Frustration

Idag är jag bara förbannad, frustrerad och arg.
Det började med att det absolut skulle snöa hela dagen.
Och dum som jag var bestämde jag iallafall för att ta cykeln till matchen, det mest korkade beslutet jag tagit på jag vet inte hur länge!
Med 5 cm äcklig blöt nysnö på alla 6 kilometrarna till LLA tog det en hel timme att ta sig dit. Och var jag inte redan irriterad innan så var det ju inget mot vad jag var när jag väl kom fram.
Vad är det för inkompetent snöröjning?
Varför prioriteras inte cykelvägarna för??
När det är så mycket snö att det knappt går att ta sig fram så borde det väl ändå plogas?

Och sen matchen då.
Ärligt talat hade jag lust att gå därifrån flera gånger, men tanken på cykelturen som väntade på mig gjorde att jag ändå stannade kvar.
Men hela matchen var värdelös från början till slut.
Med ett par ljusglimtar, först när Sevc gjorde mål (för det var faktiskt mål), sen Sterner och sedan Sevc igen, fast Lundh styrde in den.
Sista ljusglimten kom när Salák visade hur jävla illa han tyckte om dagens match och dängde till en Timråspelare.
Hade väl varit bättre att slå honom med andra handen, eller iallafall ta av sig stöten först.

Efter Färjestads pinsamma insats var det knappt att man lade märke till klackens insats. Men det fanns inte så mycket att sjunga för direkt...

Efteråt väntade cykelturen från helvetet. Igen.
Men nu snöade det inte längre, det regnade.
Dessutom tror jag att jag håller på att bli sjuk, jag får knappt någon luft när jag cyklar.
Och efter dagens 12 kilometer cykel i blötsnö har jag dessutom ont i knäna.

Tjohej, vad jag längtar efter Luleåmatchen på lördag.
Som tur är har jag en känsla av att timmarna det tar att ta sig till Luleå iallafall gör resan värd.
Med tanke på dagens insats lär vi garanterat förlora stort mot Luleå.
Om inte Torpet bestämmer sig för att göra sitt livs match nu när Salák är avstängd ett tag.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0