Ett litet sammanbrott
Jag blir så jävla arg ibland.
Det syns inte utanpå, men det känns inuti när det bubblar och kokar i hela mig.
Idag uppstod en sådan situation.
Färjestad förlorade mot Brynäs med 0-3i fjärde semifinalmatchen.
Man skulle kanske kunna tro att det var laget jag var arg på.
PW fick äntligen göra en riktigt bra match, en sån där matchvinnarmatch, bara laget kunde fixa några mål framåt också.
Chanserna fanns där, och dom var ju inte direkt få heller. Men det var som en flashback ifrån i höstas när det bara inte gick att göra mål.
Hur vi än försökte så satt den där jävla målvakten ivägen.
Men det som gjorde mig arg, det var vår egen grönvita publik.
När två-tre minuter av matchen återstår reser sig halva sittplats upp och lämnar arenan.
Så fruktansvärt pinsamt!
Jag förstår verkligen inte hur man kan göra något sånt!
Förstår dom inte hur det ser ut ifrån isen när halva publiken lämnar!?
Hur ska killarna kunna få sitt självförtroende reparerat när sittplatspubliken sabbar det på det viset?
Kvar fanns alla äckliga jävla Brynäsfans som är på våra hemmamatcher samt vi på ståplats.
Vi sjöng och gjorde det vi kunde tills matchen var slut.
Sen applåderade vi killarna när dom tackade oss och sen gick vi.
Jag blir så arg när alla redan har bestämt sig för att säsongen kommer vara slut på tisdag.
Det är väl för tusan inte säkert?
Den här matchserien kan fortfarande gå till sju matcher.
Ja, det kommer bli svårt.
Ja, det kommer bli tungt.
Det kommer krävas mycket arbete, både på isen och på läktarn.
Det kommer krävas en himla massa jävlar anamma.
Men det är INTE OMÖJLIGT!
JAG har iallafall kvar hoppet för våra grönvita krigare.
Det är INTE kört!
Det syns inte utanpå, men det känns inuti när det bubblar och kokar i hela mig.
Idag uppstod en sådan situation.
Färjestad förlorade mot Brynäs med 0-3i fjärde semifinalmatchen.
Man skulle kanske kunna tro att det var laget jag var arg på.
PW fick äntligen göra en riktigt bra match, en sån där matchvinnarmatch, bara laget kunde fixa några mål framåt också.
Chanserna fanns där, och dom var ju inte direkt få heller. Men det var som en flashback ifrån i höstas när det bara inte gick att göra mål.
Hur vi än försökte så satt den där jävla målvakten ivägen.
Men det som gjorde mig arg, det var vår egen grönvita publik.
När två-tre minuter av matchen återstår reser sig halva sittplats upp och lämnar arenan.
Så fruktansvärt pinsamt!
Jag förstår verkligen inte hur man kan göra något sånt!
Förstår dom inte hur det ser ut ifrån isen när halva publiken lämnar!?
Hur ska killarna kunna få sitt självförtroende reparerat när sittplatspubliken sabbar det på det viset?
Kvar fanns alla äckliga jävla Brynäsfans som är på våra hemmamatcher samt vi på ståplats.
Vi sjöng och gjorde det vi kunde tills matchen var slut.
Sen applåderade vi killarna när dom tackade oss och sen gick vi.
Jag blir så arg när alla redan har bestämt sig för att säsongen kommer vara slut på tisdag.
Det är väl för tusan inte säkert?
Den här matchserien kan fortfarande gå till sju matcher.
Ja, det kommer bli svårt.
Ja, det kommer bli tungt.
Det kommer krävas mycket arbete, både på isen och på läktarn.
Det kommer krävas en himla massa jävlar anamma.
Men det är INTE OMÖJLIGT!
JAG har iallafall kvar hoppet för våra grönvita krigare.
Det är INTE kört!
Tankar och löften
Sitter här och är hungrig.
Egentligen är det ju hur lätt som helst att lösa den saken, men jag har varken lust att fixa mat eller lust att äta mat.
Och utan matlust känns det lite halvknepigt att lösa hungersituationen.
Lite moment22 sådär.
Måste nog helt enkelt komma på något som är så gott att det går ner ändå.
Igår efter matchen firade jag och Jenny (som följt med mig på matchen) med att köpa med lite McDonaldsmat hem. Smarrigt som tusan.
Så därmed är ju snabbmat uteslutet, även om Nuggets från Max faktiskt är något jag kan känna mig sugen på.
Skickade ett sms igår efter matchen: "Har aldrig varit så glad över att få spela Black Jack på fredag!"
Det var ett löfte jag och Elina (min nya vän) ordnat till.
Vann vi skulle vi spela Black Jack. Förlorade vi skulle vi få lida oss igenom ytterligare en hockeymatch.
Så imorrn blir det jobb, sen hem och fixa till mig innan jag återigen infinner mig på Råtorp.
Har tappat räkningen på hur många fredagskvällar jag spenderat där.
O'Boy skulle jag kunna vara sugen på.
En kanelbulle eller två kanske.
Och tar jag mig så långt kanske ett knäckebröd med smör och skinka kanske också slinker ner.
...förflyttar rumpan från skrivbordsstolen till soffan...
Egentligen är det ju hur lätt som helst att lösa den saken, men jag har varken lust att fixa mat eller lust att äta mat.
Och utan matlust känns det lite halvknepigt att lösa hungersituationen.
Lite moment22 sådär.
Måste nog helt enkelt komma på något som är så gott att det går ner ändå.
Igår efter matchen firade jag och Jenny (som följt med mig på matchen) med att köpa med lite McDonaldsmat hem. Smarrigt som tusan.
Så därmed är ju snabbmat uteslutet, även om Nuggets från Max faktiskt är något jag kan känna mig sugen på.
Skickade ett sms igår efter matchen: "Har aldrig varit så glad över att få spela Black Jack på fredag!"
Det var ett löfte jag och Elina (min nya vän) ordnat till.
Vann vi skulle vi spela Black Jack. Förlorade vi skulle vi få lida oss igenom ytterligare en hockeymatch.
Så imorrn blir det jobb, sen hem och fixa till mig innan jag återigen infinner mig på Råtorp.
Har tappat räkningen på hur många fredagskvällar jag spenderat där.
O'Boy skulle jag kunna vara sugen på.
En kanelbulle eller två kanske.
Och tar jag mig så långt kanske ett knäckebröd med smör och skinka kanske också slinker ner.
...förflyttar rumpan från skrivbordsstolen till soffan...
Grönvita krigare
Bloggandet funkar fortfarande dåligt.
Rapporterade ju inte ens om polisinsatsen, fast ärligt talat med för att det inte fanns nått jätteintressant att rapportera.
Både poliser, ordningsvakter och supportrar skötte sig matchen igenom. Lugnaste matchen på åratal enligt de som varit med längre än undertecknad.
Polisen stod och hängde i en rondell när vi kom till Mullsjö för att ha matpaus.
Efter pausen fick vi poliseskort, och nånstans i ödemarken mellan Mullsjö och Jönköping stannade dom oss för visitering.
3 piketbussar, 3 polisbilar och en hundpatrull stod och övervakade oss medan vi tömdes av bussen och visiterades en och en.
Som tur var kom dom iallafall fram till att vi inte var så farliga och eskorterade oss vidare till Kinnarps Arena.
Matchen vann vi. Hur skönt som helst!
Roligt på läktarn, massa hopp och sång.
Och under min lilla paus har vi vunnit ytterligare tre matcher och tagit oss vidare till semifinal!
Hur underbart som helst!
Dom senaste dagarna har präglats av nervositet och illamående. Har knappt kunnat äta ordentligt för att jag varit så nervös hela dagarna.
Men när vi vann igår då blev jag överlycklig!
En tanke flög genom huvudet flera gånger. "Det här känns bättre än guldet ifjol."
Konstigt nog stämmer det.
Förra säsongen var vi bra hela tiden och vi flög igenom slutspelet utan några större svårigheter.
Denna säsongen har varit upp och ner, en resa mellan glädje, ångest och tvivel.
Vi vet vad vi kan, men vi har svårt att få till det.
Så blir vi valda av HV71 och nervositeten drar igång.
Sen visar det sig att HV71 gjort ett dumt val och åker ut i kvarten för andra året i rad.
Sluta aldrig räkna med Färjestad BK.
Vi är Färjestad!
Dom sista 10 minutrarna av gårdagens match var dom längsta och nervösaste (?) minutrarna i hela mitt liv tror jag.
Helt fantastiskt underbart.
Rapporterade ju inte ens om polisinsatsen, fast ärligt talat med för att det inte fanns nått jätteintressant att rapportera.
Både poliser, ordningsvakter och supportrar skötte sig matchen igenom. Lugnaste matchen på åratal enligt de som varit med längre än undertecknad.
Polisen stod och hängde i en rondell när vi kom till Mullsjö för att ha matpaus.
Efter pausen fick vi poliseskort, och nånstans i ödemarken mellan Mullsjö och Jönköping stannade dom oss för visitering.
3 piketbussar, 3 polisbilar och en hundpatrull stod och övervakade oss medan vi tömdes av bussen och visiterades en och en.
Som tur var kom dom iallafall fram till att vi inte var så farliga och eskorterade oss vidare till Kinnarps Arena.
Matchen vann vi. Hur skönt som helst!
Roligt på läktarn, massa hopp och sång.
Och under min lilla paus har vi vunnit ytterligare tre matcher och tagit oss vidare till semifinal!
Hur underbart som helst!
Dom senaste dagarna har präglats av nervositet och illamående. Har knappt kunnat äta ordentligt för att jag varit så nervös hela dagarna.
Men när vi vann igår då blev jag överlycklig!
En tanke flög genom huvudet flera gånger. "Det här känns bättre än guldet ifjol."
Konstigt nog stämmer det.
Förra säsongen var vi bra hela tiden och vi flög igenom slutspelet utan några större svårigheter.
Denna säsongen har varit upp och ner, en resa mellan glädje, ångest och tvivel.
Vi vet vad vi kan, men vi har svårt att få till det.
Så blir vi valda av HV71 och nervositeten drar igång.
Sen visar det sig att HV71 gjort ett dumt val och åker ut i kvarten för andra året i rad.
Sluta aldrig räkna med Färjestad BK.
Vi är Färjestad!
Dom sista 10 minutrarna av gårdagens match var dom längsta och nervösaste (?) minutrarna i hela mitt liv tror jag.
Helt fantastiskt underbart.
Hej!
Jag har helt uppenbarligen haft en månads semester ifrån bloggen.
Kan väl säga att Twitter har tagit över en hel del av den tiden.
Hade nästan tänkt skriva ett ordentligt inlägg om hur min senaste månad varit, men det är ju tusen gånger enklare att bara skriva det i punktform.
So here goes:
* Varit hemma i Billingsfors och firat papsens födelsedag!
* Jag har fått en ny vän. En alldeles underbar tjejkompis, en sån där lojal människa som man kan lita på till 100 procent, som man kan prata med om allt. En sån tjej som får med mig ut på äventyr, som får mig att skratta och som jag kan vara mig själv med. Hon har ingen aning om hur mycket jag uppskattar henne.
* Har varit flugit fram och tillbaks till Luleå, tittat på en hockeymatch som slutade i förlust (inte oväntat). Suttit på en ganska opepp "förfest" på ett hotellrum för att sedan dragit ut i Luleås nattliv och haft jätteskoj!
* Blev frisk från öroninflammationen. Gjorde ett hörseltest efteråt och hade nedsatt hörsel på ena sidan, nytt test om en månad. Fick en nässpray som ska rensa rent både bihålor och örontrumpeter. Tydligen kan den även behandla näspolyper, om jag nu har några såna. Jag vet inte, jag tror inte det, min läkare är osammanhängande och jag orkar inte lyssna så noga...
* Det har varit galet på jobbet. Många sjuka dom leder till att vi som lyckas hålla oss friska får jobba häcken av oss. Kommer hem och orkar inte med nånting. Vaknade en morgon och hade ont i halsen och resten av kroppen, kände mig febrig och hemsk och stannade hemma. Utsliten? Men nu mår jag rätt bra igen.
* Under drygt två veckor har jag tittat på alla 5 säsonger av Stargate Atlantis. Sen tog dvd-skivorna slut och jag kände mig sorgsnare än på länge. En av mina favoritserier, alldeles för kort.
* Har kalasat varje helg men inte blivit bakis en enda gång. Undrar om jag hittat rätt sätt eller om jag har en jäkla tur och det kommer skita sig ordentligt nästa gång jag är ute?
* Och sist men inte minst, Färjestad har gjort sig klara för slutspel. Ett tag var det nästan nervöst, men så lyckades vi äntligen göra det vi skulle och säkrade en plats.
Imorgon drar kvartsfinalen igång och jag och ett helt gäng med folk ska ner till Jönköping.
Det ska bli "spännande", alltid lika intressant att se hur polisen beter sig, om dom nu tänkt bete sig, dom har sina egna regler där nere...
Ska försöka blogga lite oftare i fortsättningen.
Lär väl behöva rapportera angående morgondagen iallafall...
Kan väl säga att Twitter har tagit över en hel del av den tiden.
Hade nästan tänkt skriva ett ordentligt inlägg om hur min senaste månad varit, men det är ju tusen gånger enklare att bara skriva det i punktform.
So here goes:
* Varit hemma i Billingsfors och firat papsens födelsedag!
* Jag har fått en ny vän. En alldeles underbar tjejkompis, en sån där lojal människa som man kan lita på till 100 procent, som man kan prata med om allt. En sån tjej som får med mig ut på äventyr, som får mig att skratta och som jag kan vara mig själv med. Hon har ingen aning om hur mycket jag uppskattar henne.
* Har varit flugit fram och tillbaks till Luleå, tittat på en hockeymatch som slutade i förlust (inte oväntat). Suttit på en ganska opepp "förfest" på ett hotellrum för att sedan dragit ut i Luleås nattliv och haft jätteskoj!
* Blev frisk från öroninflammationen. Gjorde ett hörseltest efteråt och hade nedsatt hörsel på ena sidan, nytt test om en månad. Fick en nässpray som ska rensa rent både bihålor och örontrumpeter. Tydligen kan den även behandla näspolyper, om jag nu har några såna. Jag vet inte, jag tror inte det, min läkare är osammanhängande och jag orkar inte lyssna så noga...
* Det har varit galet på jobbet. Många sjuka dom leder till att vi som lyckas hålla oss friska får jobba häcken av oss. Kommer hem och orkar inte med nånting. Vaknade en morgon och hade ont i halsen och resten av kroppen, kände mig febrig och hemsk och stannade hemma. Utsliten? Men nu mår jag rätt bra igen.
* Under drygt två veckor har jag tittat på alla 5 säsonger av Stargate Atlantis. Sen tog dvd-skivorna slut och jag kände mig sorgsnare än på länge. En av mina favoritserier, alldeles för kort.
* Har kalasat varje helg men inte blivit bakis en enda gång. Undrar om jag hittat rätt sätt eller om jag har en jäkla tur och det kommer skita sig ordentligt nästa gång jag är ute?
* Och sist men inte minst, Färjestad har gjort sig klara för slutspel. Ett tag var det nästan nervöst, men så lyckades vi äntligen göra det vi skulle och säkrade en plats.
Imorgon drar kvartsfinalen igång och jag och ett helt gäng med folk ska ner till Jönköping.
Det ska bli "spännande", alltid lika intressant att se hur polisen beter sig, om dom nu tänkt bete sig, dom har sina egna regler där nere...
Ska försöka blogga lite oftare i fortsättningen.
Lär väl behöva rapportera angående morgondagen iallafall...
I'm alive!!
Jag har inte gått och dött.
Jag har bara tappat blogglusten litegrann, i kombination med en hel del jobb, en hel del träning och en hel del hockeytittande.
Vissa dagar har jag varit så trött så trött.
Andra dagar har jag varit sjukligt pigg.
Härom veckan var jag på sjukligt bra humör, sen vände det under en eftermiddag.
Men det var trevligt så länge det varade iallafall.
Färjestad har varit dåliga, blivit bättre och avslutade innan uppehållet (Jag hatar uppehåll!) med en toppenmatch!
Jag har varit ute och spenderat (alldeles för mycket pengar) på drinkar två helger i rad.
Och efter"festat" (dvs halvsovit) in på tidiga morgontimmar.
Men denna helgen blir det lugn och ro.
Har bokat mig en hyrbil som ska ta mig till Billingsfors imorrn kväll!
Ska bli riktigt skönt att komma hem en sväng igen.
Och fira pappa som fyller pensionär! (Dvs 65, den vettiga pensionsåldern)
Mitt högeröra har lyckats dra på sig en öroninflammation.
Började i söndags, men kliade bara lite lätt, så jag höll tummarna för att det skulle försvinna under natten.
Det gjorde det inte.
Under måndagen började det kännas långdraget, och framåt kvällen kändes det som jag hade fått lock för örat.
Sov halvtaskigt.
Tisdagen började med en frukost bestående av panodil och ibumetin.
Ringde till vårdcentralen och fick en tid tills idag.
Tisdagen fortsatte med smärtstillande och likaså gårdagen.
Har kämpat för att få sova. Men kampen har i stort sett misslyckats, sovit någon timme här och någon timme där och i vissa lägen gråtit av frustration och smärta.
Så länge jag varit på jobbet har det varit rätt okej, fast det har inte varit någon större effektivitet.
Men hemma.
Fixar inte nånting.
Igårkväll gick jag över till voltaren. Det hjälpte något.
Men sov lika lite iallafall.
Vilket ledde till att jag försoiv mig och kom en halvtimma försent till jobbet.
Klockan 10 i förmiddags infann jag mig iallafall på vårdcentralen och fick träffa en läkare.
En snäll läkare, som fattade att det gör ont att ha öroninflammation. Och som faktiskt använde örontrattarna med stor försiktighet. (Det gjorde inte läkaren som jag hade för 2,5 år sedan, där fanns det ingen hänsyn öht).
Visade sig att det inte gick att se trumhinnan, vax och grejer ivägen, så då fick jag ligga på en brist medan läkaren stoppade in en öronsug i örat på mig.
Kändes helskumt, och lite äckligt när jag hörde hur det sögs ut saker ur mitt öra.
Men det blev färdigt till slut iallafall, och trumhinnan var hel.
Skönt det iallafall. Ett litet ljus i tillvaron.
Diagnosen: inflammation i mellanörat och i hörselgången.
Behandling: Kåvepenin och Terracortril. Allmänantibiotika och örondroppar i 7 dagar.
Så nu har jag antibiotika och smärtstillande cirkulerande i mitt blodomlopp och några droppar i min hörselgång som hålls på plats med en tuss fetvadd.
Längtar efter att bli frisk. Den här typen av smärta fixar jag inte.
En svag molande värk trots smärtstillande och med intensiva smärtattacker lite då och då som nästan får mig att kvida högt.
Fuskar lite och struntar totalt i doseringen som står på Voltarenasken.
1 tablett var 4e till var 6e timme. Max 3 tabletter per dygn.
På mig håller det bara i fyra timmar och sist jag kollade hade dygnet inte tolv timmar...
Åt skogen med maxdoser.
Resten av kvällen ska jag spendera med att packa lite grejer inför helgen.
Fick ett litet ryck och bakade häromdagen också.
Invigde min hushållsassistent. Den var jättebra!
Bakade banankaka och strassburgare.
Så himla gott!!
Har inte ätit så mycket av det dock, det ska få följa med hem och ingå i pappas födelsedagspresenter, hihi!
Gonatt!!
Jag har bara tappat blogglusten litegrann, i kombination med en hel del jobb, en hel del träning och en hel del hockeytittande.
Vissa dagar har jag varit så trött så trött.
Andra dagar har jag varit sjukligt pigg.
Härom veckan var jag på sjukligt bra humör, sen vände det under en eftermiddag.
Men det var trevligt så länge det varade iallafall.
Färjestad har varit dåliga, blivit bättre och avslutade innan uppehållet (Jag hatar uppehåll!) med en toppenmatch!
Jag har varit ute och spenderat (alldeles för mycket pengar) på drinkar två helger i rad.
Och efter"festat" (dvs halvsovit) in på tidiga morgontimmar.
Men denna helgen blir det lugn och ro.
Har bokat mig en hyrbil som ska ta mig till Billingsfors imorrn kväll!
Ska bli riktigt skönt att komma hem en sväng igen.
Och fira pappa som fyller pensionär! (Dvs 65, den vettiga pensionsåldern)
Mitt högeröra har lyckats dra på sig en öroninflammation.
Började i söndags, men kliade bara lite lätt, så jag höll tummarna för att det skulle försvinna under natten.
Det gjorde det inte.
Under måndagen började det kännas långdraget, och framåt kvällen kändes det som jag hade fått lock för örat.
Sov halvtaskigt.
Tisdagen började med en frukost bestående av panodil och ibumetin.
Ringde till vårdcentralen och fick en tid tills idag.
Tisdagen fortsatte med smärtstillande och likaså gårdagen.
Har kämpat för att få sova. Men kampen har i stort sett misslyckats, sovit någon timme här och någon timme där och i vissa lägen gråtit av frustration och smärta.
Så länge jag varit på jobbet har det varit rätt okej, fast det har inte varit någon större effektivitet.
Men hemma.
Fixar inte nånting.
Igårkväll gick jag över till voltaren. Det hjälpte något.
Men sov lika lite iallafall.
Vilket ledde till att jag försoiv mig och kom en halvtimma försent till jobbet.
Klockan 10 i förmiddags infann jag mig iallafall på vårdcentralen och fick träffa en läkare.
En snäll läkare, som fattade att det gör ont att ha öroninflammation. Och som faktiskt använde örontrattarna med stor försiktighet. (Det gjorde inte läkaren som jag hade för 2,5 år sedan, där fanns det ingen hänsyn öht).
Visade sig att det inte gick att se trumhinnan, vax och grejer ivägen, så då fick jag ligga på en brist medan läkaren stoppade in en öronsug i örat på mig.
Kändes helskumt, och lite äckligt när jag hörde hur det sögs ut saker ur mitt öra.
Men det blev färdigt till slut iallafall, och trumhinnan var hel.
Skönt det iallafall. Ett litet ljus i tillvaron.
Diagnosen: inflammation i mellanörat och i hörselgången.
Behandling: Kåvepenin och Terracortril. Allmänantibiotika och örondroppar i 7 dagar.
Så nu har jag antibiotika och smärtstillande cirkulerande i mitt blodomlopp och några droppar i min hörselgång som hålls på plats med en tuss fetvadd.
Längtar efter att bli frisk. Den här typen av smärta fixar jag inte.
En svag molande värk trots smärtstillande och med intensiva smärtattacker lite då och då som nästan får mig att kvida högt.
Fuskar lite och struntar totalt i doseringen som står på Voltarenasken.
1 tablett var 4e till var 6e timme. Max 3 tabletter per dygn.
På mig håller det bara i fyra timmar och sist jag kollade hade dygnet inte tolv timmar...
Åt skogen med maxdoser.
Resten av kvällen ska jag spendera med att packa lite grejer inför helgen.
Fick ett litet ryck och bakade häromdagen också.
Invigde min hushållsassistent. Den var jättebra!
Bakade banankaka och strassburgare.
Så himla gott!!
Har inte ätit så mycket av det dock, det ska få följa med hem och ingå i pappas födelsedagspresenter, hihi!
Gonatt!!
Söndagstradition
Har helt uppenbarligen skaffat mig en söndagstradition.
Hemkörningspizza.
Inte den hälsosammaste traditionen man kan ha.
Å andra sidan så åt jag en fryspaj och en hamburgare igår (och hamburgaren åt jag ju faktiskt vid fyra-tiden imorse) så totalt sett över helgen är nog mitt energibehov uppfyllt.
Hade en trevlig kväll igår.
Började på ståplats, drack cider och blev onykter för första gången någonsin.
Kom fram till att jag inte gillar att vara onykter när jag är på hockey.
Jag följer spelet sämre än vanligt, och att vara snurrig och försöka hoppa och sjunga med i ramsor, det går sådär...
Men roligt var det iallafall.
Speciellt när Micke och Sterner gjorde mål, då när vi fortfarande hade 2-0 och ett rätt bra spel kändes det som att vi kunde vinna äntligen.
När vi fick första 5 mot 3 läget tänkte jag "nu blir det mål" och kände den där känslan man får när man vet att det är ett mål på G.
Men målet uteblev.
Och när Lejnköping både reducerade och kvitterade och förlängningen var i antågande kändes det inte längre som att vi skulle vinna.
Efter matchen skakade jag av mig förlustsorgen och promenerade in till stan tillsammans med mitt festsällskap.
Vi gick till Harrys där Bengt Dalqvist skulle vara singing DJ.
Stod i baren en stund och spanade på folk. Det finns MYCKET "spännande" folk att spana på där.
Efter ett tag drog den braiga musiken igång och vi dansade ända till stängningsdags.
Jag dansade till och med sista dansen.
Det var trevligt, även om jag inte dansade sista dansen med den jag hoppats att få dansa med.
Han blev stulen framför näsan på mig, men verkade inte särskilt intresserad i vilket fall som helst.
Sen blev det till att gå och hämta jackan och promenera vidare till Burger King för lite mat.
Pratade matte och fysik och hockey med våran capo i kön medans resten av sällskapet handlade.
Sen åt jag den smaklösaste hamburgare jag någonsin ätit.
Och dom smaklösaste pommes fritesen. Och colan.
Vet inte om onykterheten satt mina smaklökar ur spel (så full var jag faktiskt inte) eller om BK slutar krydda sin mat efter midnatt för att alla som handlar är stenfulla och inte bryr sig om vad maten smakar.
Vet inte vart tiden tog vägen men vi lämnade inte stan förrän efter fyra.
Kan säga att det var rätt gött att komma hem och sova då.
Vaknade imorse vid tolv och var pigg!
Lite huvudvärk som ordnade upp sig efter ett glas vatten.
Mycket ont i fötterna. Inte så konstigt.
Men annars mådde jag som vilken dag som helst.
Och så laddad som jag var igår, så laddad har jag nog aldrig varit.
Det var helt sjukt.
Jag var som speedad.
Städade, diskade och fixade så nu ser lägenheten dessutom respektabel ut!
Fick gjort en hel del på min hemska att-göra-lista.
Just nu är det bara garderobsrensning som står kvar på den.
En rensning hade varit betydligt med lockande om kläderna skulle kunna säljas och ge mig en massa pengar.
Men jag får nog betala pengar för att bli av med dom misstänker jag.
Min garderob är i stort behov av förnyelse!
__________________________________________________________
Anyway, fy tusan vad jag skriver.
Tänkte jag skulle avsluta det här inlägget på nått vis också.
Har funderat lite i bakhuvudet om jag ska gå och lägga mig direkt eller om jag ska sätta på en film och somna framför den.
En sån där härlig feel-good-romantisk-komedi med en svärmorsdröm eller två i kanske.
Och mera sodastreamvatten.
Jag har druckit 2 liter idag.
Totalt beroende. Den där kolsyretuben kommer vara slut snart.
Jag älskar min sodastream! :)
Hemkörningspizza.
Inte den hälsosammaste traditionen man kan ha.
Å andra sidan så åt jag en fryspaj och en hamburgare igår (och hamburgaren åt jag ju faktiskt vid fyra-tiden imorse) så totalt sett över helgen är nog mitt energibehov uppfyllt.
Hade en trevlig kväll igår.
Började på ståplats, drack cider och blev onykter för första gången någonsin.
Kom fram till att jag inte gillar att vara onykter när jag är på hockey.
Jag följer spelet sämre än vanligt, och att vara snurrig och försöka hoppa och sjunga med i ramsor, det går sådär...
Men roligt var det iallafall.
Speciellt när Micke och Sterner gjorde mål, då när vi fortfarande hade 2-0 och ett rätt bra spel kändes det som att vi kunde vinna äntligen.
När vi fick första 5 mot 3 läget tänkte jag "nu blir det mål" och kände den där känslan man får när man vet att det är ett mål på G.
Men målet uteblev.
Och när Lejnköping både reducerade och kvitterade och förlängningen var i antågande kändes det inte längre som att vi skulle vinna.
Efter matchen skakade jag av mig förlustsorgen och promenerade in till stan tillsammans med mitt festsällskap.
Vi gick till Harrys där Bengt Dalqvist skulle vara singing DJ.
Stod i baren en stund och spanade på folk. Det finns MYCKET "spännande" folk att spana på där.
Efter ett tag drog den braiga musiken igång och vi dansade ända till stängningsdags.
Jag dansade till och med sista dansen.
Det var trevligt, även om jag inte dansade sista dansen med den jag hoppats att få dansa med.
Han blev stulen framför näsan på mig, men verkade inte särskilt intresserad i vilket fall som helst.
Sen blev det till att gå och hämta jackan och promenera vidare till Burger King för lite mat.
Pratade matte och fysik och hockey med våran capo i kön medans resten av sällskapet handlade.
Sen åt jag den smaklösaste hamburgare jag någonsin ätit.
Och dom smaklösaste pommes fritesen. Och colan.
Vet inte om onykterheten satt mina smaklökar ur spel (så full var jag faktiskt inte) eller om BK slutar krydda sin mat efter midnatt för att alla som handlar är stenfulla och inte bryr sig om vad maten smakar.
Vet inte vart tiden tog vägen men vi lämnade inte stan förrän efter fyra.
Kan säga att det var rätt gött att komma hem och sova då.
Vaknade imorse vid tolv och var pigg!
Lite huvudvärk som ordnade upp sig efter ett glas vatten.
Mycket ont i fötterna. Inte så konstigt.
Men annars mådde jag som vilken dag som helst.
Och så laddad som jag var igår, så laddad har jag nog aldrig varit.
Det var helt sjukt.
Jag var som speedad.
Städade, diskade och fixade så nu ser lägenheten dessutom respektabel ut!
Fick gjort en hel del på min hemska att-göra-lista.
Just nu är det bara garderobsrensning som står kvar på den.
En rensning hade varit betydligt med lockande om kläderna skulle kunna säljas och ge mig en massa pengar.
Men jag får nog betala pengar för att bli av med dom misstänker jag.
Min garderob är i stort behov av förnyelse!
__________________________________________________________
Anyway, fy tusan vad jag skriver.
Tänkte jag skulle avsluta det här inlägget på nått vis också.
Har funderat lite i bakhuvudet om jag ska gå och lägga mig direkt eller om jag ska sätta på en film och somna framför den.
En sån där härlig feel-good-romantisk-komedi med en svärmorsdröm eller två i kanske.
Och mera sodastreamvatten.
Jag har druckit 2 liter idag.
Totalt beroende. Den där kolsyretuben kommer vara slut snart.
Jag älskar min sodastream! :)
Bokat flygbiljett
Önskar ju egentligen att jag kunde skriva att jag bokat en flygbiljett ner till Medelhavet.
Sol och bad och god mat i en vecka.
Men nej, så är jag uppenbarligen inte funtad.
Flygbiljetten är bara inrikes.
Stockholm - Luleå t.o.r.
Tjugofemte februari.
Färjestad spelar match 18.30.
Flyger tillbaks igen på söndag förmiddag och kommer hem till Karlstad på eftermiddagen nån gång.
Så jag byter februarikylan mot ännu fler minusgrader.
Men vad gör man inte för bollklubben.
Det är ju ändå rätt spännande att flyga, det har jag bara gjort två gånger tidigare och det var typ jättelänge sen.
Sol och bad och god mat i en vecka.
Men nej, så är jag uppenbarligen inte funtad.
Flygbiljetten är bara inrikes.
Stockholm - Luleå t.o.r.
Tjugofemte februari.
Färjestad spelar match 18.30.
Flyger tillbaks igen på söndag förmiddag och kommer hem till Karlstad på eftermiddagen nån gång.
Så jag byter februarikylan mot ännu fler minusgrader.
Men vad gör man inte för bollklubben.
Det är ju ändå rätt spännande att flyga, det har jag bara gjort två gånger tidigare och det var typ jättelänge sen.
Another trip
Ytterligare en hockeyresa överlevd.
Det var en trevlig resa, tyvärr inte en lika trevlig match, hade varit skönt med en seger.
Men den totala minnesbilden av gårdagen är att det var en bra dag.
Lämnade Karlstad på förmiddagen, efter en McDonaldsfrukost bestående av en kaffe och tre cheeseburgare.
Anlände så småningom till Gävle och åt lunch. Hamburgare från Sibylla.
Efter matchen hade vi matstopp i Västerås. French hotdog.
Och på natten, efter utgång och hela köret blev det nattamat på Burger King.
Känner mig inte direkt välförtjänt av pizza idag, men ändå sitter jag och väntar på leveransen från onlinepizza.
På något vänster har jag dessutom klarat mig från bakfyllan, rätt nöjd med det kan jag lova!
Läktarmässigt var matchen ingen höjdare heller. I första perioden höll vi igång rätt bra, men i andra och tredje blev vi sämre och sämre i takt med att våra chanser att vinna matchen förminskades.
Dock hade vi rätt roligt åt Brynäsklacken när de sjöng "Guldet ska hem till Gävle igen".
"Hela Sverige skrattar!" kändes som en väldigt bra motramsa.
Idag väntar lite tv-tittande, om det går något bra på tvn. Annars får det nog bli film istället.
Ska försöka laga lite mat också. Frysen innehåller inte en enda matlåda, och då blir lunchen på jobbet så himla tråkig.
Knäckebröd med smör och makrill i tomatsås funkar inte som lunch särskilt många dagar i rad.
Och med tanke på denna helgens matintag känns det som att hamburgare inte är någon bra idé förrän tidigast nästa helg (då det ska resas till Växjö).
Växjöresan ska bli intressant. Ska bli "kul" att se deras bortastå också. Känns så skönt när dom bygger in bortasupportrarna i en plexiglasbur MED tak!
Det var en trevlig resa, tyvärr inte en lika trevlig match, hade varit skönt med en seger.
Men den totala minnesbilden av gårdagen är att det var en bra dag.
Lämnade Karlstad på förmiddagen, efter en McDonaldsfrukost bestående av en kaffe och tre cheeseburgare.
Anlände så småningom till Gävle och åt lunch. Hamburgare från Sibylla.
Efter matchen hade vi matstopp i Västerås. French hotdog.
Och på natten, efter utgång och hela köret blev det nattamat på Burger King.
Känner mig inte direkt välförtjänt av pizza idag, men ändå sitter jag och väntar på leveransen från onlinepizza.
På något vänster har jag dessutom klarat mig från bakfyllan, rätt nöjd med det kan jag lova!
Läktarmässigt var matchen ingen höjdare heller. I första perioden höll vi igång rätt bra, men i andra och tredje blev vi sämre och sämre i takt med att våra chanser att vinna matchen förminskades.
Dock hade vi rätt roligt åt Brynäsklacken när de sjöng "Guldet ska hem till Gävle igen".
"Hela Sverige skrattar!" kändes som en väldigt bra motramsa.
Idag väntar lite tv-tittande, om det går något bra på tvn. Annars får det nog bli film istället.
Ska försöka laga lite mat också. Frysen innehåller inte en enda matlåda, och då blir lunchen på jobbet så himla tråkig.
Knäckebröd med smör och makrill i tomatsås funkar inte som lunch särskilt många dagar i rad.
Och med tanke på denna helgens matintag känns det som att hamburgare inte är någon bra idé förrän tidigast nästa helg (då det ska resas till Växjö).
Växjöresan ska bli intressant. Ska bli "kul" att se deras bortastå också. Känns så skönt när dom bygger in bortasupportrarna i en plexiglasbur MED tak!
Gott nytt år!
Nyårsafton fick bli en dag med sovmorgon.
Inte så konstigt.
Sov till lunchtid och spenderade några slappa tillar framför tvn och datorn innan jag började göra mig iordning inför kvällen.
Kvällen var planerad att bli en lugn kväll, ett litet sällskap med god mat och alldeles lagom mängd dryck.
Efter fyra dygn i Norrland är man ju ändå lite sliten, eller?
Maten (entrecote, klyftpotatis, bearnaisesås och vitlöksbröd) var jättegod.
Precis som mitt vita vin och de tre glasen champagne.
Helt plötsligt var kvällen inte så lugn längre, men jag hade jättetrevligt!
Strax innan midnatt gick vi ut, det hölls ett improviserat nyårstal (som jag inte minns).
Och vid tolvslaget såg vi på fyrverkerierna. Ståendes på en fotbollsplan någonstans i Karlstad hade vi fin utsikt över stadens bomber och granater.
När vi sen kom in efter tolvslaget blev det inte mycket mer med mig.
Kan ha varit någon mer dricka som spelat in där, men det räcker att jag vet detaljerna.
Några timmar senare tog jag mig hemåt.
Försökte skaffa en taxi, men det skulle gå fortare att gå hem än att vänta på taxin, så gick det gjorde vi.
Tydligen var det ganska många minusgrader. Tydligen var promenaden hem ganska lång.
Dessutom drattade jag på ändan på en isfläck.
Många intressanta diskussioner på vägen, men tyvärr minns jag inte så mycket vad de handlade om.
Och hem kom jag till slut, tack vare en gentleman som följde mig på rätt väg och fick låna min soffa under natten.
Nyårsdagen
Det har nog aldrig varit så skönt att vakna i min egna säng.
Hemma.
Inga förpliktelser.
Behöver inte ta mig någonstans.
Sa hejdå till vännen halvsovandes och somnade om när han stängt dörren efter sig.
Sov en bra bit in på eftermiddagen och fick sen besök av familjen som hade med sig katterna och mina julklappar hit upp.
Bakispizza åt vi - inte fel!
Började känna mig som en människa igen på kvällen, kan tänka mig att jag inte var något vidare roligt sällskap...
Dessutom var jag lite sorgsen över att dessa härliga dagar var på väg att ta slut.
Inte så konstigt.
Sov till lunchtid och spenderade några slappa tillar framför tvn och datorn innan jag började göra mig iordning inför kvällen.
Kvällen var planerad att bli en lugn kväll, ett litet sällskap med god mat och alldeles lagom mängd dryck.
Efter fyra dygn i Norrland är man ju ändå lite sliten, eller?
Maten (entrecote, klyftpotatis, bearnaisesås och vitlöksbröd) var jättegod.
Precis som mitt vita vin och de tre glasen champagne.
Helt plötsligt var kvällen inte så lugn längre, men jag hade jättetrevligt!
Strax innan midnatt gick vi ut, det hölls ett improviserat nyårstal (som jag inte minns).
Och vid tolvslaget såg vi på fyrverkerierna. Ståendes på en fotbollsplan någonstans i Karlstad hade vi fin utsikt över stadens bomber och granater.
När vi sen kom in efter tolvslaget blev det inte mycket mer med mig.
Kan ha varit någon mer dricka som spelat in där, men det räcker att jag vet detaljerna.
Några timmar senare tog jag mig hemåt.
Försökte skaffa en taxi, men det skulle gå fortare att gå hem än att vänta på taxin, så gick det gjorde vi.
Tydligen var det ganska många minusgrader. Tydligen var promenaden hem ganska lång.
Dessutom drattade jag på ändan på en isfläck.
Många intressanta diskussioner på vägen, men tyvärr minns jag inte så mycket vad de handlade om.
Och hem kom jag till slut, tack vare en gentleman som följde mig på rätt väg och fick låna min soffa under natten.
Nyårsdagen
Det har nog aldrig varit så skönt att vakna i min egna säng.
Hemma.
Inga förpliktelser.
Behöver inte ta mig någonstans.
Sa hejdå till vännen halvsovandes och somnade om när han stängt dörren efter sig.
Sov en bra bit in på eftermiddagen och fick sen besök av familjen som hade med sig katterna och mina julklappar hit upp.
Bakispizza åt vi - inte fel!
Började känna mig som en människa igen på kvällen, kan tänka mig att jag inte var något vidare roligt sällskap...
Dessutom var jag lite sorgsen över att dessa härliga dagar var på väg att ta slut.
Mellandagsresan
27/12
Avresan var satt till 14.30 så jag lyxade till det med lite sovmorgon.
Väskan var färdigpackad sedan innan och efter lunch blev jag upplockad för att haka på och hämta minibussen som skulle bli vårt andra hem de närmaste dygnen.
Alla möttes upp på järnvägsstationen och väntade på vår sista medresenär som satt fast på spåret 1 kilometer från stationen eftersom det hänt en olycka som stoppat trafiken.
Men till slut kunde vi ge oss iväg norrut mot Hudiksvall och vårt lilla "Camp".
Ganska många timmar senare kom vi fram och möttes av ytterligare ett grönvitt gäng som hälsade oss välkomna till Norrland med diverse eld-, rök- och pangpangpyro.
Så blev det mat (makaroner och falukorv!), lite cider och en massa snack innan 16 grönvita själar till slut tog natten.
28/12
Vaknade klockan 6, sådär lagom morgontrött.
Juice och tekaka till frukost och klockan 7 lämnade vi Camp Hudik för den 60 mil långa resan till Luuuleeeååå.
Matstopp och mellandagsshopping i Skellefteå och ankomst till Luleå med typ 3 timmar kvar till match, så vi gick till ett ställe som heter Allstar och drack dricka och åt popcorn.
När klockan till slut började närma sig matchvärmning intog vi Coop Arena, träffade Luleås sköna poliser och hjälpte våra grönvita krigare att tagga till med ett rungande "Här är vi! Bollklubben från Karlstad!"
Läktarmässigt en riktigt rolig match, många ramsor, mycket flaggviftande och dessutom bildade vi ett hoppande tåg när FBK gjorde mål!
Spelmässigt inte lika roligt dock. Ett tunt försvar mot ett hårt jobbande Luleå resulterade i en ilsken och frustrerad målvakt som bytte ut sig själv och tyvärr sedemera en förlust.
Efter slutsignal tackade killarna oss och vi tackade dem och vände minibussarna söderut.
På Twitter skrev Sanny:
"Så jävla stort att se välkända ansikten från Karlstad i klacken idag. Imponerande att ni tar er hit! Det kallar jag hjärta."
Sånt värmer!
Efter ytterligare några mil i buss och mat längs vägen återvände vi till slut till Camp Hudik, knappa dygnet efter att vi lämnat det.
Stupade nästan i säng.
29/12
På torsdagen hade vi vilodag.
Eftersom vi inte somnat förrän sex på morgonen fick vi sova en bra bit in på dagen.
Framåt lunchtid började man vakna till liv igen, iallafall såpass mycket att jag kunde ta mig ur sängen och ner i köket.
Frukost: Kall falukorv och ketchup. Inte den mest kulinariska upplevelsen, men den fyllde sitt syfte.
Framåt eftermiddagen började jag dricka lite cider (vissa började tidigare...) och sedan åkte vi och käkade pizza i Delsbo.
Grymt gott faktiskt.
Sen tog vi oss ännu längre bort från civilisationen till en badtunna och bastu.
Mer och mer alkohol korkades upp och stämningen var på topp!
En riktigt trevlig kväll, spenderade lite tid i bastun, men den största delen av kvällen satt jag och trängdes i badtunnan.
Varmt och skönt i vattnet och minusgrader i luften.
Vissar var mysigare än andra och jag hade en arm runt mina axlar ett bra tag.
Sen är jag värdelös på signaler/icke-signaler, så om det var något mer där vet jag ärligt talat inte.
Dock skulle jag nog inte haft något emot det om det var så.
Under kvällen myntades ett nytt uttryck, nämligen "syafull". Vid det stadiet har man passerat dödsfull.
Mycket senare på kvällen, klockan hann bli midnatt, återvände vi till huset.
Några illamående (inte jag) men dom flesta på väldigt gott humör.
Festen fortsatte, som vanligt, långt in på småtimmarna.
30/12
Sista dagen vaknade dom flesta förkylda. Mycket konstigt efter kombinationen badtunna, minusgrader och spritflaskor som går laget runt...
Tack vare att dagen skulle bjuda på kvällsmatch i Timrå hade vi tid att ta sovmorgon, packa, städa och äta lunch (makaroner och falukorv såklart) i lugn och ro.
Framåt eftermiddagen åkte vi norrut för sista gången under 2011 och strax klev vi in på E.on Arena.
Killarna på isen såg att vi var där igen.
Inte så konstigt när vi annonserade oss med ramsan "Här är krislaget, här är krislaget, krislaget från Karlstad!" med en lätt ironisk touch.
Killarna bara skrattade och skakade på sina huvuden.
Kvällen bjöd på en riktigt rolig match!
3 självmål av Timrå med Christian Berglund som officiell målskytt!
Tredje gången sjöng vi "Timrå har gjort mål igen. Hurra! Hurra!"
Och vi hade grymt roligt på vår sektion, det blev en hel del skojiga och udda ramsor.
Vi försökte tysta Timråklackens trumma (den är värre än Frölundas) genom att sjunga "Sluta trumma jag är bakfull!".
Det gick sådär. Men inför sista perioden hade halva klacken inklusive trummisen gått hem, så då hade vi i princip hallen för oss själva.
En härlig seger, lyckliga killar på isen och mera hyllningar på Twitter.
Sedan var det bara dags för hemresan.
Timrå - Karlstad tar ett tag att köra men med så perfekt väglag som det var gick det väldigt bra.
Fick dock träningsvärk i gaspedalsfoten efter ett tag.
Gjorde även en omkörning som kvalade in på topp 5 "Mest puckade omkörningar gjorda av FBK-fans" och hela bussen sjöng "Kvinnor kan också köra bil" för mig.
"Stolt"
Efter att ha lastat ut folk i Kristinehamn och olika delar av Karlstad var det till slut min tur att komma hem.
4.30 klev jag in genom dörren, tog vägen genom duschen, stöp i säng och somnade på stört.
Äntligen hemma efter en magisk, episk, helt fantastisk resa som jag egentligen inte ville skulle ta slut.
Tack allihopa!
Edward, Tim, Magnus, Olle, Edman, Lovisa, Helena och Mårten.
Kalle, Pompe, Gustav, Hansson, Sya, Stoffie och Svelander.
Ni är underbara!!
Avresan var satt till 14.30 så jag lyxade till det med lite sovmorgon.
Väskan var färdigpackad sedan innan och efter lunch blev jag upplockad för att haka på och hämta minibussen som skulle bli vårt andra hem de närmaste dygnen.
Alla möttes upp på järnvägsstationen och väntade på vår sista medresenär som satt fast på spåret 1 kilometer från stationen eftersom det hänt en olycka som stoppat trafiken.
Men till slut kunde vi ge oss iväg norrut mot Hudiksvall och vårt lilla "Camp".
Ganska många timmar senare kom vi fram och möttes av ytterligare ett grönvitt gäng som hälsade oss välkomna till Norrland med diverse eld-, rök- och pangpangpyro.
Så blev det mat (makaroner och falukorv!), lite cider och en massa snack innan 16 grönvita själar till slut tog natten.
28/12
Vaknade klockan 6, sådär lagom morgontrött.
Juice och tekaka till frukost och klockan 7 lämnade vi Camp Hudik för den 60 mil långa resan till Luuuleeeååå.
Matstopp och mellandagsshopping i Skellefteå och ankomst till Luleå med typ 3 timmar kvar till match, så vi gick till ett ställe som heter Allstar och drack dricka och åt popcorn.
När klockan till slut började närma sig matchvärmning intog vi Coop Arena, träffade Luleås sköna poliser och hjälpte våra grönvita krigare att tagga till med ett rungande "Här är vi! Bollklubben från Karlstad!"
Läktarmässigt en riktigt rolig match, många ramsor, mycket flaggviftande och dessutom bildade vi ett hoppande tåg när FBK gjorde mål!
Spelmässigt inte lika roligt dock. Ett tunt försvar mot ett hårt jobbande Luleå resulterade i en ilsken och frustrerad målvakt som bytte ut sig själv och tyvärr sedemera en förlust.
Efter slutsignal tackade killarna oss och vi tackade dem och vände minibussarna söderut.
På Twitter skrev Sanny:
"Så jävla stort att se välkända ansikten från Karlstad i klacken idag. Imponerande att ni tar er hit! Det kallar jag hjärta."
Sånt värmer!
Efter ytterligare några mil i buss och mat längs vägen återvände vi till slut till Camp Hudik, knappa dygnet efter att vi lämnat det.
Stupade nästan i säng.
29/12
På torsdagen hade vi vilodag.
Eftersom vi inte somnat förrän sex på morgonen fick vi sova en bra bit in på dagen.
Framåt lunchtid började man vakna till liv igen, iallafall såpass mycket att jag kunde ta mig ur sängen och ner i köket.
Frukost: Kall falukorv och ketchup. Inte den mest kulinariska upplevelsen, men den fyllde sitt syfte.
Framåt eftermiddagen började jag dricka lite cider (vissa började tidigare...) och sedan åkte vi och käkade pizza i Delsbo.
Grymt gott faktiskt.
Sen tog vi oss ännu längre bort från civilisationen till en badtunna och bastu.
Mer och mer alkohol korkades upp och stämningen var på topp!
En riktigt trevlig kväll, spenderade lite tid i bastun, men den största delen av kvällen satt jag och trängdes i badtunnan.
Varmt och skönt i vattnet och minusgrader i luften.
Vissar var mysigare än andra och jag hade en arm runt mina axlar ett bra tag.
Sen är jag värdelös på signaler/icke-signaler, så om det var något mer där vet jag ärligt talat inte.
Dock skulle jag nog inte haft något emot det om det var så.
Under kvällen myntades ett nytt uttryck, nämligen "syafull". Vid det stadiet har man passerat dödsfull.
Mycket senare på kvällen, klockan hann bli midnatt, återvände vi till huset.
Några illamående (inte jag) men dom flesta på väldigt gott humör.
Festen fortsatte, som vanligt, långt in på småtimmarna.
30/12
Sista dagen vaknade dom flesta förkylda. Mycket konstigt efter kombinationen badtunna, minusgrader och spritflaskor som går laget runt...
Tack vare att dagen skulle bjuda på kvällsmatch i Timrå hade vi tid att ta sovmorgon, packa, städa och äta lunch (makaroner och falukorv såklart) i lugn och ro.
Framåt eftermiddagen åkte vi norrut för sista gången under 2011 och strax klev vi in på E.on Arena.
Killarna på isen såg att vi var där igen.
Inte så konstigt när vi annonserade oss med ramsan "Här är krislaget, här är krislaget, krislaget från Karlstad!" med en lätt ironisk touch.
Killarna bara skrattade och skakade på sina huvuden.
Kvällen bjöd på en riktigt rolig match!
3 självmål av Timrå med Christian Berglund som officiell målskytt!
Tredje gången sjöng vi "Timrå har gjort mål igen. Hurra! Hurra!"
Och vi hade grymt roligt på vår sektion, det blev en hel del skojiga och udda ramsor.
Vi försökte tysta Timråklackens trumma (den är värre än Frölundas) genom att sjunga "Sluta trumma jag är bakfull!".
Det gick sådär. Men inför sista perioden hade halva klacken inklusive trummisen gått hem, så då hade vi i princip hallen för oss själva.
En härlig seger, lyckliga killar på isen och mera hyllningar på Twitter.
Sedan var det bara dags för hemresan.
Timrå - Karlstad tar ett tag att köra men med så perfekt väglag som det var gick det väldigt bra.
Fick dock träningsvärk i gaspedalsfoten efter ett tag.
Gjorde även en omkörning som kvalade in på topp 5 "Mest puckade omkörningar gjorda av FBK-fans" och hela bussen sjöng "Kvinnor kan också köra bil" för mig.
"Stolt"
Efter att ha lastat ut folk i Kristinehamn och olika delar av Karlstad var det till slut min tur att komma hem.
4.30 klev jag in genom dörren, tog vägen genom duschen, stöp i säng och somnade på stört.
Äntligen hemma efter en magisk, episk, helt fantastisk resa som jag egentligen inte ville skulle ta slut.
Tack allihopa!
Edward, Tim, Magnus, Olle, Edman, Lovisa, Helena och Mårten.
Kalle, Pompe, Gustav, Hansson, Sya, Stoffie och Svelander.
Ni är underbara!!
Julhelgen
Innan Norrlandsresan spenderade jag de tre juldagarna hemma hos familjen i Billingsfors.
Traditionsenligt firades julafton hos min ena moster tillsammans med kusiner och kusinbarn.
Massor med mat.
Titta på Kalle Anka.
Facebooka lite när Tjuren Ferdinand visas (hatar).
Äta knäck och ischoklad.
Och som om man inte redan ätit tillräckligt så avslutas kvällen med kaffe, bullar, kakor och tårta.
Riktigt härligt att träffa släkten igen, tyvärr var dock en medlem på annan ort, i ett helt annat land till och med. Hade varit roligt att få träffa henne också!
Det är nästan så att det är pinsamt att erkänna det, men en del av dom har jag inte träffat på 2 år typ.
Skärpning!
På juldagen har vi julklappsutdelning hemma inom familjen.
Då sitter vi vid ett bord intill granen och delar ut alla presenter vid köpt till varann.
Fick till rätt bra julklappar till familjen i år, men GLÖMDE köpa julgodis till kissarna!
Själv fick jag allt jag önskat mig och lite till!
Högst upp på min önskelista stod en SodaStream och en hushållsassistent.
Check. Check.
Fick även ett jättesött nattlinne, en sensorstyrd handtvålgrej, Halv åtta hos mig-kokboken, väggalmanacka för 2012, ett usbminne, en ficklampa till nyckelknippan och en duschtvål formad som en snögubbe!
Resten av juldagen spenderades i slappandes tecken.
Mys med katterna, skogspromenad med mamma innan det blev mörkt, mera julmat, tv-tittande, ockuperande av brorsans massagestol...
Annandagen fortsatte med mera matätande så mina mostrar bjöds in på kalas.
Att jag inte gick upp 10 kg under dessa dagar är ett under!
Mera mat, bullar, kakor, you know the drill.
Senare på kvällen, när kalaset tagit slut och jag packat min väska fick jag skjuts till Åmål för att ta tåget till Karlstad.
Hade hört ryktas om ett elfel på linjen och minsann, i Grums blev vi ståendes för att vänta på ersättningsbussar.
40 minuter senare, en långtråkig väntan, men som tur var med musik i öronen och både facebook och twitter i mobilen, kom bussen och tog mig hem.
Katterna fick fortsätta att ha jullov på landet medans matte åkte på äventyr!
Traditionsenligt firades julafton hos min ena moster tillsammans med kusiner och kusinbarn.
Massor med mat.
Titta på Kalle Anka.
Facebooka lite när Tjuren Ferdinand visas (hatar).
Äta knäck och ischoklad.
Och som om man inte redan ätit tillräckligt så avslutas kvällen med kaffe, bullar, kakor och tårta.
Riktigt härligt att träffa släkten igen, tyvärr var dock en medlem på annan ort, i ett helt annat land till och med. Hade varit roligt att få träffa henne också!
Det är nästan så att det är pinsamt att erkänna det, men en del av dom har jag inte träffat på 2 år typ.
Skärpning!
På juldagen har vi julklappsutdelning hemma inom familjen.
Då sitter vi vid ett bord intill granen och delar ut alla presenter vid köpt till varann.
Fick till rätt bra julklappar till familjen i år, men GLÖMDE köpa julgodis till kissarna!
Själv fick jag allt jag önskat mig och lite till!
Högst upp på min önskelista stod en SodaStream och en hushållsassistent.
Check. Check.
Fick även ett jättesött nattlinne, en sensorstyrd handtvålgrej, Halv åtta hos mig-kokboken, väggalmanacka för 2012, ett usbminne, en ficklampa till nyckelknippan och en duschtvål formad som en snögubbe!
Resten av juldagen spenderades i slappandes tecken.
Mys med katterna, skogspromenad med mamma innan det blev mörkt, mera julmat, tv-tittande, ockuperande av brorsans massagestol...
Annandagen fortsatte med mera matätande så mina mostrar bjöds in på kalas.
Att jag inte gick upp 10 kg under dessa dagar är ett under!
Mera mat, bullar, kakor, you know the drill.
Senare på kvällen, när kalaset tagit slut och jag packat min väska fick jag skjuts till Åmål för att ta tåget till Karlstad.
Hade hört ryktas om ett elfel på linjen och minsann, i Grums blev vi ståendes för att vänta på ersättningsbussar.
40 minuter senare, en långtråkig väntan, men som tur var med musik i öronen och både facebook och twitter i mobilen, kom bussen och tog mig hem.
Katterna fick fortsätta att ha jullov på landet medans matte åkte på äventyr!
JVM
Satt i en soffa i en annan del av Karlstad inatt.
Efter en härlig vändning och straffseger mot HV71 avslutades dagen på allra bästa sätt.
När klockan började närma sig midnatt trodde jag aldrig att jag skulle kunna hålla mig vaken till matchstart, men i rätt gott sällskap och halvintressanta samtal att lyssna på så gick det ändå.
Sen var väl första och andra perioden inte så himla spännande, så ibland var jag otroligt trött ändå.
Men efter lite kaffe, choklad och coca cola blev jag lite piggare, och sen blev matchen mer och mer spännande.
Hela tredje perioden satt jag framåtlutad och drog efter andan vid alla chanser.
När tredje perioden nästan var slut trodde jag det var kört.
Men Johan Gustafsson klev fram och visade vilken duktig målvakt han är.
Erik Granqvist är en fantastisk målvaktstränare!
Var inte jättesugen på förlängning mitt i natten. Är man någonsin sugen på förlängning?
Men efter halva perioden hände det som redan borde ha hänt!
Mål av Sverige och första JVM-guldet sedan 1981!
Härligt att se hur glada killarna blev!
Det skreks rätt ordentligt i mitt eget sällskap också.
Inte långt till tårarna där.
Nästan så att det var i klass med Färjestads SM-guld i våras, men bara nästan.
Färjestad ligger mig ändå varmare om hjärtat än Sverige.
När guldfirandet tagit slut på tvn åkte jag hem och gick och la mig.
Men det gick inte att somna. Efter att ha kollat facebook och twitter i mobilen några gånger insåg jag att jag var galet hungrig.
Funderade på när jag ätit senast och insåg att det var vid lunch... Typ 18 timmar tidigare...
Inte konstigt att jag var hungrig.
Som tur var fanns det en Dafgårdspaj i frysen som jag värmde och slängde i mig.
Sen somnade jag gott och sov i åtta timmar!
Hur skönt?!
Eftermiddagen har bjudit på precis ingenting.
Jag har druckit kaffe och ätit couscous med tonfisk och pesto.
Gott gott.
Om dryga timmen ska jag ut i kylan, hoppa på bussen och åka på födelsedagskalas på Råtorp.
Ska bli trevligt.
Men väldigt nyktert!!
Imorgon blir det resa till Gävle. "Äntligen" tillbaks till Norrland igen.
Kommer bli ett gött gäng i bilen, troligtvis inte helt nyktert och beroende på hur pigga vi är vi hemkomst lär kvällen bjuda på utgång också!
Roligt roligt roligt!
Känns som att slutet av 2011 och början av 2012 är en av de bästa perioderna i mitt liv.
Jag mår såå bra!!
Och det är så himla skönt!
Inte mycket som saknas för att livet ska vara perfekt just nu.
PS
Lyssna på Jason Mraz' nya låt I won't give up. Sen lyssnar du på Christina Perri's A thousand years.
Samma refräng, olika text?
DS
PS2
Inläggen om julhelgen, mellandagsresan och nyårshelgen är på g. Dom kommer dyka upp tidsinställda med jämna mellanrum ikväll.
DS2
Efter en härlig vändning och straffseger mot HV71 avslutades dagen på allra bästa sätt.
När klockan började närma sig midnatt trodde jag aldrig att jag skulle kunna hålla mig vaken till matchstart, men i rätt gott sällskap och halvintressanta samtal att lyssna på så gick det ändå.
Sen var väl första och andra perioden inte så himla spännande, så ibland var jag otroligt trött ändå.
Men efter lite kaffe, choklad och coca cola blev jag lite piggare, och sen blev matchen mer och mer spännande.
Hela tredje perioden satt jag framåtlutad och drog efter andan vid alla chanser.
När tredje perioden nästan var slut trodde jag det var kört.
Men Johan Gustafsson klev fram och visade vilken duktig målvakt han är.
Erik Granqvist är en fantastisk målvaktstränare!
Var inte jättesugen på förlängning mitt i natten. Är man någonsin sugen på förlängning?
Men efter halva perioden hände det som redan borde ha hänt!
Mål av Sverige och första JVM-guldet sedan 1981!
Härligt att se hur glada killarna blev!
Det skreks rätt ordentligt i mitt eget sällskap också.
Inte långt till tårarna där.
Nästan så att det var i klass med Färjestads SM-guld i våras, men bara nästan.
Färjestad ligger mig ändå varmare om hjärtat än Sverige.
När guldfirandet tagit slut på tvn åkte jag hem och gick och la mig.
Men det gick inte att somna. Efter att ha kollat facebook och twitter i mobilen några gånger insåg jag att jag var galet hungrig.
Funderade på när jag ätit senast och insåg att det var vid lunch... Typ 18 timmar tidigare...
Inte konstigt att jag var hungrig.
Som tur var fanns det en Dafgårdspaj i frysen som jag värmde och slängde i mig.
Sen somnade jag gott och sov i åtta timmar!
Hur skönt?!
Eftermiddagen har bjudit på precis ingenting.
Jag har druckit kaffe och ätit couscous med tonfisk och pesto.
Gott gott.
Om dryga timmen ska jag ut i kylan, hoppa på bussen och åka på födelsedagskalas på Råtorp.
Ska bli trevligt.
Men väldigt nyktert!!
Imorgon blir det resa till Gävle. "Äntligen" tillbaks till Norrland igen.
Kommer bli ett gött gäng i bilen, troligtvis inte helt nyktert och beroende på hur pigga vi är vi hemkomst lär kvällen bjuda på utgång också!
Roligt roligt roligt!
Känns som att slutet av 2011 och början av 2012 är en av de bästa perioderna i mitt liv.
Jag mår såå bra!!
Och det är så himla skönt!
Inte mycket som saknas för att livet ska vara perfekt just nu.
PS
Lyssna på Jason Mraz' nya låt I won't give up. Sen lyssnar du på Christina Perri's A thousand years.
Samma refräng, olika text?
DS
PS2
Inläggen om julhelgen, mellandagsresan och nyårshelgen är på g. Dom kommer dyka upp tidsinställda med jämna mellanrum ikväll.
DS2
Musikvideo
"Mina" pojkar det.
Kreativa killar.
Kreativa killar.
Uppdatering
Jag är hemma. Jag har överlevt. Jag har nästan blivit människa igen.
Sömnbristen är hyfsat stor efter dagarna i norrland + nyårsfirande, och när jag dessutom lägger till en bakfylla på det, då mår man inte så himla bra.
Tänkte att jag skulle försöka sammanfatta Norrlandsresan i ett inlägg rätt snart, vet inte om jag skriver det idag eller om det dyker upp senare i veckan.
Har iallafall haft en grym vecka!
Det är konstigt att det kan vara så roligt, men allt bussåkande, matcher och läktarröj, badtunnabadande och bastande, alkoholdrickande.
Vara vaken hela natten.
Allt jag känner är bara glädje.
Och hur fantastiska människor jag umgåtts med den senaste veckan.
Sen kanske vi alla egentligen är idioter som dör för det här.
Men jag skulle ändå inte vilja leva utan det.
Och på lördag återvänder jag till Norrland igen.
Sömnbristen är hyfsat stor efter dagarna i norrland + nyårsfirande, och när jag dessutom lägger till en bakfylla på det, då mår man inte så himla bra.
Tänkte att jag skulle försöka sammanfatta Norrlandsresan i ett inlägg rätt snart, vet inte om jag skriver det idag eller om det dyker upp senare i veckan.
Har iallafall haft en grym vecka!
Det är konstigt att det kan vara så roligt, men allt bussåkande, matcher och läktarröj, badtunnabadande och bastande, alkoholdrickande.
Vara vaken hela natten.
Allt jag känner är bara glädje.
Och hur fantastiska människor jag umgåtts med den senaste veckan.
Sen kanske vi alla egentligen är idioter som dör för det här.
Men jag skulle ändå inte vilja leva utan det.
Och på lördag återvänder jag till Norrland igen.
Snart snart snart
Väskan är packad. Eller väskorna rättare sagt.
Passade på att packa både hem-över-jul-väskan och norrlands-väskan samtidigt.
Varför ödsla tid på något så tråkigt flera gånger?
Imorgon är sista arbetsdagen innan 9 dagars frihet!
Åh, det ska bli så skönt!
Jag ska få åka hem!!
Har haft sån sjuk hemlängtan ikväll, nästan så att jag velat sjukanmäla mig imorgon och åka hem direkt, men lite tålamod får jag faktiskt ha.
Jag har inte varit hemma sedan semestern i augusti. (Om inte mitt minne sviker mig)
Det är så lång tid så jag tror knappt att det är sant.
Det ska bli så härligt att få komma hem, så det går inte att beskriva. Julafton, Juldagen och Annandag Jul hemma hos mamma och pappa.
Och brorsan.
Och älskade lille Bullen!
Som jag har saknat dom. Men som tur är så har jag ju iallafall träffat den mänskliga delen av familjen sedan semestern.
Ah! Jag har lust att bara skrika rakt ut!
Jag svamlar i skrift.
Bäst att bara avsluta detta inlägget, borsta tänderna, gå och lägga mig och sova bort natten.
Ju fortare det blir fredag morgon, desto fortare kan jag jobba färdig och åka hem till Dalsland!
Go'natt!!
Passade på att packa både hem-över-jul-väskan och norrlands-väskan samtidigt.
Varför ödsla tid på något så tråkigt flera gånger?
Imorgon är sista arbetsdagen innan 9 dagars frihet!
Åh, det ska bli så skönt!
Jag ska få åka hem!!
Har haft sån sjuk hemlängtan ikväll, nästan så att jag velat sjukanmäla mig imorgon och åka hem direkt, men lite tålamod får jag faktiskt ha.
Jag har inte varit hemma sedan semestern i augusti. (Om inte mitt minne sviker mig)
Det är så lång tid så jag tror knappt att det är sant.
Det ska bli så härligt att få komma hem, så det går inte att beskriva. Julafton, Juldagen och Annandag Jul hemma hos mamma och pappa.
Och brorsan.
Och älskade lille Bullen!
Som jag har saknat dom. Men som tur är så har jag ju iallafall träffat den mänskliga delen av familjen sedan semestern.
Ah! Jag har lust att bara skrika rakt ut!
Jag svamlar i skrift.
Bäst att bara avsluta detta inlägget, borsta tänderna, gå och lägga mig och sova bort natten.
Ju fortare det blir fredag morgon, desto fortare kan jag jobba färdig och åka hem till Dalsland!
Go'natt!!
Tillåt mig fnissa
Text taget delvis ur sitt sammanhang blir lite lustigt ibland, men ändå träffande.
Läste en sådan mening idag.
"Det finns inte något svenskt förbud mot någon särskild hundras, men det är förbjudet att ha hundar som lätt blir retade och biter."
...
Vänta lite nu, en sån hund träffade jag idag.
Och en likadan i förrgår, och i förra veckan också!
Hur många sådana hundar har jag träffat under min yrkesverksamma karriär?
Rätt många.
På samma sida kan man läsa ännu en mening som jag bara skakar på huvudet åt.
"Det är förbjudet att ha andra rovdjur än hundar, katter, grävlingar och tama illrar som sällskapsdjur."
Finns det verkligen nån som har grävlingar som sällskapsdjur?
Haha.
Alltid skönt med ett gott skratt såhär på kvällskvisten.
Trodde dock inte att jag skulle få det av att gå in på Jordbruksverkets hemsida...
Man lär så länge man lever.
Läste en sådan mening idag.
"Det finns inte något svenskt förbud mot någon särskild hundras, men det är förbjudet att ha hundar som lätt blir retade och biter."
...
Vänta lite nu, en sån hund träffade jag idag.
Och en likadan i förrgår, och i förra veckan också!
Hur många sådana hundar har jag träffat under min yrkesverksamma karriär?
Rätt många.
På samma sida kan man läsa ännu en mening som jag bara skakar på huvudet åt.
"Det är förbjudet att ha andra rovdjur än hundar, katter, grävlingar och tama illrar som sällskapsdjur."
Finns det verkligen nån som har grävlingar som sällskapsdjur?
Haha.
Alltid skönt med ett gott skratt såhär på kvällskvisten.
Trodde dock inte att jag skulle få det av att gå in på Jordbruksverkets hemsida...
Man lär så länge man lever.
Kvällskvistsfunderingar
Hade lust att skriva något. Måste ju ta igen den bloggtid jag missat, men nu när jag loggade in så glömde jag bort det jag ville skriva.
Eller så hade jag egentligen inget att berätta om, får se om jag kommer på något as we go along.
Var en sväng på IKEA efter jobbet idag, tillsammans med några arbetskamrater.
Hungriga och kaffesugna som vi var så tog vi en fika i restaurangen.
Pratade, skrattade, drack kaffe, väldigt mycket längre än vad vi hade tänkt. Klockan var halv åtta när vi tog oss därifrån till slut, men trevligt var det.
Har varit två lugna dagar fritidsmässigt, men två hektiska dagar arbetsmässigt.
Men bra arbetsdagar.
Många katter och hundar som blivit friska(re).
En hel del varierande fall, livmoderinflammationer, tumörer här och där, tänder som sitter lite som dom har lust, och en underkäke som inte hunnit ikapp överkäken. Såg väldigt lustigt ut.
Men det märks att folk försöker hålla sig hemma och spara pengarna till julklappar och julmat.
Klokt.
Sjuka djur i juletid är inte roligt
.
Jag går och nojar mig över Morgan. Han mår inte bra.
Rent fysiskt mår han bra. Alla blodvärden är bra. Urinprovet som togs för ett tag sedan var bra. Alla inre organ såg bra ut på ultraljudet jag gjorde.
Men psykiskt mår han inte bra.
För en månad sedan såg jag att han hade slickat bort lite päls på magen. Nu har det eskalerat, stora delar av magen är i princip bar och slickandet har fortsatt längs insidorna av låren, ända ner till haserna.
Jag tror att det tyvärr är O'Malley som ställer till det för honom, och återigen börjar tankarna dra sig mot omplacering, precis som för ett år sedan, då skrev jag DETTA...
För ett år sedan hade jag bestämt mig. O'Malley skulle få flytta till en ny familj, kanske få chans att vara utekatt.
Han har energin till att vara utekatt. Och skulle nog bli en helt fantastisk råttfångare.
Men det perfekta hemmet försvann när en annan katt flyttade in där istället.
Både Morgan och O'Malley skulle må bra av att inte bo tillsammans längre.
Jag skulle också må bra av det.
Morgan är mitt allt och hur gosig och härlig O'Malley än är så har han aldrig kommit in i mitt hjärta på riktigt.
Det är som att han är någon annans katt, någon som jag bara förvarar ett tag.
Inte min katt.
Men hur länge kan det få va så?
Han är ganska happy-go-lucky om man får säga så, men hur lång tid kommer det ta innan han också mår dåligt?
Jag har alltid varit så glad att jag har friska katter, och då får jag psykiska bekymmer på halsen istället.
Som om jag inte har nog med mina egna?!
Om man ska återgå till dom roligare delarna av livet: Bara 1 vecka kvar tills Norrlandsresan.
Karlstad - Hudik - Luleå - Hudik - Timrå - Karlstad.
En nätt resa på totalt 235 mil i minibuss.
4 dygn.
Och när man väl kommer hem igen är det dags att fira nyår i Karlstad.
Vad gör man då?
Eller så hade jag egentligen inget att berätta om, får se om jag kommer på något as we go along.
Var en sväng på IKEA efter jobbet idag, tillsammans med några arbetskamrater.
Hungriga och kaffesugna som vi var så tog vi en fika i restaurangen.
Pratade, skrattade, drack kaffe, väldigt mycket längre än vad vi hade tänkt. Klockan var halv åtta när vi tog oss därifrån till slut, men trevligt var det.
Har varit två lugna dagar fritidsmässigt, men två hektiska dagar arbetsmässigt.
Men bra arbetsdagar.
Många katter och hundar som blivit friska(re).
En hel del varierande fall, livmoderinflammationer, tumörer här och där, tänder som sitter lite som dom har lust, och en underkäke som inte hunnit ikapp överkäken. Såg väldigt lustigt ut.
Men det märks att folk försöker hålla sig hemma och spara pengarna till julklappar och julmat.
Klokt.
Sjuka djur i juletid är inte roligt
.
Jag går och nojar mig över Morgan. Han mår inte bra.
Rent fysiskt mår han bra. Alla blodvärden är bra. Urinprovet som togs för ett tag sedan var bra. Alla inre organ såg bra ut på ultraljudet jag gjorde.
Men psykiskt mår han inte bra.
För en månad sedan såg jag att han hade slickat bort lite päls på magen. Nu har det eskalerat, stora delar av magen är i princip bar och slickandet har fortsatt längs insidorna av låren, ända ner till haserna.
Jag tror att det tyvärr är O'Malley som ställer till det för honom, och återigen börjar tankarna dra sig mot omplacering, precis som för ett år sedan, då skrev jag DETTA...
För ett år sedan hade jag bestämt mig. O'Malley skulle få flytta till en ny familj, kanske få chans att vara utekatt.
Han har energin till att vara utekatt. Och skulle nog bli en helt fantastisk råttfångare.
Men det perfekta hemmet försvann när en annan katt flyttade in där istället.
Både Morgan och O'Malley skulle må bra av att inte bo tillsammans längre.
Jag skulle också må bra av det.
Morgan är mitt allt och hur gosig och härlig O'Malley än är så har han aldrig kommit in i mitt hjärta på riktigt.
Det är som att han är någon annans katt, någon som jag bara förvarar ett tag.
Inte min katt.
Men hur länge kan det få va så?
Han är ganska happy-go-lucky om man får säga så, men hur lång tid kommer det ta innan han också mår dåligt?
Jag har alltid varit så glad att jag har friska katter, och då får jag psykiska bekymmer på halsen istället.
Som om jag inte har nog med mina egna?!
Om man ska återgå till dom roligare delarna av livet: Bara 1 vecka kvar tills Norrlandsresan.
Karlstad - Hudik - Luleå - Hudik - Timrå - Karlstad.
En nätt resa på totalt 235 mil i minibuss.
4 dygn.
Och när man väl kommer hem igen är det dags att fira nyår i Karlstad.
Vad gör man då?
Fjärde advent!
Ojoj, nu var det så längesen jag skrev att jag inte ens knappt kommer ihåg vad jag gjort sen dess.
Jobbat mest såklart, tränat en massa, slappat lite till.
Igår var jag på Blue Moon Bar på julbord tillsammans med jobbet. God mat var det, och trevlig musik.
Ett gäng artister, bl.a. Markoolio och Linda Pritchard uppträdde och sjöng en massa för oss.
Även Thomas Di Leva, men då stängde jag av öronen, jag klarar verkligen inte av honom.
Efter julbordsätandet och musiklyssnandet så var det dansningsdags.
Och dansade gjorde jag, men jag var helt uppenbart inte tillräckligt full för jag fick så ont i fötterna.
Vilket gjorde mig på ett lite halvtaskigt humör, men jag höll ut hela kvällen iallafall.
Något som gjorde mitt humör lite bättre var alla hockeyspelare som också var där. Då hade man iallafall något fint att titta på, det övriga utbudet var inte så vidare tyvärr.
Herr Okänd från några helger sedan var inte där. Såklart. Det hade väl varit för bra för att vara sant?
Sitter framför datorn nu och funderar på vad jag ska göra med resten av dagen.
Städade och diskade gjorde jag igår, så idag skulle jag egentligen kunna bara ligga och kolla på film och äta chips hela dagen.
Men jag har lust att gå ut på stan. Fast jag har inga pengar. Eller rättare sagt det har jag, men inga som jag borde spendera på nonsens...
Roliga saker som hänt sen sist som behöver dokumenteras. Inte minst för min egen skull:
# Missade Färjestad - AIK 6-3 när jag var på föreläsning och trerättersmiddag. Såg resultatet när jag kom hem och blev så glad att jag nästan ramlade av stolen.
Blev lätt deprimerad över att jag missat matchen, men som tur var så var föreläsningen bra (även om jag redan kunde allt som sades) och middagen var jättegod (och gratis)!
# Hade cykeln upp och ner i vardagsrummet en hel helg för att byta vinterdäck och bromsar. Muttrarna som hållet fast fälgarna bråkade med mig, så jag var tvungen att åka och köpa en särskild nyckelgrej till den. Frambromsarna misslyckades jag med, så dom funkar inte att bromsa med. Undrar när jag ska orka fixa till det...
Önskar att cykelverkstaden kunde ha lite bättre öppettider så att jag kunde lämna cykeln där istället.
# Julklappshandlade i flera timmar förra helgen. Åt lunch på Wayne's och kom hem senare på eftermiddagen och kände doften av nybakade lussekatter i trappuppgången. Önskade att doften hade kommit från min lägenhet, men konstigt nog hade ingen därinne bakat medan jag var borta.
# I torsdags tog vi i styrelsen i the Wolfpack (Färjestads supporterklubb) emot kommunens pris för "uttomordentliga insatser". Ett pris till alla supportrar och deras insatser, att vi i vått och torrt stöttar vårt kära lag och att vi gör det lite roligare för alla som besöker LLA.
Ett roligt pris. Skönt att få uppskattning för det vi gör på läktaren. Förhoppningsvis blir även vi bättre och bättre ju längre säsongen lider.
Så här fina var vi på prisutdelningen. Lägg märke till mitt lyckliga leende. Det är mitt normala fotoleende, men i jämförelse med alla andra ser jag överlycklig ut... Vi kan väl säga att det beror på min placering.
FOTO: Daniel Briander.
Jobbat mest såklart, tränat en massa, slappat lite till.
Igår var jag på Blue Moon Bar på julbord tillsammans med jobbet. God mat var det, och trevlig musik.
Ett gäng artister, bl.a. Markoolio och Linda Pritchard uppträdde och sjöng en massa för oss.
Även Thomas Di Leva, men då stängde jag av öronen, jag klarar verkligen inte av honom.
Efter julbordsätandet och musiklyssnandet så var det dansningsdags.
Och dansade gjorde jag, men jag var helt uppenbart inte tillräckligt full för jag fick så ont i fötterna.
Vilket gjorde mig på ett lite halvtaskigt humör, men jag höll ut hela kvällen iallafall.
Något som gjorde mitt humör lite bättre var alla hockeyspelare som också var där. Då hade man iallafall något fint att titta på, det övriga utbudet var inte så vidare tyvärr.
Herr Okänd från några helger sedan var inte där. Såklart. Det hade väl varit för bra för att vara sant?
Sitter framför datorn nu och funderar på vad jag ska göra med resten av dagen.
Städade och diskade gjorde jag igår, så idag skulle jag egentligen kunna bara ligga och kolla på film och äta chips hela dagen.
Men jag har lust att gå ut på stan. Fast jag har inga pengar. Eller rättare sagt det har jag, men inga som jag borde spendera på nonsens...
Roliga saker som hänt sen sist som behöver dokumenteras. Inte minst för min egen skull:
# Missade Färjestad - AIK 6-3 när jag var på föreläsning och trerättersmiddag. Såg resultatet när jag kom hem och blev så glad att jag nästan ramlade av stolen.
Blev lätt deprimerad över att jag missat matchen, men som tur var så var föreläsningen bra (även om jag redan kunde allt som sades) och middagen var jättegod (och gratis)!
# Hade cykeln upp och ner i vardagsrummet en hel helg för att byta vinterdäck och bromsar. Muttrarna som hållet fast fälgarna bråkade med mig, så jag var tvungen att åka och köpa en särskild nyckelgrej till den. Frambromsarna misslyckades jag med, så dom funkar inte att bromsa med. Undrar när jag ska orka fixa till det...
Önskar att cykelverkstaden kunde ha lite bättre öppettider så att jag kunde lämna cykeln där istället.
# Julklappshandlade i flera timmar förra helgen. Åt lunch på Wayne's och kom hem senare på eftermiddagen och kände doften av nybakade lussekatter i trappuppgången. Önskade att doften hade kommit från min lägenhet, men konstigt nog hade ingen därinne bakat medan jag var borta.
# I torsdags tog vi i styrelsen i the Wolfpack (Färjestads supporterklubb) emot kommunens pris för "uttomordentliga insatser". Ett pris till alla supportrar och deras insatser, att vi i vått och torrt stöttar vårt kära lag och att vi gör det lite roligare för alla som besöker LLA.
Ett roligt pris. Skönt att få uppskattning för det vi gör på läktaren. Förhoppningsvis blir även vi bättre och bättre ju längre säsongen lider.
Så här fina var vi på prisutdelningen. Lägg märke till mitt lyckliga leende. Det är mitt normala fotoleende, men i jämförelse med alla andra ser jag överlycklig ut... Vi kan väl säga att det beror på min placering.
FOTO: Daniel Briander.
Norrlandsresa 1 av 2.
Hemma igen efter en trevlig helg i Norrland tillsammans med ett gäng (andra) hockeyidiotersupportrar.
Vi åkte iväg i går morse klockan 7.30. Alldeles för tidigt en lördagsmorgon.
1 värmlänning, 1 dalslänning och 2 östgötar men idel grönvitt. Såklart!
I Gävle anslöt ytterligare en och jag själv tog över bilkörandet.
Inledde bilkörande med en ovanligt osnygg och livsfarlig sväng från fel fil när jag höll på att missa avfarten till E4:an norrut...
Men trots det så vågade dom ha kvar mig som chaufför resten av vägen upp till Örnsköldsvik.
På vägen anslöt ytterligare en bil och två norrlänningar. Vi vart ett rätt skönt gäng till slut.
Det är långt till Övik. Riktigt långt.
Typ 70 mil ganska precis.
Vi kom fram på eftermiddagen iallafall, då var det precis lika mörkt som när vår färd hade börjat.
Letade upp en pub och fick i oss lite vätska innan vi fortsatte vår promenad mot e-on Arena.
Jag hade inga större förväntningar på matchen men hoppades att varannandagshockeyn skulle hålla i sig och att vi skulle vinna.
Hemfärden blir så mycket lättare med en seger i bagaget.
Och som killarna spelade! Spelet mot Timrå var som bortblåst och det var fart och kontroll och bra passningar!
Farliga målchanser!
Kändes grymt orättvist när Modo fick ett PP och gjorde första målet.
Men vi kvitterade snabbt och tog ledningen lite senare och vårt lilla gäng på bortastå hade det riktigt festligt med ramsor och flaggor!
Hade dock en riktigt bitter Modogubbe på sittplats som höll på att tjafsa på oss. Till slut insåg iallafall vakterna att vi var snälla och att han var allmänt störande och så blev han borteskorterad.
Andra och tredje perioden fortsatte och trots Modos kvittering så kändes det ändå väldigt bra.
Killarna var grymt duktiga och gav aldrig upp vilket till slut gav oss en 5-3-seger och ett gäng grönvita killar som tackade oss med breda leenden efter slutsignal!
Lycka!
Glädjen dog dock något när vi lämnade arenan för att ta oss till bilen.
Då blev vi förföljda av ett större gäng slagsmålssugna Modoiter som gick och tjafsade, skrek och höll på.
Som tur var hände det oss ingenting och puckona försvann till slut, men det var rätt obehagligt under tiden.
Oschysst jobbat av Övikspolisen som inte eskorterar bortaföljet till sin transport.
Vi lämnade Övik så fort vi bara kunde. Så långt norrut vill man inte stanna längre än nödvändigt om man inte måste.
Åt kvällsmat i Sundsvall och landade till slut på "hotellet" i Hudiksvall.
Somnade nöjt på luftmadrassen och sov som en stock under dom få timmar som var kvar av natten.
Så i förmiddags fortsatte vi hemfärden, grymt nöjda över att inte behövat köra ända hem under natten.
I Västerås tog jag över bilkörandet igen, och återigen visade jag prov på min briljanta bilkörning.
Välja fel fil + inse sitt misstag och försöka byta fil + nästan missa ett rödljus som var grönt sekunden innan = stå tvärsöver båda filerna och blockera precis allting.
Förstår ni att killarna måste vara grymt imponerade av mig?
Nåja.
Resten av resan gick iallafall smärtfritt och x antal tiotal mil senare så vart vi hemma igen.
Möttes av två små pälsbollar i dörren som var lite extra gosiga. Iallafall Morgan. O'Malley är precis lika översocial som vanligt.
Längtar redan tills nästa norrlandsresa. Bara 23 dagar kvar!
Helgens skratt: När Höga Kusten-bron byter namn till Höga Bastu-bron och får en egen ramsa!
Vi åkte iväg i går morse klockan 7.30. Alldeles för tidigt en lördagsmorgon.
1 värmlänning, 1 dalslänning och 2 östgötar men idel grönvitt. Såklart!
I Gävle anslöt ytterligare en och jag själv tog över bilkörandet.
Inledde bilkörande med en ovanligt osnygg och livsfarlig sväng från fel fil när jag höll på att missa avfarten till E4:an norrut...
Men trots det så vågade dom ha kvar mig som chaufför resten av vägen upp till Örnsköldsvik.
På vägen anslöt ytterligare en bil och två norrlänningar. Vi vart ett rätt skönt gäng till slut.
Det är långt till Övik. Riktigt långt.
Typ 70 mil ganska precis.
Vi kom fram på eftermiddagen iallafall, då var det precis lika mörkt som när vår färd hade börjat.
Letade upp en pub och fick i oss lite vätska innan vi fortsatte vår promenad mot e-on Arena.
Jag hade inga större förväntningar på matchen men hoppades att varannandagshockeyn skulle hålla i sig och att vi skulle vinna.
Hemfärden blir så mycket lättare med en seger i bagaget.
Och som killarna spelade! Spelet mot Timrå var som bortblåst och det var fart och kontroll och bra passningar!
Farliga målchanser!
Kändes grymt orättvist när Modo fick ett PP och gjorde första målet.
Men vi kvitterade snabbt och tog ledningen lite senare och vårt lilla gäng på bortastå hade det riktigt festligt med ramsor och flaggor!
Hade dock en riktigt bitter Modogubbe på sittplats som höll på att tjafsa på oss. Till slut insåg iallafall vakterna att vi var snälla och att han var allmänt störande och så blev han borteskorterad.
Andra och tredje perioden fortsatte och trots Modos kvittering så kändes det ändå väldigt bra.
Killarna var grymt duktiga och gav aldrig upp vilket till slut gav oss en 5-3-seger och ett gäng grönvita killar som tackade oss med breda leenden efter slutsignal!
Lycka!
Glädjen dog dock något när vi lämnade arenan för att ta oss till bilen.
Då blev vi förföljda av ett större gäng slagsmålssugna Modoiter som gick och tjafsade, skrek och höll på.
Som tur var hände det oss ingenting och puckona försvann till slut, men det var rätt obehagligt under tiden.
Oschysst jobbat av Övikspolisen som inte eskorterar bortaföljet till sin transport.
Vi lämnade Övik så fort vi bara kunde. Så långt norrut vill man inte stanna längre än nödvändigt om man inte måste.
Åt kvällsmat i Sundsvall och landade till slut på "hotellet" i Hudiksvall.
Somnade nöjt på luftmadrassen och sov som en stock under dom få timmar som var kvar av natten.
Så i förmiddags fortsatte vi hemfärden, grymt nöjda över att inte behövat köra ända hem under natten.
I Västerås tog jag över bilkörandet igen, och återigen visade jag prov på min briljanta bilkörning.
Välja fel fil + inse sitt misstag och försöka byta fil + nästan missa ett rödljus som var grönt sekunden innan = stå tvärsöver båda filerna och blockera precis allting.
Förstår ni att killarna måste vara grymt imponerade av mig?
Nåja.
Resten av resan gick iallafall smärtfritt och x antal tiotal mil senare så vart vi hemma igen.
Möttes av två små pälsbollar i dörren som var lite extra gosiga. Iallafall Morgan. O'Malley är precis lika översocial som vanligt.
Längtar redan tills nästa norrlandsresa. Bara 23 dagar kvar!
Helgens skratt: När Höga Kusten-bron byter namn till Höga Bastu-bron och får en egen ramsa!
Chaos in space and mind
Äntligen dags för lite avslappning efter en konstig dag.
Började dagen med att försova mig och komma 40 minuter för sent till jobbet.
Startade arbets dagen med att duscha en hund med diarré.
Fortsatte arbetsdagen med att vårda ovan nämnda hund samt ett gäng till med diarré.
Känns som magsjukan går i Karlstad just nu?
På hundar that is. Håller tummarna för att det inte är ett zoonotiskt magvirus, om dom nu finns...
Förmiddagen var ganska lugn och jag hann till och med göra lite andra små nödvändiga grejer som inte hinns med annars, men efter lunch kraschade allting.
Helt plötsligt stod det tusen patienter på kö (kändes det som) och det mesta blev jätterörigt.
Hann inte klart i tid, blev kvar en timme extra och fick sen stressa hem, skutta uppför trapporna till lägenheten, slänga lite mat i katternas matskålar och sedan skutta ner till tvättstugan, och där har jag suttit dom senaste tre timmarna och lyssnat på maskinernas dunkande, skvalande och susande.
Rogivande? Njae. Bara fruktansvärt tråkigt.
Nu ska jag "bara" få in all tvätt i skåp och lådor.
Det positiva är att jag fick rent 6 maskiner.
Det negativa är att det fortfarande finns 8 maskiner som behöver tvättas.
Var kommer all tvätt ifrån?
Önskar nästan att jag hade råd att betala nån som kom hit och tvättade åt mig.
Fördelen med att dagen varit så kaosartad är att jag iallafall inte hunnit tänka på killen från i lördags.
Snacka om att älta saker, och ångra sig. Varför sa jag inte så? Varför gjorde jag inte så?
Jag vill kunna säga: "Jag tror på Ödet. Om det är meningen så kommer vi träffas igen, som av en slump, innan årsskiftet"
Men jag vet inte om jag tror på Ödet.
Jag vet inte om Ödet har hjälpt mig särskilt mycket tidigare.
HUR svårt hade det varit att fråga om hans nummer?
Jag såg honom ju till och med utanför Harrys när jag var på väg därifrån!
Varför gick jag inte fram till honom?!
Jag blir så irriterad på mig själv.
Och det värsta är att minnesbilderna är så där lagom alkolholdimmiga, så även fast jag egentligen vet hur han ser ut, så är jag rädd för att jag inte kommer känna igen honom när (om) jag ser honom igen.
Och när jag tänker på det viset, då är det som att ett skruvstäd tar tag om hela min bröstkorg och skruvar åt.
Hur blev det såhär?!!
Började dagen med att försova mig och komma 40 minuter för sent till jobbet.
Startade arbets dagen med att duscha en hund med diarré.
Fortsatte arbetsdagen med att vårda ovan nämnda hund samt ett gäng till med diarré.
Känns som magsjukan går i Karlstad just nu?
På hundar that is. Håller tummarna för att det inte är ett zoonotiskt magvirus, om dom nu finns...
Förmiddagen var ganska lugn och jag hann till och med göra lite andra små nödvändiga grejer som inte hinns med annars, men efter lunch kraschade allting.
Helt plötsligt stod det tusen patienter på kö (kändes det som) och det mesta blev jätterörigt.
Hann inte klart i tid, blev kvar en timme extra och fick sen stressa hem, skutta uppför trapporna till lägenheten, slänga lite mat i katternas matskålar och sedan skutta ner till tvättstugan, och där har jag suttit dom senaste tre timmarna och lyssnat på maskinernas dunkande, skvalande och susande.
Rogivande? Njae. Bara fruktansvärt tråkigt.
Nu ska jag "bara" få in all tvätt i skåp och lådor.
Det positiva är att jag fick rent 6 maskiner.
Det negativa är att det fortfarande finns 8 maskiner som behöver tvättas.
Var kommer all tvätt ifrån?
Önskar nästan att jag hade råd att betala nån som kom hit och tvättade åt mig.
Fördelen med att dagen varit så kaosartad är att jag iallafall inte hunnit tänka på killen från i lördags.
Snacka om att älta saker, och ångra sig. Varför sa jag inte så? Varför gjorde jag inte så?
Jag vill kunna säga: "Jag tror på Ödet. Om det är meningen så kommer vi träffas igen, som av en slump, innan årsskiftet"
Men jag vet inte om jag tror på Ödet.
Jag vet inte om Ödet har hjälpt mig särskilt mycket tidigare.
HUR svårt hade det varit att fråga om hans nummer?
Jag såg honom ju till och med utanför Harrys när jag var på väg därifrån!
Varför gick jag inte fram till honom?!
Jag blir så irriterad på mig själv.
Och det värsta är att minnesbilderna är så där lagom alkolholdimmiga, så även fast jag egentligen vet hur han ser ut, så är jag rädd för att jag inte kommer känna igen honom när (om) jag ser honom igen.
Och när jag tänker på det viset, då är det som att ett skruvstäd tar tag om hela min bröstkorg och skruvar åt.
Hur blev det såhär?!!
Fick iallafall ett grymt härligt besked idag!
Min semesteransökan för mellandagarna har gått igenom och blivit godkänd!
Hoppade jämfota av lycka och sa TackTackTackTackTack!!
Norrland here I come!
