Min underbara lilla kisse skuttar runt i lägenheten mellan köket och vardagsrummet som en liten idiot.
Jag tror att han har stressat till sig lite överskottsenergi som han måste bli av med...
Det värsta är att när Morgan har överskottsenergi så börjar O'Malley slåss med honom...
Suck.

Ikväll efter jobbet var jag till veterinären med Morgisen på seniorkoll.
Veterinären klämde och böjde och sträckte och tittade överallt och konstaterade att han är frisk.
Ingen synlig FORL (skönt) men eventuellt kanske lite öm i ena armbågen, men svårt att veta om det var riktig ömhet eller "jag-vill-inte-att-du-tar-i-min-tass-ömhet".



Sen tog vi blodprov på honom också som jag körde direkt. Fördelen med att jobba på djurklinik, man får provsvaren på direkten dom är klara, hehe :)
På blodprovet var han nästan frisk.
Tyvärr hade han ett krea-värde (njurvärde) som låg på 212. 212 är maxgränsen för vad som räknas för friskt.
Enligt referensvärdena är dom sjuka om dom har 213 och högre... (hmm...)

Så antingen ska jag vara "kall" och sätta honom på njurdiet och ta om provet om en månad, eller låta Helen (ultraljudsveterinären) göra ett ultraljud på honom för att kolla njurarna.
Jag valde det senare. Vågar inte vara kall och hoppas på det bästa med min 10-åriga pojk.
Det är ju ingen ålder egentligen, men börjar det gå utför då jäklar går det fort.
Bättre att få det konstaterat på direkten isåfall.

Men jag är inte speciellt orolig egentligen. Med tanke på att det knappt är en förhöjning så borde det gå bra att hantera med ett njurfoder, eller eventuellt ett seniorfoder.
På valborgsförmiddagen blir det iallafall ultraljud för lilla busen.