Gud vad jag är bortskämd alltså.
Här flyttar man till värsta lägenheten i Karlstad, och tre dagar senare ringer man hem till pappa och ber att få bli hemhämtad, och så går önskan i uppfyllelse. Så nu sitter jag hemhemma igen, och blir kvar här t.o.m söndag.
Anestesiologikursen blev det ju inget av. Och det känns inte som jag kommer repa mig tillräckligt fort för att kunna jobba nått denna veckan. Så istället blev det hemresa, och imorgon ska jag åka upp till vårdcentralen igen, och få NY STARKARE medicin. Och längre behandlingsperioder förhoppningsvis. 3 dagar droppar och 5 dagar antibiotika känns som en kissdroppe i havet typ. Inte bättre åt nått håll, bara sämre.
Ska skaffa mej ett bättre smärtstillande också. Typ Voltaren eller nått.
"Råkade" sno en (eller flera) diklofenak av mamma, och det var nära att jag prisade Gud ett tag när den började verka. Hallelujakänsla big-time. Hela huvudet blev avdomnat, ungefär som när man fått bedövning hos tandläkaren, fast hela sidan av huvudet var involverat. Så skönt!!!
Ingen smärta what so ever i 6 timmar!!

(Enough with the halfenglish sentences...)

Snart Idol, sen min nästsista dos antibiotika, sen sooova. Och abstinensgosa en del med Morgan!