livsfarliga bortastå skulle visa sig tuffa.
Dom skulle bevisa att det minsann är dom som är säkerhetsansvariga där.
Problemet var bara att det inte funnits någon säkerhetsrisk på bortastå förrän polisen trängde sig ner på läktarn.

Helt plötsligt dyker 10-15 gula idioter upp. "Backa" "Flytta på dig!"
Trängs och knuffas, helt utan anledning.
En kille blir till och med inknuffad i räcket med huvudet före, ja av en polis.
Och polisen har mage att käfta emot och säga "Men det var inte mitt fel, jag blev puttad" precis som vilken gnällig jävla tonåring som helst.
För fan, är ska du va polis så kan du väl be om ursäkt ändå eller? Idiot.
Jag har hört många historier om Jönköpingspolisen vs Färjestadssupportrar, och jag har många gånger trott att dom varit en smula överdrivna.
Idag har jag insett att dom inte är överdrivna.
Färjestadssupportrar är enligt dom det farligaste släktet som finns, och de ska bekämpas med alla medel som finns tillgängliga.
Skäms på er!

Dessutom fick man inte ta med drickan ner på läktarn, vad är det för fjanterier?

Men, skit samma. Färjestad vann! Färjestad ägde!
Trots en massa folk skadade/sjuka så gick vi ifrån Kinnarps Arena med 3 poäng i fickan!
HAH!

Det blir det imorgon.
Vi behöver ju kanske inte berätta för någon att sist gång jag körde bil var tidigt i somras, och då var det en pyttefjuttig Toyota IQ.
Men, jag har insett, efter att ha varit utan bil i drygt ett år nu, att bilkörning, faktiskt precis som cykling är något som sitter i ryggmärgen.
Det enda man inte är van vid är den statiska träningen i gasa-foten.
Så det ska nog gå bra.
Hoppas bara att kära minibussen är en automat, så blir det en sak mindre att tänka på.
Det räcker med att jag ska lotsa mig och mina färdkamrater, vilka det nu blir, ner till Jönköping utan att köra vilse någonstans på vägen.

Men efter att ha pluggat eniros vägbeskrivning en liten stund så inser jag ju faktiskt att det är busenkelt att köra till Jönköping.
1. Kör till Kristinehamn. (Piece of cake, dit har jag kört förr)
2. Sväng in på väg 26.
3. Kör på väg 26 i tre timmar, förutom en liten sväng upp på E20 vid Mariestad, sen är du i Jönköping.
4. Leta efter Elmia, då hamnar du vid Kinnarps Arena var sig du vill eller inte.

Så ja, det ska inte vara några problem.
Imorrn är det jag som börjar dagen med sovmorgon (ledig från jobbet hela dagen = underbart!!) sedan klär jag på mig några tjusiga grönvita kläder, kanske till och med förra säsongens matchtröja om jag känner mig riktigt på topp!
Sen bär det iväg in till stan, och vidare mot Jerusalem!

Forza Färjestad! Krossa HV!!
Så får vi se till att solen skiner i Karlstad också, för då är ju risken mindre att HV blå kan vinna...

Varför ska det vara så himla svårt att vinna på hemmaplan?
För har vi kontroll, och sen bara går det åt helvete.
SAIK får ett mål, två mål, tre mål, FYRA mål!
Känns som man vill gå hem.

Men så händer något.
Vet inte riktigt vad, men Dick bestämmer sig för att vi inte ska gå mållösa ur den här matchen.
Ett mål. Jubel och gallskrik!
Två mål. Mera jubel, fy fan vi kan fortfarande komma ikapp!
Tre mål! Hattrick-Dick! Det kan bli förlängning!

Nervösa sista minuter, och dessa förjävliga stolpträffar.

Tack vare Dick blev det bara en förlust, men med tillsnyggade siffor.
Och trots förlusten cyklade jag ändå hem med en ganska bra känsla i bröstet.
Man man bara börja vända matcherna lite tidigare, då kan det ju faktiskt gå vägen.

Här satt jag, stolt över mitt grönvita lag som ännu en gång storpresterat på bortaplan!
En 3 - 0-seger.
Ett bevis på att vi har två riktigt stabila målvakter, och ett sjukt stabilt försvar.
Och ett powerplay som faktiskt har börjat fungera riktigt bra!

Så händer det.
Det enda som INTE INTE INTE får hända!
En jävla puckotackling av en snubbe som troligtvis bara har sågspån i huvudet. Blött sågspån. Mögligt blött sågspån.
Pang, och så är Walles nyckelben av och han kommer inte kunna spela match igen förrän framåt jul!

Äckliga Modo!

Bli frisk fort Walle!

<3


Bildkälla: farjestadsbk.se

Vi äro gröna och vita, ja gröna och vita likt vårt Färjestad
sjung nu för gröna och vita, gröna och vita är vårt Färjestad

Musiken i LLA är ungefär samma låtar varje gång.
Och en låt utmärker sig speciellt.

Black Eyed Peas - I gotta feeling.

I gotta feeling
That tonightäs gonna be a good night
That tonight's gonna be a good night
That tonight's gonna be a good good night

Och visst, ibland stämmer låten.
När den spelas innan matchen.
Och när den spelas när vi leder.

Men snälla snälla DJ, du kan inte spela den jävla låten när vi är i underläge och inte ens är på väga att vända!
För fan!

Personligen gillar jag det här stycket bättre

They are the Panzer Elite
Bound to compete
Never retreat
(Ghost Division)
Living or dead
Always ahead
Fed by your dread

SEGER!

Kan inte säga mycket annat än att det var en riktigt bra match!
Fart, passningar som hamnade där dom skulle, minimalt med slarv, och 3 sköna mål!
Junland x 1 och Åslund x 2.
Och vilken målvakt vi har!

Det finns anledning att lägga märke till att Salak blir Kalas baklänges.
En riktig Kalasmatch.
Salak får gärna stanna länge i våra vackra grönvita tröjor!

På torsdag är det bortamatch mot Linköping, en match jag ser fram emot. Vann vi mot serieettan idag, så borde vi väl kunna spöa serietvåan på torsdag va?


(Bara ledsen att jag inte längre har någon på jobbet som vill höra min rapport ifrån kvällens match)

... den 14 januari 2011.

Då slutar jag jobbet tidigt, ansluter mig till ett gäng idioter och åker med dom till Stockholm, där vi ansluter till ett ännu större gäng idioter och ockuperar ett tåg mot Luleå.

Efter en äckligt lång tågresa kommer vi till slut landa i Coop Arena och sjunga Färjestad till seger.



Sen ska den långa resan göras om fast åt andra hållet.
Ytterligare åtta timmar i tåg, mitt i natten, och sen en bilresa tillbaks till Karlstad.

Det kommer nog bli den... intressantaste... helgen i mitt liv.
Och roligaste (?) och mest rumpdödande.

Som något jag läste en gång. "Min röv får posttraumatisk stress bara jag tänker på det"