Nu är jag några månader in i utbildningen och känner att jag börjar bli lite varm om fötterna.

Det blir roligare och roligare för varje dag, men vissa dagar är jag fortfarande lite tveksam till om det här verkligen är rätt. Om jag vill sitta och peta folk i munnarna varenda dag.

Men som läget är nu är jobb inte ett alternativ, eftersom det inte finns något i Karlstad och jag inte har någon större lust att flytta till något ställe där jag inte känner någon.

Och nu när jag har Elliott har jag ju heller ingen lust att flytta någonstans som är ännu mer "stadsaktigt" än vad Karlstad är.

Vill ha nära till skogspromenader och spårmarker. Och brukshundsklubbar.

 

Denna veckan har vi varit i skolan hela veckan, och dom kommande tre veckorna kommer vi också vara det.

Varje dag från 8:30 till 16:30. Och på något vis ska vi försöka få in fyra-fem grupparbeten på den tiden också.

Hejdå fritid...

 

Häromdagen fick vi peta i munnarna på varandra för första gången. Då skulle vi med en sond undersöka och registrera blödning i tandköttet. Och igår fick vi visa tandborstning på varandra.

Igår eftermiddag tittade vi på röntgenbilder. Det var det roligaste på hela veckan.

Undrar om man kan få jobba som enbart röntgengranskare?

Och slippa läbbiga parodontitmunnar och rökare?

 

Nej, nu ska vi inte låta så pessimistiska. Tjohej vad roligt det är att plugga! Det enda jag saknar är min månadslön!

Ett CSN på 45.000 (eller vad det nu är) per termin är en pluttinkomst när lägenheten kostar 5400:- per månad och dom dessutom kommer höja hyran ytterligare efter årsskiftet (igen, grr...)